Veckans filosofiska tanke

Lars Danielsson
Lars Danielsson

Vecka 48 Stenar Aristoteles hävdar att vi människor har en själ med vilken vi tänker och som leder oss till handlingar av olika slag. Han menade också att djur har en själ som avsedda för dem och som främst ser till att reagera på rörelse. -Därför springer t ex haren iväg om vi skrämmer den. Men något tänkande utöver det har inte djuren. Växterna har också en själ sa han, och dess uppgift är bara att suga upp näring och inget annat. Kort sagt, allt levande har en själ av något slag. Därom är väl alla överens idag. Men ting utan liv har ingen själ. Stenar är således helt själslösa. Jag såg ett intressant program på TV för ett tag sedan om en man som kunde lägga örat intill stenar och höra röster. Han menade att stenar är som bandspelare som spelar in alla ljud men få har förmågan att lyssna! Jag tänkte på det när jag tog bilden på stenmuren som omger Torpa kyrka utanför Varberg. Det vore intressant att veta vad dessa stenar skulle ha spelat in genom åren. Vi som inte har förmågan att lyssna på stenarna får nöja oss med att fantisera om vad de har att berätta. Och inte minst beundra de hantverkare som visste hur man bygger upp en stenmur.

Vecka 47 Förändring
Snön kom hastigt nu. För några dagar sedan var det meteorologisk sommar men plötsligt blev det vinter och det mesta blev vitt av snön. I förra veckan spelade barnen fotboll med liv och lust men det går ju inte nu. Jag tänker på hur snabbt kan gå. Den antike filosofen Herakleitos funderade över förändringar och kom fram till att de ofta slår över i sin motsats. Sommar blir vinter, kärlek blir hat, glädje blir sorg, fattigdom blir rikedom, sjuka blir friska, krig blir fred.. Efter ett tag kommer det ett omslag och då blir vinter sommar, hat blir kärlek, sorg blir glädje, rikedom blir fattigdom, friska blir sjuka, fred blir krig. Sedan blir det omslag igen och så håller det på i evighet. Naturligtvis gäller det betydligt mer än de tillstånden som jag ger exempel på. Så framöver spelar barnen fotboll igen.

Vecka 46 Välj spår

Här byggs järnvägen ut i norra Varberg till något som ska bli en rangerbangård framöver. Det kommer att bli många godsvagnar på spåren och utöver det persontågen mellan Malmö och Göteborg. Tänk vilket jobb och ansvar de har som ska se till att tågen och vagnarna kommer på rätt spår. Det finns stort utrymme för att filosofera en aning kring spår. När man vaknar på morgonen får man bestämma hur dagen ska bli, vilket spår ska jag ta idag, hur ska jag lägga upp dagen? Skulle man märka, när kvällen kommer, att man tagit fel spår är det ju bara att tänka sig för nästa dag och då välja rätt. Så långt är det enkelt. I livet gäller det att välja rätt spår: Vilket jobb ska man välja, med vem ska man gifta sig, var ska man bo m.m. Då är det så viktigt att man väljer rätt. Skulle det bli helt galet går det väl att få tag i ett växellok som hjälper till att byta spår. -Ja detta var tankar som kom till mig när jag från viadukten såg alla dessa spår.

Vecka 45 Uppståndelse

Allahelgon firades i helgen. Då brinner många ljus på kyrkogårdarna runt om i landet. Ljusen påminner om personer som gått ur tiden. När de föddes trädde de in i tiden, sedan levde de sina liv i tiden för att slutligen lämna tiden. Man kan fråga sig om det finns något livet därefter i någon annan tid. Det är inte lätt att veta. Blir det en rent kroppslig uppståndelse? Vandrar själen vidare och tar sin boning i en nyfödd människa? Kanske blir det inget alls. Eller så blir det någon uppståndelse så märklig och annorlunda som ingen ens kan fantisera om. Sådan tankar kommer för mig just på Allhelgonahelgen.

Vecka 44 Finns nuet?

I Gamla Testamentet berättas det om att när Moses var ute och gick i öknen fick han se en brinnande buske som dessutom talade. Det visade sig att det var gud som uppenbarade sig och talade till Moses från busken. Moses frågade busken/gud vad han heter och fick till svar: ”Jag Är”. Det är ett udda namn som består av både subjektet Jag och predikatet Är. Många teologer och filosofer har så klart försökt att tolka detta ovanliga namn och kommit fram till olika slutsatser. Jag tror att namnet bygger på det som vi fick lära oss i skolan om tempus. Ni kommer säkert ihåg Imperfekt som är förfluten tid, Presens som är nutid och Futurum som är framtid. Tänker vi efter noga så är det så att nuet omedelbart övergår till ett då. Skulle man kunna fånga nuet i handen och titta på det så är det ett då. Nuet blir den punkt där framtiden, i en närmast ofattbar kraft, möter dåtiden. Där kan ingen människa vara för där är det glödhett. Den ende som kan vara där i det absoluta glödande och brinnande nuet är gud och där för kan han säga att han heter Jag Är. Därför uppenbarade han sig i en brinnande buske. Så tänker jag, speciellt när jag i veckan stannade till framför denna höstglödande buske.

Vecka 42 Tankar

Här har jag parkerat min scooter framför Varbergs Fästning. Jag kör ganska ofta med den. Det blir relativt korta turer på den halländska landsbygden. Ibland tänker jag att jag skulle kunna köra långt med den. Utan problem kan jag hålla 70km/tim, för det är en behaglig hastighet. En tanke som slår mig ibland är att på en dag skulle jag kunna köra till gränsen mellan Danmark och Tyskland. Nästa dag kunde jag fortsätt in i Tyskland och efter ytterligare två dagar skulle jag vara i Schweiz som jag borde kunde köra igenom på två dagar. Efter några dagar till är jag framme i Rom. Detta är fullt möjligt och jag fantiserar om att göra det. Men jag vet att det blir inte av, fast bara det faktum att möjligheten finns är värd en del. En gammal kinesisk tänkare sa: ”Igår kväll innan jag somnade tänkte jag tusen tankar, men på morgonen och dagen som följde gjorde jag som vanligt”. Tänk så många möjligheter det finns och så få av dem som vi kanske tar till vara. Martin Luther visste det och kallade det ”Förspillda tillfällen.” Men vem vet; Kanske får ni i framtiden se min scooter parkerad framför Colosseum.

Vecka 41 Färg

På bilden håller jag upp ett löv mot hösthimlen. Solen lyser igenom det och öppnar upp många av de färger som just nu finns i höstlöven. Egentligen finns det bara tre färger, de s.k. grundfärgerna. De är gult, rött och blått. Det går ju att blanda dem hur som helst så därför är ju antalet möjliga färger oändligt. Men tänk om någon skulle hitta en fjärde grundfärg! Det skulle bli en världshändelse som självklart skulle belönas med Nobelpriset. Men naturligtvis går inte. Hur vi än skulle anstränga oss vore det till ingen nytta. Att tänka på något som är omöjligt i verkligheten anser buddhismen stärker vår tankeförmåga, de kallar sådana tankar för koan. Jag tror det ligger mycket i det. Så nu när höstlöven glöder så fundera på hur en fjärde grundfärg skulle se ut. Det är en mycket nyttig övning.

Vecka 40 Tack

Idag, 9 oktober, firar svenska kyrkan Tacksägelsedagen. I vissa kyrkor sätter man fram grönsaker, blommor, frukt och annat som växt under året och som nu är skördat. För detta och mycket annat ska man tacka Gud. Så långt är det väl inga problem. Men vad vill Gud och vem är hen? Det finns hur många uppfattningar som helst om det. T ex menar en del präster att Gud inte tycker om kvinnliga präster medan andra tycker tvärtom. En del präster menar att Gud vill att homosexuella ska få gifta sig medan andra präster tycker att det vill inte Gud. Det finns många fler exempel på där man har helt motsatta uppfattningar om vad Gud vill. Vem är då Gud?. Förr var han en gammal man som satt i himlen omgiven av änglar. Idag är väl den bilden övergiven. Vem är Gud då? Gud är kärlek säger man. Då blir Gud ett ganska abstrakt begrepp. Vem Gud är går nog inte ge ett fullständigt svar på. Jag tror att vi var och en får söka i vårt inre efter Gud. Oavsett vad vi kommer fram till får vi vara glada och tacksamma för att marken ger oss föda. (Bilden tog jag i Vinbergs kyrka för många år sedan)

Vecka 39 Tröst

Nu kan vi konstatera att sommaren är över, för den här gången. Det kan nog kännas ledsamt när kvällarna blir mörkare och temperaturen sjunker. Men jag tycker att naturen tröstar oss med att göra löven vackert gula, röda och många nyanser däremellan. Då blir saknaden av sommaren mildare. Stig Dagerman skrev att människans behov av tröst är omättligt. Förmodligen har han rätt. I bakgrunden ser ni Sollyckans Kyrka. Den får vara en symbol för den tröst som religionen ger. Utöver detta så finns andra sätt att söka sin tröst såsom t ex i musik, poesi, konst och mycket mera. Men vi får inte glömma att man kan njuta mycket av naturen, religionen och allt det andra utan att vara ledsen, men som ett gott sätt att höja sin livskänsla.

Vecka 38 Höstdagjämningen

Idag 23 september är det höstdagjämning. Jag gick till den närbelägna lilla vattensamlingen som här kallas Svarta Havet. Jag tror aldrig jag sett så lite vatten där. Det kändes nästan oroväckande. Änderna som nästan alltid kommer och möter satt kvar som om de väntade på mycket vatten. Jag tyckte de kändes på gränsen till att vara uppgivna. För de, liksom för allt levande, är vatten en grundförutsättning. Den grekiske filosofen Thales (cirka 600 f.Kr) av Greklands 7 vise sade att allt liv har sin början i vatten. Så rätt han hade! Att vara aktsam om vatten är att vara aktsam om livet. Vi får hoppas att det snart kommer regn så änderna kan simma omkring och njuta.

Vecka 37 Val

Idag, 11 september 2022, hålls det val i Sverige. När jag skriver detta vet jag inte hur det gått. Men det ger ju sig med tiden. Låt oss lämna det politiska valet och ägna oss åt andra val i livet. Två av dessa kan vi inte påverka; Vi kan inte välja när och var vi föds eller välja att vi inte någonsin ska dö. Mellan dessa poler rör sig våra liv och där kan vi välja fritt. Det låter enkelt men är nog svårt. Ofta hamnar vi i valsituationer där vi tvingar välja. Ibland är valen lätta för de rör bara den närmaste framtiden som t ex ska vi ha prinskorv eller fisk till middag. Ett felval här spelar ju egentligen ingen roll för det kan vi rätta till vid nästa lunch. Svårare kan de vara när vi ska välja yrke, bostad, äkta hälft, skaffa barn eller inte. Naturligtvis ställs vi inför fler val än dessa. Det är ett ansvar vi har gentemot oss själva att försöka välja rätt. För som vi väljer, så blir livet.

Vecka 36 Stopp

Den här gamla vägskylten såg jag på en av mina scooterturer. Lägg märke till att ordet Stopp är rättstavat! Jag stannade en stund och funderade över varför ingen sätter stopp för kriget i Ukraina och alla småkrig som pågår i världen. Varför sätter ingen stopp för miljöförstöringen? Varför sätter ingen stopp för svälten i världen? Varför sätter ingen stopp för att några i världen är oerhört rika och så många är fattiga? Utöver detta finns det så klart mycket som vi borde sätta stopp för. Du som läser detta har säkert egna tankar om vad du vill sätta stopp för. Tänk då på skylten och fundera ut en plan på hur du ska stoppa det.

Vecka 35 Slump eller mening

Här är en bild på en fjäril som sitter på en blomma. Innan den blev en vacker fjäril var den en larv, sedan spann den en puppa omkring sig för att slutligen bli en vacker fjäril. I blomman hittar den sin näring. När jag tittar på bilden funderar jag på om det verkligen bara är en slump att det finns fjärilar och blommor eller finns det någon som planlagt det. Är det en slump så finns det ingen mening alls men om inte; vad är det för mening med fjärilen och blomman? Denna fråga gäller egentligen allt levande. Tyvärr finns det inget slutgiltigt svar. Vi får nog nöja oss med att njuta av och ta väl vara på allt vackert och levande som finns runt omkring oss.

Vecka 32 Greta Garbo

Här ser ni en bild från St Maria kyrka i Båstad. För väldigt många år sedan var jag med mamma och pappa på en weekendsemester i Båstad. På lördagskvällen gick vi till en aftongudstjänst här. Jag trodde och hoppades att den skulle bli kort. Men där bedrog jag mig! Prästen predikade och jag tyckte det var så ointressant. Hans mässande och tråkiga röst var så jobbig att höra och inte begrep jag vad han talade om. Jag intalade mig själv att det gjorde knappast någon i kyrkan. Så knuffar mamma lätt på mig, pekar på en dam med en jättestor hatt och viskar: ”Den tanten, hon känner Greta Garbo”. Jag vet inte hur mamma visste det, men jag tror hon hade fått det från någon damtidning. Så resten av gudstjänsten såg jag för mitt inre hur Greta Garbo elegant rörde sig i de himmelskt glittrande kretsarna bland Hollywoods filmstjärnor där hon var den största av dem alla. Säkert var damen i hatten med på några av dessa partyn och nu satt hon bara några meter framför mig! Detta minns jag med glädje men av prästens ord minns jag inget.

Vecka 29 Vad vet vi?

Den här mannen sitter försjunken i sin mobiltelefon. Jag tog bilden igår, 20 juli, i Helsingör. Jag vet inget om honom vilket gör att jag funderar på vad han får för meddelande på sin mobil. Kanske får han ett glatt besked att han äntligen blir hembjuden till sin käraste som han länge önskat. Eller så får han veta att hans käraste gjort slut och aldrig vill se honom mer. Han spelar kanske på hästar och har nu fått ett 100% stalltips som kommer att göra honom stenrik. Sjukhuset har kanske meddelat att han är sjuk, eller att han nu är botad från sin sjukdom. Jag tänker att det är kanske mycket som rör sig i huvudet på honom som jag aldrig får reda på. Låt oss vidga tanken; vad vet vi egentligen om de okända personer som vi ser och möter varje dag? Vi vet ingenting! Jag tänker på några rader av Gunnar Ekelöf: ”En värld är varje människa”.

Vecka 28 Minnesvärda dagar

Om solen skyms av lätta slöjmoln den 15 juli kl 15.00 är det den allra bästa stunden att ta perfekta färgkort. Då är den s.k. färgtemperaturen så bra den någonsin kan bli. Detta var en rekommendation från Kodak för många år sedan, långt innan digitalkamerorna slog ut de gamla kamerorna som laddades med film. Jag testade några gånger och visst blev bilderna bra, fast nu vet jag inte var de finns, säkert längst in i någon byrålåda någonstans. Men fortfarande brukar jag stanna upp och njuta av ljuset den 15 juli kl 15.00 som jag numera kallar Kodakdagen. Om vi vidgar perspektivet så tänker jag att vi alla har dagar som vi minns på ett alldeles särskilt sätt för att då hände oss något som vi kommer ihåg länge, kanske hela livet. Om ni har en eller flera sådana dagar så stanna upp ett ögonblick och njut av stunden som etsade sig fast i ert minne. Vem vet, kanske blir det fler sådana dagar i framtiden som blir njutbara.

Vecka 25 Träffpunkt
Det finns få mjölkbord kvar. Förr fanns det väldigt många i anslutning till bondgårdar. När bönderna hade mjölkat korna, hällt mjölken i stora plåtbehållare så ställde de ut dem på mjölkbordet. Sedan kom en mjölkbil och tog mjölken till närmaste mejeri. Mjölkborden var även träffpunkter för traktens ungdomar. Där samlades de på lördagskvällarna efter dagens arbete. Kanske var en spelman med och så dansade till till de spröda fioltonerna. Nu samlas ungdomarna inte längre vid mjölkborden, de bestämmer träff på nätet. Mjölkborden, som har mist sina funktioner, är för mig symboler på hur fort tekniken går framåt. Vem vet vad som kommer efter att bestämma träff på nätet? -Glad midsommar hur ni än bestämt med vilka ni ska fira den.

Vecka 23 Original
Denna man träffade jag i Helsingör idag, 7 juni 2022. Han sticker ju verkligen ut i mängden av alla som går på gatorna i Helsingör. Jag stannade en stund för att prata med honom. Han berättade att han går omkring för att göra folk glada. Han kommer från Tyskland och har nu tagit sig till Danmark. Kanske kommer han till Sverige också. Han talade så klart tyska men även nästan perfekt engelska. Jag fick en känsla av att han är en intellektuell man. Jag sa att jag tycker han är modig som går omkring så här. Han gör ju det han innerst inne vill oavsett vad folk tycker. Tänk om det är så att det de flesta vill göra saker men törs inte, för vad ska folk säga då. Mannen är en exempel på att helt gå sin egen väg. Vi kallar ibland, lite nedsättande, dessa modiga människor för original. Men de är värda all vår uppskattning. De är kryddan i tillvaron.

Vecka 22 Hänryckning

-Jag cyklar. När: pingsthelg på 1960-talet I helgen är det Pingst som firas till minne av att Jesú lärjungar fick kraft från Anden att gå ut och predika om Jesus. När de fick denna oväntade kraft blev de hänryckta och omtumlade. Det lär stå i äldre bibelöversättningar att de betedde sig som om ”vore de druckna av det söta vin”. Eldsliknande tungor satte sig på var och en av dem och de kunde tala främmande språk som folk som talade de språken förstod. Tänk om någon hade filmat detta med sin mobilkamera vilken syn det hade varit för oss idag! Jag tycker begreppet hänryckning är intressant och spännande. När vi går i vår vanliga grå vardag vore det väl trevligt att då och då för en kort stund bli uppfyllda av en sällsam kraft som får oss att uträtta storverk eller rent av bara njuta ohämmat. -Jag tycker det är fantastiskt att vi i vår tid firar en helg där hänryckningen och kraften står i centrum.

Vecka 21 Hägg-Syren

Just nu är det den vackra tiden mellan hägg och syren. Ursprunget är en skomakare som satte upp en skylt på dörren att han har stängt mellan hägg och syren. Det blir väl ungefär två veckor. Jag gillar att man kan tala om tid på detta sätt. Här är några exempel. Tiden mellan jul och nyår blir en vecka. Vi sjunger vi jultiden att julen varar väl till påska men däremellan kommer fastan. Det blir väl ungefär tre månader och sedan några veckor till. Vårt liv sträcker sig mellan födelse och död. En tid som inte går att förutse längden på. Nu på torsdag är det Kristi Himmelsfärdsdag. Enligt den kristna läran lever vi i tiden mellan Kristi himmelsfärd och hans återkomst. Om/när han kommer tillbaka vet ingen. Dock vet vi att nu på torsdag kan vi fira och samtidigt njuta av den himmelska försommaren.

Vecka 20 Tiden

Detta är en av de kameror som jag ska använda mig av i sommar. Det är en Zeiss Ikon Ikonta från början på 50-talet. Den laddar jag med film och då kan jag ta 8 bilder på filmen. När den är slut lägger den i frysen och framkallar den framåt hösten. Någon enstaka gång kommer jag att framkalla den inom en vecka. Detta är en stor skillnad mot dagens digitala kameror där man ser den färdiga bilden direkt. Jag tycker det är en symbol för den tid vi lever i, allt ska gå fort, nästan blixtsnabbt. Tid för att vänta och tänka igenom saker och ting blir allt mer sällsynt. Tacka vet jag den långsamma rytmen i tillvaron. Min gamla kamera påminner oss om detta.

Vecka 19 Nu är det gullvivornas tid. De allra flesta är gula men det finns även röda. Jag tänker på orden gull och viva. Av det gjorde jag en alldeles egen tolkning, helt ovetenskaplig, men därför lite roligt. Gull tänker jag mig betyder guld och viva står för livet. Då blir guldliv det nya namnet eller en ännu yvigare variant, livets guld. Då får vi tänka oss att det som i livet är roligt och meningsfullt är livets guld. Självklart är det olika för alla, men när du ser en gullviva så tänk på vad som är livets guld för just dig.

Vecka 18 solen

Utan solen skulle mörker och tystnad råda. Vi kan alla enas om att solen är alltings yttersta drivkraft som ger ljus och liv. Den är så stark så tittar vi rakt in i den så blir vi blinda. På våren gillar jag att använda solen till att bränna in mitt namn. Jag tycker det är fantastiskt att jag kan förminska hela solen som är alltings livgivare till en liten prick. I det här fallet på en piasavakvast. Jag som gillar gamla kameraobjektiv bränner gärna med ett sådant för då ser jag molnen runt solen tydligare. Här använder jag ett objektiv från början på 60-talet.

Vecka 16 Att härma
Många vill vara som någon idol man har. När James Bondfilmerna kom var det nog många som ville vara som 007 och försökte likna några av hans egenheter. Flera ville ha samma frisyr som Beatles, det ser man tydligt på journalfilmer från 60-talet. Unga flickor ville se ut som Twiggy med den trådsmala midjan. I den religiösa sfären förekommer det också. Många vill följa Jesus andra vill följa Buddha. När jag idag tittade djupt in i en pensé tyckte jag den såg ut som solen. Tänk om det är så att penséer vill efterlikna solen! Nog har de lyckats bra med det!

Vecka 15

Jag har en gång varit med i ”Ring så spelar vi”. Slutsiffran 84 och landskapet Halland. Jag ringde och kom alltså med. Det var ren tur alltsammans och ingen skicklighet, bara att lyfta på luren. Hasse Tellmar var väldigt trevlig att tala med. Vi pratade 10,5 minuter, jo jag tog tiden. Svaret på frågan var Dinariska Alperna. Ett namn som jag hade stött på för kanske något år sedan, men som nu kom till nytta. Av detta kan vi lära oss: Det är bra att ha tur och oviktig kunskap kan komma till hjälp när man minst anar det. För presentkortet köpte jag en LP-skiva med jazzmusikern Ove Lind.

Vecka 14 Tomater

Här ser ni en tomat som jag delat på mitten. Den innehåller många frön. Jag tar frö på tomater som jag tycker om, förgror dem och planterar ut dem på sommaren och får fina goda tomater. Tänk om en tomathalva är hela universum och varje frön som är omgivet av något geleaktigt är en vintergata. Fysikern Stephen Hawkin uteslöt inte möjligheten av att det finns flera universum. I så fall kan den andra tomathalvan symbolisera ytterligare ett universum. -Tänk om vår vintergata och jord är ett frö i en gigantisk tomat! I så fall kan vi fråga oss var den tomaten kommer ifrån!

Vecka 13 Elden och kölden
Det sägs då och då att vi lever i en kall värld. Krig som pågår, känslan av meningslöshet, inte känna sig behövd m.m. När jag idag såg tulpanen i trädgården tyckte jag den såg ut som eld; gul och röd. De gröna bladen var frostnupna, ni ser ju froststrimmorna. Efter ett tag kom solen med sin värme, tulpanen slog ut och frosten försvann. Tänk om det funnes en sådan sol som smälter bort krig, meningslöshet och ensamhet. Vet någon var den finns, så tag fram den och låt den skina starkt!

Vecka 30 Ringblomma

Här en bild på en ringblomma. Ända sedan jag var liten har jag tyckt om ringblommor. Ni är säkert många som satt frön och känt glädje över att blommorna blir så vackra. Ringblomman kan användas till mycket som t ex ringblomssalva och ringblomsolja. Vi kan också odla många och sälja dem på torg. Ja vi kan driva ringblomsodling i stor skala på stora fält och säkert tjäna mycket pengar på det. Men då har vi kommit ganska långt ifrån att njuta och känna glädje över den enskilt vackra blomman. Jag tror det var den kinesiske filosofen Lao-Tse som menade att vi ska låta naturen vara orörd för då kan vi njuta av den och slipper att tänka på hur vi ska använda den för våra egna egoistiska syften.