Veckans filosofiska tanke

Vecka 30 Ringblomma

Här en bild på en ringblomma. Ända sedan jag var liten har jag tyckt om ringblommor. Ni är säkert många som satt frön och känt glädje över att blommorna blir så vackra. Ringblomman kan användas till mycket som t ex ringblomssalva och ringblomsolja. Vi kan också odla många och sälja dem på torg. Ja vi kan driva ringblomsodling i stor skala på stora fält och säkert tjäna mycket pengar på det. Men då har vi kommit ganska långt ifrån att njuta och känna glädje över den enskilt vackra blomman. Jag tror det var den kinesiske filosofen Lao-Tse som menade att vi ska låta naturen vara orörd för då kan vi njuta av den och slipper att tänka på hur vi ska använda den för våra egna egoistiska syften.

Vecka 29

Detta dragspel tillhörde en gång i tiden min farmor Elsa. Hon drömde om att bli duktig på att spela dragspel. Hon försökte lära sig men tröttnade för det var för svårt. Senare fick min pappa Alvar och hans syster Signe det och de drömde nog också om att bli duktiga dragspelare, men så blev det inte. Nu ligger det på en hylla. Jag har inte ens försökt spela på det. Jag tycker det symboliserar att drömmen om att bli en skicklig dragspelare den uppfylldes inte. Eller om man vidgar begreppet -drömmar som aldrig uppfylldes. Med dragspelet följde ett instruktionshäfte där första meningen lyder: ”Dragspelet, eller det s.k. Handklavéret (Dragharmonika) detta i synnerhet bland den svenska landtbefolkningen mycket omtyckte och numera mest populära instrument, uppfanns år 1829 af instrumentmakaren Damian i Wien”

Vecka 28

Många filosofer har sedan antiken funderat över om det finns någon gemensam nämnare till allt som finns. Naturligtvis är det en omöjlig fråga att ge ett svar på. Några menar att nämnaren är vatten, andra atomerna, andra att det är rörelser m.m. Nu när sommaren når sin höjdpunkt tycker jag att svaret att alltings gemensamma nämnare är viljan till liv passar bra. All växtlighet som nu visar sig från sin vackraste sida tycker jag är ett tillräckligt bevis.

Vecka 27 Kombinationer

En vanlig kortlek har 52 kort. Dessa kort kan läggas i många kombinationer, ja nästan oändligt många. Den rätta siffran är: 80 658 175 170 943 878 571 660 636 856 403 766 975 289 505 440 883 277 824 000 000 000 000 stycken olika kombinationer. Det är svårt att inse när man håller en vanlig kortlek i sin hand. Vi kan också tänka oss att vi har 52 personer och var och en av dessa tänker en tanke vardera, dock inte samma tanke. Skulle vi kombinera dessa personers tankar blir det en lika stor siffra som kortkombinationerna. Jag tycker det är intressant att tänka så när jag ser en folksamling. Skulle de trots allt tänka samma tanke så finns det små variationer i den gemensamma tanken så då blir det samma siffra ändå. Om ni ser på EM i fotboll så ser ni att det är tusentals personer på läktarna. Då kan ni fundera på hur många tankekombinationer det finns där!

Vecka 26 Ideal

Här är en flaska Prior Grand Curacao Triple Sec. Överst på korken står det Paris 1900. Flaskan är alltså runt 120 år gammal. Min morfar Sigfrid Crossley var en duktig parkettläggare och han anlitades i början på 1900-talet av en man, som varit Sveriges konsul i Paris, att lägga eleganta parkettgolv i dennes stora herrgårdsliknande byggnad. Morfar fick rundligt betalt och utöver det flaskan. Till saken hör att morfar var 100% nykterist men han kunde inte tacka nej. Så den ställdes längst in i mormor och morfars linneskåp, där ingen kunde se den. En icke-nykterist skulle nog inte gjort så. Morfar följde helt sitt nykterhetsideal. Jag tycker det är stort att människor kan ha ideal som de är övertygade om och följer i ur och skur. Jag tänker på vilka ideal folk har idag. Du som läser detta kan ju fundera på vilket/vilka ideal du har.

Vecka 25 Klimatet

Det fanns idéer på 1700/1800- talen om att klimatet påverkar det filosofiska tänkandet. Som ”bevis” anfördes att länder med varmt klimat i södra Europa skapat livligare filosofi/filosofer än de kalla länderna i norr. Ett närliggande exempel är att Sverige hittills aldrig frambringat någon stor världsberömd filosof. Kanske beror det på vårt klimat. Den franske filosofen Rousseau menade att det går inte tänka en filosofisk tanke om inte temperaturen är minst 28 grader. Var den övre gränsen går nämnde han inget om men vi får nog räkna med att gränsen går vid 50 grader. Ni som läser detta kan ju formulera en egen filosofisk teori och bearbeta den nu under sommaren. När vintern kommer så kan ni plocka fram den igen och se om ni kommer till samma resultat. I så fall och om den är riktigt elegant kan ju någon av er bli den första stora filosof som vårt land någonsin har frambringat.

Vecka 24 Spela roll

Jag hittade ett litet häfte i bokhyllan idag. Det är manus till en monolog av Fritz Gustaf som heter ”Dä ä härligt att vara häst!” Ni ser baksidan på det lilla häftet. Där betonas att man noga ska övertänka varje detalj i den roll man har fått sig tilldelad. Jag kom då att tänka på den filosofiska riktning som kallas Stoicism där man hävdar att varje människa har av ödet fått sig en roll tilldelad som man, hela livet, ska utföra så bra man någonsin kan. Spelar man sin roll bra får man nog ett bra liv till glädje för sig själv och andra. Fast man behöver ju inte använda smink och puder för det!

Vecka 23 Var kritisk

Allt är inte vad det synes vara! Här vill jag spela tuff och få er att tro att jag slukar en kökskniv. Ser ni bara som hastigast på bilden kan ni ju tro att jag verkligen slukar kniven såsom vilken svärdsslukare som helst. Bilden är tagen i början på 60-talet. Då fanns inte de enorma möjligheter som finns idag när man kan manipulera bilder hur mycket som helst. Min bild är lätt att genomskåda. Men idag måste man vara kritisk och inte låta sig luras av en och annan bild som kan dyka upp på nätet.

Vecka 22 Dröm

Här sitter jag i en Plymouth bil. Jag har alldeles nyss fått mitt körkort och då förstår ni vilka drömmar jag har när jag sitter i detta vrålåk. Lägg märke till loggan längst ned till vänster; V8. Man kan nästan höra det härliga mullret från denna kraftfulla motor. Jag är välklädd i blazer, slips och klocka. En fullfjädrad playboy redo att ge sig ut på vägarna. Men efter en kort stund kom jag tillbaka i verkligheten eftersom flera ville provsitta och drömma sig bort i bilen. Så här är det nog; Vi har alla våra drömmar och ibland är det på gränsen att de blir verklighet. Men de är ändå värdefulla för ouppfyllda drömmar blir som små glänsande guldkorn för oss. -Bilden är tagen vid en bilutställning i ett skogsbryn 1967.

Vecka 20 Vad vet man


Den här bilden tog jag i Rom för ett antal år sedan. Mannen uppträdde på gatan men knappast någon lade pengar i hans röda hatt. En pojke ser nästan medlidande på honom och en man går oberörd förbi. Men tänk om gatuartisten nu blivit världsberömd och tjänar massor av pengar! I så fall kan jag och andra säga att vi såg honom i Rom, minsann. Jag tänker på konstnären van Gogh. Ingen ville köpa hans tavlor så han levde i misär. Idag betalas hans målningar med hundratals miljoner. Tyvärr fick han aldrig uppleva detta. Den franska sångerskan Edith Piaf uppträdde och sjöng på gatan. Hon blev glad för de småslantar som folk gav henne. Med tiden blev hon världsberömd och det fanns nog många som sa att de hade sett Edith när hon uppträdde på gatan, minsann.

Vecka 19 Förändring


Här är en tidig selfi på mig. Jag är nio år har just köpt min första småbildskamera, en enkel Agfa Silette. Bilden är suddig men jag tycker att när jag ser tillbaka på min barndom kan bilderna jag har inne i huvudet ibland vara ganska suddiga. Idag ser jag ju inte ut som på bilden. Det beror ju på att jag, liksom allting annat, har förändrats och fortfarande förändras. Den grekiske filosofen Herakleitos (ungf 500 f Kr) sa att det enda vi med säkerhet vet är att allt förändras. Han uttryckte det med orden Panta Rei (grekiska: allting flyter). Jag tänker också på romanen ”Dorian Grays porträtt” av Oscar Wilde (1854-1900) som i stort handlar om att Dorian Gray har en målning av sig själv då han i sin ungdom var som vackrast. Vad som sker är att porträttet åldras medan han själv behåller sin ungdomliga skönhet. Tag fram ett foto av er själva när ni var barn, titta på det och fundera lite över tidens gång.

Vecka 18 Rytm

Den här bilden tog jag 1974 i Zambia. Det var vid en tillställning som hölls i en by för dess invånare. Vi hade hört talas om det och frågade byns ålderman om vi fick vara med och det fick vi. Många trummor av olika slag gav en märkligt gungande rytm åt festen och efter ett tag så gungade man helt naturligt med och det kändes lite som om man blev hypnotiserad. Trummorna tycktes vara stämda i olika tonarter så det gick nästan att urskilja en melodi. Mannen på bilden stod alldeles framför mig och jag tror att han hade trätt in i en annan värld. Det sägs att shamaner med en trummas hjälp kan lämna den vanliga världen och träda in i en annan och där hämta märklig kunskap. Kanske är det så att det finns en sådan värld som för en kort stund kan öppna sig för oss. Nyckeln dit kan då vara eggande rytmer från trummor. I vissa religiösa sammanhang hetsar man tillsammans upp sig för att komma i kontakt med den andra världen bl a genom s.k. tungomålstal. Ibland ser man vid konserter med berömda popband hur några ur publiken verkar nästan galna av upphetsning. Kanske är det i grunden rytmen som försätter dom i det tillståndet.

Vecka 17 Instrument

Vad är en människa? Det är en fråga som har oändligt många svar. Tänkare, filosofer, poeter, textskrivare till schlagers och många fler fortsätter att leverera mer eller mindre dåliga eller originella svar. Jag tänker mig att en människa kan liknas vid ett instrument och hela mänskligheten vid en jätteorkester. Somliga spelar spröda fioltoner, andra bastanta bastubstoner, några piccolaflöjter, trumslagare anger takten. Var och en av oss kan ju fundera över vilket instrument vi är. En filosofisk fråga som det inte finns något svar på är: Vem är dirigenten i denna jätteorkester? Eller är det kanske så att det finns ingen dirigent så vi får själva komma underfund med vad vi ska spela.

Vecka 16 Självbetraktelser

Här en bild som jag tog på mig själv i en spegel någon gång i mitten på 70-talet. Då ansågs det smått egoistiskt att ta sådana här bilder men idag är det mycket vanligt. Jag ser ofta folk stå med sina mobiler och ta s.k. selfies på sig själva. Ni som läser detta har nog gjort det ofta, tittat en stund på bilden och konstaterat att så här ser jag ut just nu. Den romerske kejsaren Marcus Aurelius skrev ner sina filosofiska tankar i boken ”Självbetraktelser”. Hade han levt idag hade han nog lagt ut en bild på sig själv och sina tankar på Instagram. Hans bok är fylld av kloka insikter om livet. Han räknas in i den filosofiska riktning som kallas Stoicismen. Där betonas att varje människa har fått sitt öde bestämt och det ska följas. Gör man det följer man ”naturens väg” som han kallar det och då besparas man en massa ”bekymmer och strider, hänsyn och oärligheter av alla slag”. När jag ser på TV-nyheterna så tänker jag att det vore bra om många började följa ”naturens väg”. Marcus Aurelius levde mellan 121-180 e.Kr. Som en kuriositet kan jag nämna att han var född 26 april, samma datum är jag född på.

Vecka 15 Drömmar

När jag var liten fick jag en meccanobyggsats i trä. Det var roligt att leka med den och jag kunde bygga än det ena än det andra. Dessa stavar är det enda som återstår av byggsatsen. Jag hade så klart drömmar om allt jag skulle kunna bygga, en del blev verklighet medan annat fick förbli drömmar. Nu vidgar vi resonemanget; Ibland säger man att tidigare generationer inte ens kunde drömma om hur vi har det nu. Varmvatten från kranarna,, bilar i garagen, kylskåp fyllda med mat, telefoner så vi kan se den vi pratar med, klädskåp som svämmar över av kläder, datorer så vi kan se vad som händer i världen i realtid och mycket mycket mer! Skulle de som levde på 1800-talet besöka oss, om så bara för en timme, skulle de nog inte tro vad de får se och höra. Om vi som lever nu skulle komma tillbaka om några hundra år, vad skulle vi då få skåda? Kanske att urgamla drömmar blivit verklighet. Man har lyckats konstruera evighetsmaskinen så alla energiproblem är lösta, luften och naturen är 100% ren. Alkemisternas gamla dröm att framställa guld har blivit verklighet. Man tar några gamla rostiga spikar, lägger dem i vatten och tillsätter ett pulver och efter ett par dagar har spikarna blivit 24 karat rent guld. Detta har fått till följd att guld helt har tappat sitt värde och att vara rik har helt förlorat sin betydelse.

Vecka 14 Problem

I påsktider spelar ägg en stor roll i firandet. De sägs symbolisera Jesu uppståndelse. Det är ju den vi firar påsk för. Så långt är det inga problem för mig. Men frågan om vem/vad som kom först, hönan eller ägget tycker jag är svår. Kanske finns det någon vetenskaplig förklaring till det fast jag aldrig har sett någon. Vi kan ju inte tänka oss ett ägg utan en höna eller en höna utan ägg. Det blir en motsägelse som vi nog får leva med. Ett annat problem som rör den religiösa sfären är teodicéproblemet. Det gäller frågan om Gud. Har han 100% makt över allt som sker och är han 100% god? Hur kan det då komma sig att det finns ondska i världen? I så fall har Gud inte all makt och/eller är han inte helt igenom god. Jag tror inte det finns något bra svar på den frågan hur intressant den än är. Så det blir väl till att hoppa över frågan, lyfta på hatten, gå vidare och varje morgon äta sitt frukostägg.

Vecka 13 Trumslagaren

Igår började Stilla Veckan. Den är tänkt att vara en förberedelse inför påskhelgen. Jag tycker det är fint att en av årets alla veckor har fått ett eget namn. Dessutom har varje dag ett namn: Palmsöndag, blåmåndag, vita tisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och påskafton. Jag tror att för de flesta passerar dessa dagar obemärkta. Men det är en vacker tanke att en vecka ska vara stilla och lugn. Den blir som en kontrast till alla de andra veckorna. Man säger att tempot i samhället ökar och många känner av det. Jag tänker mig att det finns en osynlig trumslagare som anger takten och för varje år slår hen allt snabbare på sin trumma. Antingen vi vill eller inte så påverkar den allt snabbare rytmen oss. Som en protest mot detta kan vi ta det extra lugnt nu i Stilla Veckan.

Vecka 12 Vind och ande

Vindkraften byggs ut alltmer i vårt land. Vi ser ofta dess vingar som sakta och nästan meditativt snurrar runt och alstrar elektricitet. En hel del av strömmen kommer in till våra hem och gör så att lamporna kan lysa, TV apparaterna fungerar, datorerna är uppkopplade, ugnarna varma nog att baka bröd. Utan vind blir det ingen ström. Det är nog svårt att räkna ut varifrån vinden kommer och hur stark den är. Under antiken hade vind och ande samma ord. Kanske är det så idag också. Låt oss leka med tanken att ande kan ses som en form av vind som alstrar tankar. Vi vet egentligen inte ytterst vad tankarna kommer ifrån. Ibland blåser det i politiken vänstervindar och ibland högervindar. Modet växlar ofta. Men vad kommer växlingarna ytterst ifrån som påverkar betydligt mer än politik och mode? Ingen vet. Men liksom strömmen från vindkraftverken letar sig in i våra hem så letar sig tankeströmmar in och påverkar oss att tänka, tycka och handla.

Vecka 11 Delar

Många minns nog tiden då man byggde flygplan i balsaträ. Det var mycket jobb att få till ett bra och snyggt plan. Man var tvungen att vara ytterst noga med att skära ut delarna och när det var gjort foga samman dem med hobbylim. Limmet doftade gott och satte sig på fingerspetsarna. Det kändes skönt att sakta dra bort limmet när det torkat. På bilden ser ni delar som ska bli ett Lansenflygplan. Jag byggde aldrig det men kanske gör jag det framöver. När jag ser alla delarna kan jag tycka att det är som en bild av livet. Man kan tänka sig att det består av en massa delar som man ska foga samman till ett gott och harmoniskt liv. Är man ytterst noga med det så blir nog livet bra.

Vecka 10 Nollställning

Den grekiske filosofen Sokrates var en känd person i Aten. Han ansågs klok där han gick omkring som en vandrande filosof som gärna talade med vem som helst. Han funderade över vem som egentligen var klokast i världen och för att få svar på frågan uppsökte han oraklet i Delfi. Hon fanns i Apollontemplet där. Hon sa till Sokrates att han var den klokaste i världen för att han insåg att han inget visste. Sokrates blev väldigt glad och återvände som en ny människa till Aten. Jag tolkar svaret som att han nollställdes och kunde börja bygga upp sin filosofi utifrån sina egna idéer. Nollställning är intressant. Om vi t ex krånglar till det i datorn så vi inte ens vet vad vi håller på med går den ju att nollställa så vi kan börja om från början. Jag tänker att många politiska idéer nog skulle må väl av att nollställas för att komma tillbaka till kärnan, för risken är att man. tappat bort grundidén under åren lopp. I kristendomen talades det för många år sedan om Jesus enkla lära: Allt vad ni vill att människorna ska göra för er ska ni göra för dem. Man menade att den nästan glömts bort i den kyrkliga organisationen pga en massa oväsentligheter som kyrkan ägnar sig åt. Kanske många människor har glömt bort meningen med sina liv för en massa bråte som kommit i vägen. Då är det dags att nollställas och liksom Sokrates känna sig som en ny människa.

Bilden är från Delfi

Vecka 9 Riddare
Riddare omges av ett nästan romantiskt skimmer. De var på sin tid djärva män som drog ut i världen av diverse skäl såsom att försvara en ädel idé eller rädda en jungfru som sitter inspärrad i ett torn i ett stort och pampigt slott. Om riddare har det skrivits hur mycket som helst. Mest berömd är nog romanen ”Don Quijote” skriven av Miguel Cervantes någon gång i början på 1600-talet. Don Quijote vill visa ridderlighet så att han kan nå sitt mål att få den vackra flickan Dulcinea. Med sig på sin färd har han bonden Sancho Panza. Don Quijote har förvrängd verklighetsuppfattning och börjar att anfalla väderkvarnar som har tror är jättar. -En än idag läsvärd roman. Finns det riddare idag? Nej, inte i den traditionella formen. Det finns inga jungfrur som sitter inspärrade i slottstorn. En riddare av idag kan komma i en dyr sportbil och fria till en vacker flicka som sitter i en hyreslägenhet och tycker livet är trist. En riddare idag kan vara övertygad om en idé och skriva debattartiklar för att driva sin sak. På medeltiden började man i Sverige, kanske även i andra länder, att ringa i kyrkklockorna klockan 12 på dagen. Det var en signal till riddare att komma till kyrkan för att anmäla att de var beredda att dra söderut för att befria Jerusalem och det Heliga Landet. Om någon kyrka än idag ringer i klockorna vid middagstiden vore det väl intressant om en fullutrustad riddare skulle komma dit!

Vecka 8 Vara normal

Den här bilden är en selfie från slutet på 60-talet då det inte var så vanligt att ta kort på sig själv. Skulle man nödvändigtvis göra det borde det vara en vacker och tilltalande bild. Men den här är allt annat än vacker och tilltalande. Jag minns att jag tog den som en protest mot den fotografi som man enl. fototidningar och fotoklubbar skulle ägna sig åt om man ville ha framgång med sin fotohobby. I så fall skulle man ta bilder på solnedgångar, blomsterängar, spindelnät med daggdroppar, svanar på spegelblankt vatten m.m. Kort sagt man skulle ta normala bilder som normala människor gör. Det är en intressant tanke om man vidgar den något. För att passa in i tillvaron bör man vara normal. Men risken finns att det blir tråkigt om alla anpassar sig till att bli/vara normal. Många har nog egna tankar om hur man ska vara men vågar inte leva ut dessa av rädsla för vad folk ska tycka. Kanske är alla är rädda för alla. Tänk på politiska och religiösa ideér som anger vad man ska tro. Det kan bli eller vara så att man med tiden innerst inne inte delar de uppfattningarna men vågar inte tala om det, för vad ska folk säga! Man säger att vi alla föds som original men dör som dåliga kopior av varandra. Lästips: Leif Panduros roman ”Skit i traditionerna”

Vecka 7 Mello

Ingen har väl kunnat undgå att Mello pågår. De flesta låtarna går mig spårlöst förbi, så även de som de senaste 10-15 åren vunnit den stora tävlingen, som i år hålls i Rotterdam. Jag tror att tanken från början var att den låt som vinner ska alla i Europa kunna sjunga och nynna på så fort den vunnit. Då blir vinnarlåten något som vi alla har gemensamt. Men säg den som med glatt humör kan sjunga de låtar som vunnit de senaste åren! Jag tror det beror på att vinnarlåten måste omges av dansare, strålkastare och glitter för att överhuvudtaget kunna ”lyfta”. -Sist men inte minst är melodin oftast svår att komma ihåg. Kanske är det så att man paketerar schlagern, som i grunden är ganska dålig, i lyxförpackning. Fram till för flera år sedan kostade man på sig en levande orkester med duktiga musiker. Var det bättre förr? Ja, det tror jag. Ett exempel är det danska bidraget ”Angelique” 1961 som sjöngs av Dario Campeotto, och senare på svenska av Carli Tornehave. Många gick och småsjöng på den. Den finns på youtube. När ni hört den kan ni direkt nynna melodin! Kanske är hela ”Mello-cirkusen” ett tecken i tiden på att det ytliga numera får en allt större betydelse.

Vecka 6 Skolan

De här två bilderna kommer från en glasskiva med olika motiv. Den var avsedd att sättas i en projektor där ett stearinljus skulle brinna och fungera som lampa och bilderna skulle visas på en vit vägg. Min mamma och hennes bror fick denna leksak av min morfar på 1920-talet. Meningen var att barn skulle hitta på egna historier till bilderna och på så sätt sätta sin fantasi i rörelse. Som ni ser är det en pojke som står framför sin lärare och på den andra bilden barn som leker. På 1970-talet funderade några, jag tror det var pedagoger, på vad som skulle hända om skolan inte fanns. Man menade att barnens tankar och spontanitet kvävs av skolan. Bild två kan ju tolkas som att barn tycker det är roligare att vara ute och leka och slippa skolan. Men det finns säkert fler tolkningar som ni själva kan komma på.

Vecka 5 I kylan

Nu börjar de första lökväxterna sticka upp ur snön. Solen med sin värme talar om för den här löken att det är dags att lämna vintersömnen, sträcka på sig och bit för bit sticka upp ur snötäcket för att med med tiden bli en vacker tulpan. Utan sol och värme hade inget hänt. Dessutom krävs det god jordmån. Grus och sand hade inte alls fungerat för då hade den blivit undernärd. Vi börjar också så smått att inse att nu gläntar våren lite grand på dörren och i dess dörrspringa anar vi att det snart blir varmare och ljusare tider. En teolog som hette Julius Pasig gav ut en bok med titeln ”Själaspis för hemmet”. Jag gillar ordet själaspis, mat för själen skulle vi kunna kalla det idag. Det är viktigt att vi matar vår själ med nyttigheter så den inte blir undernärd. Lämplig föda kan vara vänliga ord och en trygg omgivning. Det är bra föda att möta våren med.

Vecka 4 Ved

I Pär Lagerkvists roman ”Gäst hos verkligheten” möter vi gubben Jonsson som sågar ved. Han berättar att det är vad han har gjort i hela sitt liv. Om han inte sågar ved skulle det bli rysligt kallt i världen och folk skulle dö allteftersom kylan tilltar. Detta berättar han för den lille storögde pojken, som är bokens huvudperson. Det är egentligen Pär Lagerkvist som är pojken, ”puttefnasken” som Jonsson tilltalar honom. Ved är något mer än ved för Lagerkvist, det är jag övertygad om. Jag tror veden kan stå för sådant som gör att vi hålls vid liv. Jag tänker på folk som arbetar med mat och dryck åt oss. Utan dem skulle vi dö. För att inte tala om kultur i alla dess former såsom litteratur, konst och musik. Kan ni tänka er en värld utan kultur? Så gubben Jonsson kan stå som en symbol för de som håller oss kroppsligen och själsligen vid liv och som är värda all vår respekt och tacksamhet. När jag ligger i vedhögen är det en hyllning till dem alla.

Vecka 3 Is
Här och var kan vi nu se hur vattenpölar har frusit till is. Jag tycker fortfarande det är roligt att krossa den tunna isen med foten och lyssna till ljudet som då uppstår. Is är ju vatten som vid fryspunkten övergår till is och blir hårt. Blir det varmare så blir det vatten igen och kan t ex glatt porla fram i en vacker bäckfåra. Blir vattnet ännu varmare blir det till ånga som stiger upp mot himlen och blir till vackra moln. Det är fantastiskt att vatten kan ha dessa tre egenskaper. Som med vatten kan det vara med oss. Lever vi i en kall och omänsklig omgivning blir vi kalla och hårda. Vi börjar kanske trampa på varandra och rent av njuter av det. Lever vi i en ”normal” omgivning så trivs vi med både oss själva och varandra, livet porlar underbart framåt. Får vi uppleva en härlig varm gemenskap kan det kännas som om vi svävar fram på lätta moln.

Vecka 2 Cykel och filosofi

Här står jag med min första ”riktiga” cykel. Tidigare hade jag haft en trehjuling och en barncykel, men äntligen så fick jag en ”tonårscykel” med röd ”limpa” som sadel. Nu kändes det som om världen så sakteliga öppnades för mig, jag kunde ta mig längre än med de tidigare cyklarna. Jag tror att ju mer man reser och ser av världen, om så bara cykelutflykter, desto mer vidgas tankarna. Den tysk filosofen Immanuel Kant (1724-1804) bodde i Königsberg med schäferhund och en demonisk betjänt. Filosofen var känd för sina regelbundna promenader i staden. Han gick alltid samma runda vid exakt samma tid så folk kunde ställa sin klocka efter honom. Han lämnade bara, vad man vet, Königsberg en enda gång för en 18km lång utflykt. Jag undrar hur hans filosofi skulle sett ut om han hade rest omkring i dåtidens Europa. Filosofen Voltaire reste mycket och hans filosofi känns mer levande än Kants. Några kanske känner till Kants s.k. kategoriska imperativ, som ungefär betyder att de handlingar man gör ska vara av ett sådant slag att de kan göras till allmän lag. Så den handling mina föräldrar utförde när de gav mig cykeln, skulle kunna upphöjas till allmän lag, vilket betyder att alla föräldrar ska ge sina barn en cykel så de kan vidga sina vyer.

Vecka 1 Blicka framåt

Här är en bild på mig, tagen en vacker söndag i maj månad. Jag är vattenkammad, bär en kavaj med ett klubbmärke och solglasögon. Jag blickar framåt. De kan vi göra när vi är riktigt unga och fantisera om vad vi ska göra av livet där det ligger framför oss som en ocean fylld av möjligheter. När vi är äldre kan vi se tillbaka och få svaret om livet blev som vi tänkt oss. Jag tror att en del av våra förhoppningar blev mycket bättre än vi kunnat drömma om medan annat inte alls blev vad vi hoppats på. Men det mest blev nog ungefär vad vi kunde vänta oss av ett vanligt svenssonliv. Det finns undantag som är värda att notera: Som exempelvis den franske filosofen Voltaire (1694-1778) som i början av sitt liv sa att han hade bara två krav: att bli miljonär och världsberömd. Båda gick i uppfyllelse med råge. Jag tror inte några av er som läser detta önskar så, fast man vet ju aldrig. Nu i början av ett nytt år kan vi dra paralleller till livet, vi har önskningar och förhoppningar som vi hoppas slår in. Fast det mesta blir nog som vanligt. I det finns det ju i alla fall en viss trygghet.

Vecka 53 Nytt år

Idén till denna bild kommer från Strindberg. Han var en bra fotograf och många av hans bilder kan ni se på nätet. När han gick i ”landsflykt” några år tog han en bild, där han håller ett svärd. På bilden har han skrivit: ”Kom an era djeflar, så ska vi slåss!” Jag tror han ville slåss med sina motståndare i den politiska och litterära världen. Ingmar Bergman, som beundrade Strindberg, kämpade med sina inre dämoner som plågade honom. Jag tror att många av oss har våra egna dämoner att bekämpa. Nu inför nyår ges många nyårslöften. Tänker vi efter så är det oftast de djeflarna som plågar oss som vi bestämmer oss för att bekämpa. T ex överviktsdämonen, inte-motionera-djeflen, inte-städa-varje-vecka-dämonen, inte-ringa-och-uppmuntra-de som-behöver -det-djeflen. Listan kan göras lång. Kämpa på så gott ni kan! Jag tillönskar er alla ett Gott Nytt År!

Vecka 52 Stallet

Denna gamla linbasta från 1800-talet finns ett litet stycke från 153an alldeles i närheten av Klastorp. Nästan varje gång jag åker förbi så tittar jag på den och tankarna går till stallet i Betlehem där Jesus föddes. Tänk om man skulle lösgöra den bibliska berättelsen från sitt lätt orientaliska drag och förlägga den till vår tid och plats. Då får vi tänka oss att Maria och Josef hade något ärende till skattemyndigheten och så plötsligt känner hon att hon ska föda. Men på BB är det fullt och inga rum är lediga på hotellen i staden så de far österut och hittar denna linbasta. Där inne föder hon Jesus. De första som kommer och tittar är inga fåraherdar utan några raggare som stannar sin stora Cheva och går in och gratulerar. Sedan hörs mullret från V8 motorn och rockroll musik när de far vidare. Inne i linbastan håller Maria ömt sitt nyfödda barn och Josef tittar så kärleksfullt på dem. Natten är stjärnklar. En stjärna över linbastan tycks lysa starkare än de andra. Tillönskar mina läsare en God Jul!

Vecka 51 Nytt färdmedel

Idag är det den 12 december och i natt är det Lussenatten. I den gamla asatron åkte just denna natt kärleksgudinnan Freja över himlavalvet och spred kärlek. Hon åkte i en vagn som drogs av katter. -Därav namnet lussekatter. En riktig lussekatt ska ha fyra russin, där varje russin symboliserar ett av de fyra hjulen på vagnen som hon satt i. Idag skulle hon kanske ha ett flygplan och från det sprida ut sin kärlek över mänskligheten. Vi kan också tänka oss att hon har mängder med medhjälpare som var och en har ett plan. Då skulle det bli en armada av flygplan som skulle sprida ut kärlek och medmänsklighet över hela världen i natt så att vi i morgon på Luciadagen vaknar upp till en värld fri från både konflikter och krig. Det är något vi kan tänka på när vi njuter av vår lussekatt till kaffet.

Vecka 50 Tiden

Idag den 6 december ska man, enl gammal bondesed börja tillverka julgåvor. Jag undrar om någon följer det rådet. Nu är vi inne i adventstiden med adventskalendrar. Antingen har vi en egen och öppnar luckor dagligen eller så ser vi kalendern på tv eller följer någon på nätet. Vad vi egentligen gör är att på ett synligt sätt markera tiden fram till julafton. Om tiden finns eller inte diskuteras ibland. Ingen har sett själva tiden och ingen kan säga att här i min hand har jag tiden. I så fall skulle många säga -Se till att stoppa den eller vrid tillbaka den! Då tiden inte är något konkret som egentligen inte finns får vi i stället visa den på olika sätt, t ex med timglas och armbandsur. För att inte tala om alla almanackor som man kan få i affärer. Vi kan följa störtlopp och slalom på tv. I hörnet ser vi hur klockan tickar fram hundradels sekunder. Vi kan också dela in tiden i årtal, decennier, århundraden, årtusenden. På det personliga planet kan vi se oss själva i spegeln och konstatera att tiden går. Jag tror att vi kan se tiden på två sätt. Den kan stressa oss eller ge oss möjligheter att uträtta något. -Om så bara att till tillverka julgåvor.

Vecka 49 Metodiskt

Nu börjar Adventstiden. För att inte slarva bort dagarna fram till jul fanns det i det gamla bondesamhället regler för vad man skulle göra varje dag. T ex tvätta, brygga öl, slakta grisen i svinottan och mer därtill för att allt skulle vara klart när julen stod för dörren. Ni kan se på bilden vad man skulle göra. Detta är exempel på att gå metodiskt till väga. Inom religionens värld tänker jag på Metodismen, en väckelserörelsen i England på 1700-talet. Medlemmarna engagerade sig i att hjälpa folk som hade det svårt. De gjorde detta på ett så välorganiserat sätt, så de fick namnet metodister. I Sverige tänker jag på begreppet Nådens ordning, som bl a Henric Schartau rekommenderade. Det bygger på ett antal steg som man ska ta för att bli frälst. Första steget är kallelse genom evangelium och efter ett antal steg kommer man till slut fram till rätt tro och frälsning. Utanför religionens värld finns det många exempel på att gå metodiskt tillväga. Jag tänker på s.k. optimistkonsulter som förläser om hur man ska bli både optimistisk och lycklig, bara man följer de metodiska råd som de ger. Ska man banta finns det hur många metodiska steg som helst att följa för att nå sin idealvikt. Popsångaren Eddie Cochran sjöng ”Three Steps to Heaven” där man får veta vilka metodiska steg man ska ta för att vinna en kvinnas hjärta. Här är stegen, om någon vill testa: 1. Hitta en flicka som du vill älska. 2. Se till att hon blir kär i dig. 3. Kyss henne och håll om henne. Allt ovanstående handlar om att gå på redan upptrampade stigar. Många följer dessa medan några väljer att gå sina egna vägar.

Vecka 48 Selfie

Detta är en selfie som jag tog i slutet på 1960-talet för att illustrera Marx och Engels uppmaning ”Proletärer i alla länder, förena er!” Hur det blev med deras uppmaning är väl något de lärde kan tvista om. Det verkar som det ännu inte uppfyllts eller om det ens någonsin kommer att göra det. På 60-talet välde en våg av vänsteridéer i Marx och Engels efterföljd fram över västvärlden. Mycket bidrog till dess framgångar. Inom filosofins värld inspirerade de s.k. nya franska filosoferna såsom Glucksmann och Lévy, i Sverige var det gruvstrejken i LKAB, inom Svenska kyrkan var det kyrkomötet kallat ”Uppsala 68” och inte minst protester mot Vietnamkriget. Listan kan göras mycket längre. Jag tycker det är intressant att se hur nya strömningar växer sig starka och får många anhängare. Några passar då på att göra sig ett namn och bli berömda. Med tiden ebbar glöden ut och så kommer det nya idéer som får hängivna förespråkare. En sak är säker; det kommer alltid att uppstå nya strömningar. -Som man kommer att kunna illustrera genom att ställa sig framför dörren till en vedbod.

Vecka 47
Sommarens sista nypon? Kanske, kanske inte, men något nypon måste vara det sista. Fast man säger ju inte stackars dig du nypon som snart ska ramla till marken, skrumpna ihop och bli glömd. Det är ett öde som nyponet delar med de allra flesta växter och bär. De måste på ett eller annat vis försvinna för att ge plats åt de nya som ska komma. Sedan är det bara att vänta tills våren och värmen kommer så de nya kan visa upp sig i all sin prakt. Så är det med mycket: Gammal litteratur ska ersättas med ny och läsvärd, gamla nattståndna filosofiska och politiska idéer ska ersättas med nya mera livskraftiga, religioner förändras sakta men säkert för att inte ge gamla svar på nya frågor. För att inte tala om modet! Det är alltid kul att se hur vårmodet ser ut. -Och bilarna bli bättre och säkrare för varje år och datorerna blir kraftfullare. Allt detta och mycket mer därtill är tecken på det som man ibland inom filosofin kallar viljan till liv och utveckling.

Vecka 46 Nyanser

Detta är mina vattenfärger som jag fick i födelsedagspresent för många år sedan. Som ni ser har jag använt dem en hel del, fast inte de senaste åren. När jag som glad femåring målade av hjärtats lust tänkte jag inte på om det fanns helt rena färger. Men allteftersom åren gått har jag förstått att varje grundfärg, gul, röd och blå var för sig har ett oändligt antal nyanser. Börjar man dessutom blanda färgerna blir det ”superoändligt” många nyanser. Jag undrar om det finns någon 100% ren färg. Jag tror inte det för det kommer alltid att finnas nyanser och variationer, hur rena färgerna än kan te sig. Som en förlängning av detta resonemang kan man fråga sig om det finns något som är 100%. Finns det t ex 100% helt igenom goda människor? Finns det 100% ren politisk uppfattning? Finns det 100% ren religion. Jag tror inte det. Gustav Fröding skriver om människor i sin dikt En fattig munk från Skara: ”Den gode han är väl ej så god, som själv han tror i sitt övermod. Den onde han är ej så ond ändå, som själv han tror, när kvalen slå”. I politikens värld tror jag inte att det t ex finns helt ren liberalism eller socialism. I religionens värld tror jag inte det finns någon religion som är helt ren och fri från skavanker (synd). Allt är nog en salig blandning, såsom ni ser i min målarlåda.

Vecka 45 Ljus

Nu är det november. Många tycker det är en trist månad då det inte händer så mycket och hösten är här. Men månaden har något som de andra månaderna saknar och det är det vackra, mjuka och milda ljus som man brukar kalla Novemberljus. Ingmar Bergmans film ”Nattvardsgästerna” bygger rent ljusmässigt på just novemberljus. Vidgar vi begreppet ljus så kan man säga oändligt mycket om det. Jag tänker på den egyptiske filosofen Plotinos (205-270 e Kr) som grundade det som kallas nyplatonismen och som har haft stort inflytande på det religiösa tänkandet. Han menar att det någonstans finns ett stort ljus som lyser starkt och är fyllt av godhet. Goda människor är i närheten av ljuset och är fyllda av det. Men ju längre bort människor kommer från ljuset desto mindre goda är de. Är de så långt borta så de inte får del av ljuset är de onda människor. Ett mått på godhet och ondska blir hur nära eller långt ifrån man befinner sig från nyplatonismens ljus. Men man kan alltid återvända till ljuset om man tycker det blir för kallt och mörkt där ondskan råder.

Vecka 44 Allhelgona

I helgen är det Allhelgona med högtidligt stämning på kyrkogårdarna med alla levande ljus, folk som står framför gravarna och för lågmälda samtal. Frågan om det finns liv efter döden kan göra sig påmind under Allhelgonahelgen Det är nog den enda fråga som det inte finns något svar på. Inga avancerade matematiska formler kan ge svar. Men religionerna har sina svar. Buddhismen menar att efter döden väntar det tomma intet som kallas Nirvana. Hinduismen tror att kroppen dör men själen återföds många gånger innan den slutligen ingår i Brahman och får frid. Den tidigaste judendomen talar om skuggornas värld dit de döda kommer. Islam och Kristendomen tror på uppståndelse efter döden. I Sverige begravs de döda om möjligt med fötterna mot öster och huvudet mot väster. Man tror att när Jesus kommer och uppväcker de döda så kommer han från öster och då, när de döda reser sig upp ur gravarna, har de redan huvudet mot öster. Numera kremeras många och då får man tänka sig att det är själen som uppstår. Om man inte vill tänka på hur det blir efter döden så tycker jag att man får vara nöjd med att man lever och göra så gott man kan med sin stund på jorden.

Vecka 43 Din kopia


Årets Nobelpris i fysik ges för upptäckt av något som har med svart hål att göra. Detta hål ligger på ofattbart avstånd från jorden så att resa dit är inte att tänka på och om så vore skulle vi slukas upp av det svarta hålet så fort vi kom nära nog. Det är mycket avancerad matematik bakom upptäckten som belönas med Nobelpriset. Jag kom att tänka på teorin om att det någonstans ute i universum finns en mer eller mindre exakt kopia av vår jord, som kan kallas ”antijord”. Det hela bygger på att det måste finnas motpoler till allt. Pressar man teorin lite så innebär det att var och en av oss har en exakt kopia av oss själva på antijorden. Denna kopia av dig gör allt som du gör och du gör allt som din kopia gör samtidigt. När du läser detta så läser även din kopia det i samma stund. På något mystiskt sätt står vi i ständig, fast omedveten, förbindelse med kopian. Jag tror att ibland så ligger din kopia något före dig i tiden och det märker du när du får känslan av att du varit med om händelser förut, det man kallar dèjá vu. Och tvärt om -När din kopia läser detta om några veckor, då får hen känslan av hen har varit med om detta tidigare.

Vecka 42 De som inte syns


En historia berättar om att Shakespeare efter sin död kommer till himlen. Han klappar på porten och Gud Fader öppnar. -Vem är du, frågar Gud. -Känner du verkligen inte igen mig, svarar Shakespeare. -Nej, svarar Gud. -Vet inte du och alla änglarna att jag är världens bästa pjäsförfattare? Visst känner ni väl till ”En midsommarnattsdröm”, ”Hamlet” och ”Trettondagsafton”, bara för att nämna några av mina världsberömda pjäser. -Jo, vi har väl hört talas om dem. Men världens bästa pjäsförfattare är inte du. -Vem är det då, om inte jag, säger Shakespeare. -Det är John Smith som bodde på den engelska landsbygden. Med glädje släppte jag in honom i himlen, säger Gud. -Jag har aldrig hört talas om honom, säger Shakespeare. -Det beror på att han aldrig berättade för någon att han skrev pjäser. Han lade dem i en låda på vinden. Men vi i himlen, som ser allt, vi kunde läsa hans pjäser, och de överträffar med råge allt som du har skrivit. Men du är välkommen in i himlen så du får träffa din överman. I all sin enkelhet lär oss historien att kanske de allra bästa förblir anonyma. De medverkar inte i radio, tv, sociala medier m.m. Kanske har vi, utan att veta om det, mött världens absolut bästa författare som lägger allt hen skriver i sin byrålåda. Nu ett exempel från fotografins värld. Den bästa gatufotograf, som jag ser det, och många med mig, var Vivian Maier. Hon var barnflicka och levde ett anonymt liv. Hon visade aldrig sina foton för någon. Efter hennes död hittades hennes bilder, som nu gör succé i världen. Hon fick aldrig uppleva framgången och jag är osäker på om hon ens ville det. Googla på Vivian Maier, så förstår ni vad jag menar! Ni kan också gå in på Youtube, där finns mycket om henne, bl.a. en film från Kobra ”Vivian Maiers okända bildskatt”.

Vecka 41 Påstående

Nu är det oktober månad. Det är årets tionde månad och har 31 dagar. Förra månaden september har 30 dagar, liksom november, april och juni. Stockholm är Sveriges huvudstad och statschefen är kung Carl XVI Gustaf. Valutan i Sverige är kronor och ören. Allt detta är 100% sant! Falsk blir det om jag påstår att Sverige styrs av en kejsare, huvudstaden heter Varberg, året har 14 månader och valutan är norska kronor och ören. Ni har här fått exempel på vad man kallar sakpåståenden. De kan vara sanna eller falska oavsett vad man tycker. Om man säger att glass och surströmming är gott så är det ett s.k. värdepåstående. Vad som utmärker dem är att det gäller inte gäller universellt utan bara för en grupp eller enskild person. Så långt är det inga problem. Men problem blir det om politiska eller religiösa grupper menar att deras övertygelse eller tro är sakpåstående och att de är 100% sanna. Men stark övertygelse och tro är inte sakpåstående, Jag tror att splittring mellan människor och krig, antingen de motiveras politisk eller religiöst, är en tragisk följd av att människor inte kan eller vill skilja på sak och värdepåstående.

Vecka 40 Ord

Ett arabiskt talesätt säger att kroppens bästa och farligaste organ är tungan. Utan den skulle vi inte kunna säga vackra och uppmuntrande ord som ger styrka och skänker glädje. Utan tungan skulle vi inte kunna säga ord som vi kanske bittert får ångra resten av livet, hur många gånger vi än ber personerna om ursäkt som vi sagt något dumt till . Huvudpersonen i ”My fair Lady” Eliza Doolittle sjunger: ”Ord, ord, ord. Jag är trött på ord. Varje man tycks mig gjord utav fraser och ord!” Hon vänder sig mot snacksaliga män som det nog finns alltför många av. Motsatsen möter vi hos franciskanermunken William Ockham (1287-1347) som jag lite yvigt tolkar som att han menade att vi ska vara aktsamma om orden och inte säga eller skriva mer än absolut nödvändigt. Orden ska vara så få att de kan balansera på eggen av en rakkniv. Bilden kommer från baksidan på ett God Jul/Gott Nytt År kort från början av 1900-talet. Skriver man mer än fem ord blir portot 10 öre, annars kommer man undan med fem öre! -Sådana kort skulle Ockham gillat.

Vecka 39 Grund

Alla hus som finns är byggda på en grund. Att tänka sig ett hus som inte har någon form av grund är omöjligt. Ordet grund används i en rad olika sammanhang. Begreppet värdegrund är numera ett ganska populärt ord som betyder att diverse värden är byggda på en grund såsom t.ex kristendomen, humanismen, liberalismen, marxismen eller något annat. Utifrån var och en av dessa grunder bygger man upp tankesystem som kan vara jättebra eller hur stolliga som helst. Men något jag funderat på är att hela det ofattbart stora universum nog inte har någon grund. Det är i universum vi bor och bygger våra grunder och vi gör det i något som inte har någon grund!

Vecka 38 Ingenting


Den grekiske filosofen Parmenides sa ungefär så här: ”Ingenting finns. Om något skulle finnas skulle man inte kunna tala eller tänka därom”. Det är konstigt, för han som sa det fanns och vi som läser det idag finns ju. Men det hjälps inte. För att ”bevisa” det tog han hjälp av matematikern Zenon d.ä. som tog exemplet med en bågskytt som skjuter iväg en pil. Avståndet kan vara 100 meter. Först ska pilen flyga halva vägen, sedan har den 50 meter kvar, men ska ju tillryggalägga halva denna sträcka och då har den 25 meter kvar och sedan ska den flyga halva den sträckan och då har den 12,5 meter kvar. Så håller det på och när den har miljondels millimeter kvar ska den ju flyga halva den sträckan. Slutsatsen blir att pilen aldrig kommer fram. Därav kan vi dra slutsatsen att ingenting kan finnas eftersom inga mål kan uppnås. Ändå tror vi att vi och allt omkring oss finns, men det beror på att det är en jättelik varelse drömmer och i denna jättes drömmar finns vi och allt omkring oss.

Vecka 37 Verkligheten

Den kinesiske poeten Li drömde intensivt en natt att han var en fjäril. När han vaknade på morgonen visste han inte om han var Li som drömt att han var en fjäril eller en fjäril som drömmer att den är Li. Denna berättelse finns i många varianter men det gemensamma för dem är frågan om vi lever i det vi som normalt kallar verkligheten eller om drömmarna är den riktiga världen. När du ser solrosorna och läser texten så fundera på om det händer i din dröm eller i den riktiga världen.

Vecka 36

Den grekiske filosofen Thales (ca 550 f Kr) är känd för att han menade att allt har sitt ursprung från vatten. Det berättas om honom att han är ute och går en stjärnklar natt. Han njuter av de tindrande stjärnorna. Han är så inne i detta att han inte ser en vattenpöl så han ramlar pladask i den. Just då kommer en liten flicka fram och säger till honom att sådana är ni filosofer. Ni tittar upp mot stjärnorna och glömmer att se var ni går. Olika tolkningar finns av historien. Jag tycker man kan tolka den så här. Stjärnhimlen är våra drömmar och önskningar och jorden är det som är verkligt och konkret. Båda är lika viktiga för oss. Att bara ägna sig åt drömmar och önsketänkande är lika ofruktbart som att bara ägna sig år det som är verkligt. Jag tror att det som är bäst för oss är att våra drömmar och verkligheten får leva sida vid sida.

Vecka 35 Del av helhet

Om man ser en liten del av något bekant, så räcker det oftast för att man ska kunna förstå vad helheten är. Förutsatt att man sett och vet vad helheten är, i detta fallet Varbergs Fästning. En gammal religiös historia från Indien handlar om fyra personer som garanterat aldrig sett en elefant. Man binder för deras ögon och leder in dem i ett rum där det står en levande elefant. En av personerna får tag i en av elefantens betar, en snabeln, en örat och en foten. När de kommer ut från rummet och bindlarna tas bort ombeds de beskriva vad en elefant är. Den som fått tag i beten sa att elefanten är ett hårt och böjt djur, den som fått känna på snabeln sa att en elefant är som ett rör som det kommer luft ur, den som känt örat sa att en elefant är något platt och ganska mjukt och den som som känt på foten sa att en elefant är som en trästock. Historien slutar med att de fyra blev ovänner för resten av livet eftersom var och av dem var övertygad om sin upplevelse av elefanten. En tolkning är att man ska vara försiktig när någon är helt övertygad om sin tro, därför att ingen har någonsin sett hur allt i tillvaron hänger samman, möjligtvis bara sett eller känt en liten del av den.

Vecka 34 Definitioner
Om någon skulle fråga mig hur Varbergs Fästning ser ut en ganska blåsig dag i augusti, så kan jag visa denna bild, som just är tagen en augustidag för ett antal år sedan. Om någon skulle fråga mig vad är en cykel är så kan jag ta fram min ur förrådet och säga att detta är en cykel. Frågar någon vad en katt är så kan jag hämta min katt och säga att detta är en katt. Varbergs Fästning, en cykel och en katt är exempel på vad man kallar demonstrativa definitioner, vilket betyder att man kan visa upp det objekt som efterfrågas. Detta går ju inte med allt. T ex om någon frågar vad är första världskriget så kan man ju inte visa upp det. Istället får man beskriva och berätta vad det var för något. Fast man kan ju inte vara säker på att den som man berättar för förstår eller ens att man själv har förstått. När religiösa företrädare talar om gud så kan de ju inte gå till förråd och hämta gud och säga att detta är gud. Inte heller kan de vara säkra på att deras åhörare uppfattar gud som de gör, hur övertygade de än är. Slutsatsen blir att det är väldigt svårt att definiera och tala om sådant som inte konkret går att visa upp.

Vecka 33 Rosor

I Societetsparken finns en vacker rosengård. Rosen på bilden heter Victor Borge, förmodligen efter den danske pianisten. Rosor förknippar vi gärna med romantik som nog beror på deras skönhet och doft. -Fast det är inte så många nya rossorter som har doft. De gamla sorterna doftar desto mer. Romantiken är en riktning inom litteraturen som utmärks av en längtan tillbaka i tiden och rummet, ibland med ett inslag av vemod. Kanske längtar vi ibland till vår barndom när livet var enklare, till vår första ljuva kärlek, eller till platser vi besökt men aldrig glömmer. Att vara bland vackra rosor, att för några ögonblick sluta ögonen och i tanken bege sig till de ljusa stunder vi har upplevt är en form av romantik. Dessa stunder ger krafter att möta nuet och vardagen.

Vecka 32 Drömmar

En bild från torget 3 augusti 2019. En varm sommardag med mycket folk och knallar. Många går till torget för att handla men minst lika många går dit för det är en naturlig träffpunkt. Där kan man samtala med varandra om viktiga saker eller bara om väder och vind. Man kan fråga sig vad människor, inte bara de som går till torget, tänker och drömmer om. Kanske något helt annat än det man tror. Ibland, när jag ser folk, tänker jag på några ord av den portugisiske författaren Fernando Pessoa (1888-1935): ”Jag är ingenting. Jag kommer aldrig att bli något. Jag vill inte bli något. Bortsett från detta så bär jag inom mig alla världens drömmar.” Jag tycker det är en svindlande tanke att många kanske har så många drömmar inom sig.

Vecka 31 Moln och livets mening

Alla har vi flera gånger titta på moln och låtit fantasin avgöra vad de liknar. Ibland en figur med stor näsa, någon gång ser de ut som en karta över Sverige, då och då som ett fjällandskap. Variationerna och fantasierna om moln är oändliga. Många av oss har legat på en sommaräng med ett grässtrå i mungipan och sett hur molnen flyter fram över en blå sommarhimmel. Vi kan, om vi vill, betrakta molnen som rörliga konstverk som ständigt förändras. Då blir himlen ett naturens eget konstgalleri! Filosofen Artur Schopenhauer (1788-1860) ansåg att livet egentligen inte har någon mening. Det är ett tragiskt konstaterande som han själv inser. Men för att kunna leva vidare med den insikten rekommenderar han att vi ska känna medlidande med andra människor och att njuta av konstupplevelser. Om moln är konst är de en tröst att njuta av. Snart kommer augustimolnen som alltid brukar vara fina konstverk!

Vecka 30 Frestelser

”När Odysseus på äventyr sig ut begav, små sirener han ofta träffa på. Många tror kanske att vi ej på livets hav nuförtiden blir frestade som då, äh kyss mej!” Så börjar sången ”Härligt härligt härligt men farligt farligt”. Den lyssnade jag på när jag var liten och lärde mig texten. Sirener trodde jag var de som det tutades i när det var eldsvåda. Jag förstod inte hur man kunde bli frestad av sådana. Långt senare förstod jag att Odysseus var en grekisk hjälte på väg hem, efter det trojanska kriget, till sin väntande hustru på ön Ithaka. De sirener han frestades av var skönsjungande kvinnliga väsen som med sin förföriska sång lockade till sig sjömän, för att döda dem när de steg iland. För att inte falla för frestelsen att styra sitt skepp dit stoppade Odysseus vax i sjömännens öron så de inte skulle höra sången och han bad sjömännen att binda honom vid masten. Frestelser olika slag råkar vi alla ut för då och då. De finns i olika grader. Att falla för de grövsta straffas av omgivningen som tar avstånd från ”den fallne”. I grunden har hen brutit mot en eller flera moraliska uppfattningar som samhället ställt upp. Inom religionens värld anses den som faller för frestelser vara en syndig människa och ska söka förlåtelse hos guden i den aktuella religionen. Att falla för små frestelser är lätt. T ex man går förbi en glasskiosk och köper en strut med tre olika smaker på glassen, trots att man bestämt sig för att banta! -Äh, kyss mej! kan man ju då säga till sig själv, som om inget hänt. Lyssna gärna på youtube på sången ”Härligt härligt härligt men farligt farligt”. Den med Sune Mangs är bäst. Obs: ska inte förväxlas med Björn Skifs låt med samma titel!

Vecka 29 Rom

Alla vägar bär till Rom heter det. Naturligtvis är det så. Även de som kör här på Västra Vallgatan vid Wheels and Wing år 2005 kommer för eller senare till Rom, bara de fortsätter söderut. Jag tror inte någon av dessa fordon körde till Rom, men de kunde gjort det. Men inte bara Rom bär vägarna till. Alla vägar bär till Varberg kan man också säga. Vi kan även säga att alla vägar bär hem eller bort. Det finns ingen väg som inte leder någonstans för det finns alltid något, vad det vara månde, vid vägens slut. Låt oss vidga perspektivet och säga att varje människa har fått sin egen livsväg att vandra på. Jag beundrar alla som följer sin egen väg, oavsett vad omgivningen tycker.

Vecka 26 Fantasi

Intill korsningen Södra Vägen och Ringvägen finns Drottning Blankas plats. Där kan vi se Stig Blombergs staty ”Askungen” från 1950. Hon har suttit där i 70 år och säkert sett många människor på väg till bländande lyxiga fester och önskat att hon skulle fått följa med. Naturligtvis har hon också sett mängder av helt vanliga människor passera förbi. De flesta kanske inte ens märker att hon sitter där och tittar. Hon är en av många vackra statyer i staden. Vi kan låta fantasin skena iväg och tänka oss att statyerna i Varberg umgås med varandra när vi inte ser det, kanske i mörka nätter. Då lämnar Askungen sin plats för att träffa statyn Maj intill Sparbanken. Sen går de två till torget och pratar med Badande ungdom. Så bestämmer de fyra sig för att gå till det nya Fästningsbadet för att plaska omkring i vattnet, skratta och ha hjärtligt roligt. Sedan återgår de till sina platser utan att någon av oss kan ana vad de gjort eller vad de kommer att hitta på framöver. Eftersom fantasin är helt gränslös och inte behöver bry sig om verkligheten så kan alla fantisera om vad de många fina statyerna i Varberg gör när vi inte ser det.

Vecka 25 Tankar i värmen

Nu verkar det som om värmen kommer till oss. Hur länge den stannar är inte gott att veta. Under tiden kan vi ju gå ner till stranden, breda ut filtarna och låta solen värma oss. Avbrott med kaffe, bullar och bad med jämna mellanrum är ju en bra strandrytm. När vi ligger där, insmorda i sololja, vad ska vi då tänka på? Precis vad som faller oss in så klart! Gärna något som vi tycker om att tänka på. Den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var av den bestämda uppfattningen att det går inte tänka en klar tanke, som leder någonstans, om inte temperaturen är minst 28 grader, gärna mer. En av hans favorittankar var hur det kommer sig att vi människor har avlägsnat oss så mycket från naturen. Det tänkte han säkert på när det var tillräckligt varmt. Detta är en tanke som också vi kan fundera i värmen. Djur som dör ut för att skog huggs ner, djuren i havet som får i sig mer och mer plast allteftersom tiden går, den förrädiska temperaturhöjningen m.m. Det allra mesta av detta beror på att vi inte lever i samklang med naturen. När vi tänkt en stund på detta är det dags att gå ner till vattnet och svalka oss med ett dopp. Då, när vattnet omsluter oss, är vi nära Rousseaus berömda valspråk: ”Tillbaka till naturen!”

Vecka 23 Sommaren är här

Nu är sommaren här. Jag brukar tänka på titeln på en av Elisabet Hermodssons dikter ”Vad gör vi med sommaren kamrater?” En bra fråga. Då varje sommardag ofta är vacker, varm och ljus så gäller det att göra något bra och fint av varje dag. Att slarva bort en grå och regnig dag i oktober är inte så allvarligt. Men att låta en vacker sommardag obemärkt gå förbi och vid kvällningen känna att dagen bara försvann är inte roligt. Man kan slås av tanken att man varit otacksam och inte förvaltat dagen som man borde. -Men det får inte bli ett tvång att ta tillvara sommardagarna för då kan man börja längta till de grå och kravlösa höstdagarna. Ja, vad ska vi göra med sommaren? Ett råd är att följa den antike filosofen Protagoras (481-420 f Kr) berömda Homo Mensura sats som ungefär betyder Människan är alltings mått. Med det menas att det vi tycker är det bästa det är det bästa för oss. Så svaret på frågan vad vi ska göra med sommaren är att göra det vi tycker bäst om!

Vecka 22 Pingst

Snart är det Pingst som firas till minne av att Jesú lärjungar blev fyllda av helig ande och började prata olika språk som de nog inte själva förstod. Man säger att de blev hänryckta. Den religiösa tolkningen av detta får teologerna ta hand om. Jag tänker mig att om man upplever något som är större än man trott att man skulle få uppleva så är man i ett okänt tillstånd som inte går att förklara med ord. Man har passerat det vanliga språkets gräns. Om man ändå känner att man måste säga något så får man hitta på egna ord som man tycker passar, men som ingen förstår. Eller så får man följa filosofen Ludwig Wittgenstein råd. Han menar att man ska tiga om det man inte kan tala om. Nu när naturen är så vacker, med doft av både hägg och syren är det lätt att bli hänryckt. Pröva hur det är att ordlöst njuta och bli hänryckt av den sköna naturen.

Vecka 21 Himlen

I veckan firas Kristi Himmelsfärd till minne av att Jesus for upp till himlen. Det är en fantasieggande händelse som speglar den antika synen på tillvaron där jorden är platt och ovan där finns himlen. På den tiden var det lätt att inse att Jesus kommit fram till himlen. Nu vet vi att jorden är rund och universum har en utsträckning på flera miljarder ljusår. Även om Jesus for iväg med ljusets hastighet skulle han nu bara var ungefär 2000 ljusår bort, vilket knappast är något alls i jämförelse med universums storlek. Den ofrånkomliga frågan blir -Vad är himlen och var finns den? Svaret är nog att ingen vet och därför är berättelsen om Jesú himmelsfärd så intressant att fundera på.

Vecka 20 Uppåt

Alla blommor strävar mot ljuset. När den första vårvärmen kommer så väcks de och börja sin ”resa” uppåt. Så har det varit i alla tider och så kommer det att förbli. Jag tror att det gäller för oss människor också. När den första vårvärmen kommer så sitter vi gärna i söderläge och låter solen värma oss. På sommaren fylls våra stränder med människor som njuter. En del antika filosofer går ett steg längre och menar att våra själar strävar uppåt mot en inre sol. Lite grand av livets konst är att känna just den värmen för då slår vi ut i full blom och våra liv blir harmoniska.

Vecka 19 Vibrationer

Nu kan vi nog säga att våren närmar sig sin höjdpunkt. Går vi ut i skogen så hör vi fåglarna, andas vi in så känner vi alla vårens dofter och tittar vi oss runt omkring ser vi de skira färgerna på blommorna och träden. Allt detta gläder oss och våra själar blir stämda i renaste dur. Jag tänker på den grekiske filosofen Aristoteles (384-322 f Kr) som funderade kring själarnas natur. Han menade att växter har själar, men av mycket enkelt slag. Det enda de förmår är att förstå hur de med rötterna ska suga upp näringen ur marken. Människans själ är betydligt mer komplicerad. Jag tror att växternas själar nu i vårens tid vibrerar av förnöjsamhet och våra själar känner dessa vibrationer, tar dem till sig och så uppstår en förunderlig harmoni med naturen.

Vecka 18 Elden och maskinen

Elden har alltid dragit vår uppmärksamhet till sig! Vi känner att den är ett element att fascineras och skrämmas av. Jag tror vi känner, när vi är nära elden, att vi får kontakt med urmänniskan i oss. Vi minns kanske svagt, när vi på stenåldern satt runt elden i våra grottor, värmde oss och berättade historier för varandra. Kanske är det därifrån sagan om fågeln Fenix kommer. Han som bränner sig på ett bål. När det har brunnit ut och bara aska återstår uppstår han ung och stark och påbörjar ett nytt liv. Han blir som en symbol för odödlighet. Långt senare uppfanns ångmaskinen och utan elden vore den ju ingenting. Jag tror att den lade grunden till industrialismen, vårt moderna samhälle och tack vare ångloket våra järnvägar. När jag, som idag körde min ångmaskin kom dessa tankar till mig.

Vecka 17 De fyra elementen

Många har nog ibland funderat över vad allt egentligen ytterst består av. Vi är alla omgivna av saker, ting, växter, djur, människor m.m. Har allt detta något gemensamt? Naturligtvis har ett flertal filosofer ända sedan antiken tänkt och uppställt hypoteser. Jag tror det är nyfikenheten på alltet som har drivit dem till att försöka få fram en hållbar världsbild. Man tänkte sig att de fyra elementen jord, luft, eld och vatten var de som i rätt ”blandning” var det som låg till grund för allt. Tankarna fångades också upp av mystiken där jord blev kraft, elden energi, luften makt och vattnet liv. Världen skulle inte finnas utan de här elementen, innerst inne vet vi det. Därför tror jag vi tycker om att se på eldar, (tyvärr blir det kanske inte så många valborgseldar i år) betrakta välskött åkerjord, njuta av blå himmel och titta ut över havet. -Och nu i vårens tid se hur vacker naturen är.

Vecka 16 Enkelhet

När jag tänker på Charlie Chaplin så slår det mig under vilka enkla former han gjorde sina filmer. Första tiden med en handvevad kamera, inget ljud och inga avancerade belysningar. Ändå håller hans filmer än idag och man skrattar hjärtligt åt dem, även om man sett dem flera gånger. Inte nog med att de är komiska på hög nivå, de har dessutom ett humanistiskt budskap. Oftast är filmerna ett försvar för den enkla och fattiga människans kamp om ett värdigt liv, trots att Chaplin ofta jagas av polisen. Jag tänker på dagens filmer som kostar massor med pengar och har många digitala effekter. Trots det når de, i mitt tycke, inte upp till Chaplins filmer. ”Less is more” tycker jag passar bra som etikett på hans filmer. På tal om etikett; Kolla vad det står på Beatlesskivan ”Help”. Beatles har inte gjort denna plattan. Jag har sjungit in den själv. Etiketten fanns med i skämttidningen Mad på 60-talet. Jag tror alla kan sjunga eller nynna med i låten Help. Jag tänker ibland på de melodier som de senaste åren vunnit Eurovisionsschlagern. Kan någon sjunga dem? Det är inte så lätt för de är så inbäddade i ljus, glitter, körer m.m. Tanken var väl från början att den låt som vann skulle alla i Europa gå och småsjunga, vissla eller nynna på. Kanske är det dags för ”Less is more” där också. Jag avslutar med ett aktuellt exempel på ”Less is more” GLAD PÅSK!

Vecka 15 Påsk

Nu är det Stilla Veckan. Tanken var från början att man skulle stilla sig och tänka på Jesus och hans väg till korset. Till för ungf 50 år sedan fick det inte förekomma dans eller bio under veckan. En och annan, kanske många, tyckte nog det var en svår vecka. När Påskafton kom så kunde man ”släppa loss” med smällare, raketer, påskbrasor m.m. Jag tror glädjen berodde på att så mycket varit förbjudet under veckan. Jag tycker det visar på de effekter som motsatser kan leda till. Den antike filosofen Herakleitos prisade kriget för det ledde till att freden blev en ljuvlig upplevelse! Lars Ahlin beskriver i sin fina novell ”Kommer hem och är snäll” hur ett svårt gräl mellan makar leder till försoning. Utan grälet hade inte den kärleksfulla försoningen varit möjlig. Jag bifogar en bild på min favoritleksak, Mr Swanson. Här har jag fyllt den med ägg och kycklingar. Att man äter ägg vid påsk beror på att hönorna känner av att våren kommer, då värper de mer, naturen vaknar och Jesus blir levande igen.

Vecka 14 På vägen

Här ser ni en av vägarna i Brunnsbergsskogen. Det är vår i luften, fåglarna sjunger och träden börjar blomma. När jag, för några år sedan, tog bilden var det ingen på vägen men kort efteråt kom en man med sin hund. Jag bytte några ord med honom. Därefter kom det några ungdomar cyklande. Hade jag stått kvar hade jag nog fått se många personer komma på vägen. Om jag tittat upp i skyn så hade jag inte sett någon alls, möjligtvis hört. Det finns en historia om filosofen Thales (645-545 f Kr). Han ramlade i en vattenpöl och slog sig för att han gick och tittade upp i himlen och glömde vägen han gick på. Denna korta historia brukar man säga betyder att vi ska vara realistiska och se var vi går för att kunna uppskatta de möten vi får. Att planlöst titta upp i skyn och fantisera hindrar oss från många trevliga möten och upplevelser.

Vecka 13 Var verksam

Albert Camus (1913-1960) fransk filosof skriver om en man som vunnit hela världen och ägde allt som går att äga. Nu sitter mannen under ett träd men plågas av tanken vart han ska gå om han reser sig upp eller vad han ska göra om han sitter kvar. Han har inget att kämpa för längre och därför känns tillvaron meningslös. Att ge bort något av allt han äger kan han inte för han är inte generös. Camus tanke med exemplet är nog att ingen av oss kommer någonsin att hamna i mannens situation. Det ska ses som en ganska originell filosofisk uppmaning till oss att inte stelna till i overksamhet utan istället vara nyfikna och generösa.

Vecka 12 Qua vadis?

Ett bevingat latinskt uttryck som betyder ”Vart går du?”. Det kan tolkas som vart är du på väg i ditt liv just nu? Men det vet du säkert bäst själv! Skalden George Stiernhielm (1598-1672) skrev ett epos som heter Hercules. Huvudpersonen är en ung adelsman som ska välja en av två vägar att gå i livet. Vid den ena vägen står Fru Lusta och vill locka in Hercules på den lustfyllda vägen. Vid sin sida har hon döttrarna Lättja, Fjättja och Kjättja och sonen Rus. De tycker att Hercules ska ägna sitt liv åtsköna kvinnfolk, lustige bröder, spel och sång, gott vin, mjuk säng och kräslige rätter”. Utan tvekan ett frestande sätt att leva! Vid den andra vägen står Fru Dygd och vill att Hercules går den väg hon står för där Hercules kan lära sig mycket nyttigt och göra gott. Hon varnar för att gå den lustfyllda vägen. Den man som har gått den vägen saknar dygd och blir som ett smutsigt djur när han blir gammal. Eposet kan man med behållning läsa än idag!

Vecka 11 Tiden och torget

Tiden har nog alltid intresserat oss. Rent praktiskt är tiden bra, t ex när vi ska åka tåg så vet vi vilken tid tåget avgår och när det ankommer (i alla fall i de flesta fall). Blir vi bortbjudna så vet vi vilken tid vi ska komma, så att vi inte kommer just när värdparet städar och plockar undan en massa saker för att det ska se snyggt ut. Långa historiska perioder får tidsnamn, t ex medeltiden. Tiden kan också stressa oss, vi vet att vi ska vara på ett ställe vid en viss tid, men ska vi hinna dit? Lugnande kan någon säga, -ta dig tid, låt det ta den tid det tar. Tiden har vi ju kolla på eftersom vi nästan alla har armbandsur eller mobiltelefon som visar tiden. Filosofen Sokrates gick nästan dagligen omkring på torget i Aten. Ingen hade någon klocka, men ändå visste man på ett ungefär när klockan var 12 på dagen för då var torgets larm som starkast. Det betyder att då pratade folk högre än tidigare på dagen och torgförsäljarnas lockrop blev allt intensivare.

Vecka 10 kaffe

I ett samhälle är det viktigt att man har något att samla omkring som stärker gemenskapen. I slutet av 1800-talet var det fackföreningar, nykterhetsloger och frikyrkor som blev samlingspunkter för många. Man kände att man kämpade för; Bättre arbetsvillkor, nykterhet och tron på Gud i vardera sammanhang. På 70-talet var det för/emot kärnkraft som samlade folk till stora möten. På 90-talet samlades man runt för/emot EU. Jag är säker på att 95% av alla möten avlutades med kaffe. Kommer det folk och hälsar på hemma eller man blir bortbjuden så kan man vara säker på att det kommer att serveras kaffe. Denna dryck är som olja som smörjer samvaron mellan människor i stora såväl som mindre sammanhang. Bilden är från Café Majestic i staden Porto i Portugal.

Vecka 9 Is och värme

Dessa tre stenar har fått solljus på sig och därmed blivit uppvärmda. Därför sticker de upp lite grand och värmer upp isen runt omkring så den blir lite tunnare och man anar vattnet. Stenarna kan ses som en symbol för de fantastiska människor som har inre värme och ljus som lindrar kylan och trögheten hos många och gör tillvaron mer behaglig och varm.

Vecka 8 rätt – fel

Filosofen Platon funderade över hur man kan avgöra vad som är rätt eller fel. Förmodligen en lika viktig fråga då som nu. Platon menade att om en enskild människa hävdar något är inte chansen så stor att hen har rätt, men den kan finnas och då är det en styrka att som enskild människa våga hävda sig mot den stora hopen! Fast om många har kommit fram till samma sak så är det nog rätt, fast inte helt säkert. Men det skapar ju trygghet och skön gemenskap att i en jättestor grupp samlas runt samma sanning. Det gäller speciellt i religiösa och politiska sammanhang. Men det kan vara så att någon eller några i gruppen innerst inne inte tror på den sanning gruppen försvarar. Men man tiger för att inte gå miste om gemenskapen. Bilden på miniatyrmänniskorna får visa hur någon lämnar gemenskapen för att gå sin egen väg.

Vecka 7 Hjärta

Vid jul används en sådan här form för att få pepparkakor att se ut som hjärtan. Jag är säker på att vi nästan alla någon gång har bakat pepparkakor och har använt en sådan. Äter vi pepparkakor så blir vi snälla, sägs det. Är de dessutom formade som hjärtan blir vi kanske hjärtligt snälla.Om vi ska ta detta till en något högre nivå och fråga oss om det finns någon form för att tillvaron ska bli behaglig för oss, så föreslår jag att vi ,var och en, så gott vi kan följer den nederländske filosofen Baruch Spinozas valspråk: ”Var glad och gör gott”.

Vecka 6 Klippa film

Många av er som läser detta har säkert haft en 8mm filmkamera och fått tillbaka filmerna i en gul påse på posten när de blivit framkallade. När det blev mörkt på kvällarna, främst på hösten och vintern, tog man då och då fram filmprojektorn, filmduken och tittade på filmerna. Oftast var de filmade på våren och sommaren. Att köra filmerna ”rakt av” utan att klippa bort totalt misslyckade scener var inte bra, så därför skulle de klippas bort och slängas i papperskorgen så det blev njutbart att titta. De stora filmerna man ser på biografer har klipps av professionella klippare. Ofta glömmer man bort klipparnas stora betydelse. De är dom som ger rytm och balans åt filmen och gör den behaglig att titta på. -En del menar att livet är som en film. Ser man tillbaka på livet finns där scener som ska klippas bort och glömmas. Är de kvar belastar de livet och ger inte den rytm, balans och njutbarhet som livet ska ha. Var och en av oss är vår egen filmklippare som ska se till att de dåliga scenerna göms bort och hamnar i papperskorgen där de hör hemma.

Vecka 5 Spegel

Här är en bild tagen i en spegel. Det är Varbergs Fästning som på bilden av naturliga skäl blir spegelvänd. En vanlig bild på Fästningen är ju en bild och inget annat, bilden är ju inte själva Fästningen. Om man då tar bilden i en spegel så blir det en spegelbild av en bild som bara är en bild och inte Fästningen. Man säger att ögonen är själens spegel. Alla, utom du själv, kan se dina ögon och din själ som speglar sig i dem. Men du kan bara se dina ögon i en spegel. Alltså kan du bara se en spegelbild av en bild av din själ. Du är den ene i världen som inte kan se ditt eget ansikte utom i en spegel eller på ett fotografi. -Så här krångligt blir det om man börjar filosofera över speglar. Håller du två speglar mot varandra så speglar de sig i varandra. Det känns som man ser en spegelbild av oändligheten!

Vecka 4 Hitta rätt

Att förflytta sig är att ta sig från punkt A till punkt B. Ska man hämta morgontidningen blir förflyttningen brevlådan ToR. Enkelt och okomplicerat. Har man bestämt att semestern ska tillbringas på småvägar i t ex Dalsland blir det mer komplicerat än att ta sig från A till B. Då måste man ha en karta med småvägarna utsatta annars är risken stor att man kör vilse. Ska man tala om stora förflyttningar i världen är det bra att ha en världskarta. Kort sagt: För hitta dit man ska och hem igen är en karta en god hjälp. Den antike författaren Homeros ( ca 800 f.Kr) skrev om hjälten Odysseus 20 åriga resa från det trojanska kriget till hemmet på ön Ithaka. Han hade ingen karta! Han kom hem till slut efter att ha utstått och övervunnit många och svåra prövningar. Man kan se Odysseus resa som en symbol för att inte ge upp hur stora påfrestningarna än är i livet för till slut övervinner man dem!

Vecka 3 Växa

Nu börjar vårblommorna så smått att titta upp. De växer i riktigt bördig jord och därför kommer de så småningom att gå i blom. När solen sedan lyser på dem blir de så vackra. Många filosofer, t ex Platon, Aristoteles, Sartré menar att alla vi människor innerst inne vet vad vi vill. För att få ut maximalt av våra liv ska vi söka till ”bördig jord” där våra talanger får gå i blom till glädje både för oss själva och vår omgivning.

Vecka 2 Tiden

Det finns tre sätt att uttrycka tiden; Det förgångna kallas imperfekt, det nuvarande presens och framtiden futurum. Om det förgångna vet vi vad som har hänt både i den stora såväl som i den lilla världen. Inget av det som har skett går att ändra på. Det nuvarande är där vi befinner oss just nu. Skeendet i den stora världen kan vi inte göra så mycket åt. I vår egen lilla värld kan vi så klart styra skeendet i ganska stor utsträckning. Vad som ska ske i framtiden har alltid intresserat oss. Otaliga metoder finns för att förutspå vad som ska hända. Här är tre exempel: Nyårsafton kan vi hälla flytande tenn i vatten. I figuren som då bildas kan vi utläsa framtiden. Kaffesump kan säga något om framtiden om den tolkas rätt. Horoskop kan vi läsa i nästan varenda tidning. Gemensamt för dessa tre och otaliga andra sätt är att de nog inte fungerar. Men det hindrar oss inte att försöka och det är charmen med framtiden.

Vecka 52 Kontraster

Nu tänder vi det fjärde adventsljuset för att nu är det jul! Den firas, som vi alla vet, för att Jesus föddes i ett stall i Betlehem. Den som föds i ett stall och har fattiga föräldrar har kanske inte de bästa förutsättningarna för att bli något stort här i livet. Ingen kunde väl tänka sig att den fattige pojken Jesus skulle bli upphovet till Kristendomen, en av världsreligionerna. Fattig pojke – grundare av en världsreligion. Det kan vi kalla en stor kontrast. Även julen är kontrastrik. Julbord där ingenting saknas av vare sig mat eller dryck att jämföra med vår annars så vardagliga kost. Vi är ovanligt generösa med att ge presenter, vilket de flesta av oss inte är i vanliga fall. Kyrkorna är fyllda till sista bänk för att många vill lyssna på de traditionella julsångerna. Annars är det inte fullsatt i kyrkorna. När julen är över och granen är utkastad blir det som vanligt igen, alltså en kontrast. Jag tycker att kontraster gör att livet inte står stilla utan hela tiden rör sig framåt.

Vecka 51 Tretal

Nu är tre adventsljus tända. Med tretalet är det något speciellt. Går vi på auktion och bjuder på något som vi gärna vill ha så är det spännande när utroparen säger: Första, andra och tredje. På det tredje kommer slaget och har vi tur får vi det som vi bjöd på. Bockarna Bruse är tre stycken, en liten, en mellan och en stor. Kalle Anka har tre brorsöner: Knatte, Fnatte och Tjatte. Gick lagt vi på dans på 60-talet så mot slutet av kvällen var det Första damernas dans, sedan andra och tredje. I kristendomen är tretalet grunden: Gud, Jesus och Den Helige Anden. I filosofin är det tre stora antika filosofer som kommer på rad efter varandra och som har betytt mycket: Sokrates, Platon och Aristoteles. Så det är något speciellt med tretalet, något att tänka på nu då det tredje adventsljuset är tänt.

Vecka 50 Äventyr

Söndag 8 december är det andra advent. Ordet advent betyder ju som ni vet ankomst. Det är Jesusbarnets ankomst/födelse i Betlehem som vi väntar på. Ordet advent är besläktat med ordet Adventure,(orden är latinska) som på engelska betyder äventyr. Jag tänker på den tyske filosofen Arthur Schopenhauer (1788-1860) som anses vara en mycket pessimistisk filosof. Han ansåg att livet är trist och det beror bl a på att den ena dagen blir den andra lik och det är ytterst ovanligt att något nytt inträffar. Detta leder till livsleda som bara blir värre med åren. Då tänker jag att vi kan låta adventstiden leda till att vi gör äventyrliga saker och får uppleva hur fint och omväxlande livet kan bli om vi inte låter den ena dagen vara den andra lik. Titta på gossen på min Facebooksida. Han är säkert på väg mot äventyr!

Vecka 49 Advent

Ni som kommit hit från min FB sida kan andas ut! Det första ljuset är tänt. Precis som ni förväntar er. Men varför brinner det inte framför Varbergs Fästning på FB sidan? Därför att jag vill visa att allting inte alltid är som man förväntar sig att det skall vara. Det gäller så klart mycket mer än bara adventsljus! Sokrates som flyttade in till Aten från landsbygden förväntade sig inte att bli en världsberömd filosof. Martin Luther om var en förrymd munk förväntade sig inte att han skulle skapa en ny riktning inom kristendomen: protestantismen. Selma Lagerlöf förväntade sig inte, då hon var lärarinna l Landskrona, att hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Jag tror att för var och en av oss så väntar trevliga upplevelser som vi just inte inte förväntar oss. När de slår in blir det som om adventsljuset tänds!

Vecka 48 koncentration

Livet kan liknas vid mycket, t ex en väg. När vi är riktigt unga kan vi få frågan vilken väg vi har tänkt oss att gå i livet. Så funderar vi och säger något som verkar spännande och som vi har talang för. Alla är vi livsvandrare antingen vi vandrar den väg som vi från början hade tänkt oss eller en ganska annorlunda väg än den vi fantiserade om som mycket unga. Det gäller för oss att ge akt på vår livsvandring. Buddha, som man tror levde någon gång på 500-talet f.Kr, menade att vi kan få ett lyckligt och balanserat liv om vi följer 8 regler. En av dessa är att vi koncentrerar oss och utveckla en balans i vårt inre. Detta skulle leda till mindre hat, svartsjuka, likgiltighet m.m. Lever vi okoncentrerade hamnar vi i diket och får genomblöta ta oss upp igen! (Bilden från Getterön idag 24 november)

Vecka 47 Löv och tankar

Del av ett löv som strax ska falla till marken. Det har gjort sitt för det här året och ska ersättas av ett nytt när lövsprickningen kommer igång på vårkanten. I mitten går det en grov stam och ut från den går det några grenar. Dessa har förbindelser med varandra genom små trådar och mellan dem synes det bildas små utrymmen. Jag tänker mig att ett löv kan symbolisera tankar och ideologier som tänkts fram av oss och har förbindelser mellan varandra, både på gott och ont. När nästa generation kommer så bildas det nya tankar och ideologier och de gamla har mer eller mindre fallit i glömska. Så fortsätter det nog så länge det finns människor på jorden; de gamla idéerna faller bort, nya kommer som sedan glöms bort när nya kommer…

Vecka 46 Äventyrliga resor

Går det borra sig ner till jordens medelpunkt? En sträcka på ungefär 637 mil. Sannolikt inte! Författaren Jules Verne (1828-1905) skrev boken ”Till jordens medelpunkt”. En grupp äventyrare ska från en utslocknad vulkan på Island ta sig till jordens medelpunkt. En resa fylld av faror. Som orealistisk roman är den kul. Jordens medelpunkt är glödhet, vi skulle brinna upp innan vi ens kom fram. Däremot är det ”lättare” att ta sig till månen. Filmaren George Méliès (1861-1938) gjorde år 1902 världens första science-fictionfilm ”Resan till månen”. 67 år senare blev det verklighet. Det är roligt att fantisera om att ta sig till jordens medelpunkt! Och tänk om det blir verklighet i framtiden!

Vecka 45 Levande ljus och vatten

Många av oss besökte nog i helgen en kyrkogård för att minnas anhöriga som gått bort. Det är en alldeles särskild känsla på kyrkogårdarna med levande ljus i novemberkvällen. Samtalen som förs är ofta lågmälda och förstående. Det känns också lite grand som om vi tillsammans upplever det som vi alla har gemensamt, att vi någon gång måste lämna livet. Hur livet uppstått på jorden vet väl ingen riktigt men teorierna är många. Religionerna har sina svar, oftast mytologiska, medan vetenskapen har sina svar. Filosofen Thales (ofta kallad filosofins fader) menade att allt började med vatten. När jag nu helgen gick omkring på St Jörgens kyrkogård här i Varberg och såg vattentornet och ljusen på gravarna tänkte jag att detta är två symboler för livets början och dess slut.

Bilden på vattentornet och gravarna ser ni på min facebooksida, Lars Danielsson

Vecka 44 Tiden

Vad tid är har alltid lockat till talrika och fantasifulla teorier. Fast en del tycker att tid är väl inget att diskutera, det är som det är. Dygnet har 24 timmar, veckan 7 dagar, året 365 dagar (om det inte är skottår) och för varje födelsedag man firar blir man ett år äldre. Men när vi nu har dragit tillbaka klockorna och fått normaltid igen är det lätt att glida in på tankar om livet och tiden. En av de mest originella teorierna är att när vi föds ligger hela livet redan färdigt. Alla händelser som vi ska vara med om pågår ständigt, de är redan klara, de väntar bara på oss. T ex när vi fyller 75 år så är den händelsen redan klar, vänner och släktingar håller tal och maten står på bordet, men vi är inte där än, så den händelsen väntar på oss i framtiden när vi väl kommer dit. Har vi fyllt 75 pågår kalaset fortfarande som om inget hänt. När vi som barn lärde oss att cykla, så pågår den händelsen än idag, fast vi inte är där. Men kunde vi backa i tiden så är vi tillbaka där och känner igen situationen. Ni känner säkert till fenomenet déjà vu, känslan av att man har upplevt och varit med om något tidigare och känner väl igen situationen. En förklaring till detta är att man fått en mycket snabb inblick i en av de händelser som redan pågår och som väntar på att vi ska komma fram till den.

V43 Tider och Öden

En bild på minnesstenen över fältherren Daniel Rantzau som här föll död ner av en kula från Fästningen. Det skedde den 11 november 1569 då han ledde den danska hären som skulle återta Varbergs Slott och Fästning. 14 november samma år var Fästningen åter i danskarnas händer. Detta är i dagarna 450 år sedan. Längst ner på stenen står det Diverso Tempore Diversa Fata, som ungf betyder Olika tider Olika öden. Jag brukar tänka på ödet när jag ser minnesstenen. En filosofisk riktning, stoicismen, uppstod i Aten ungefär år 300 f Kr. Man brukar nämna Zenon som dess grundare. Man menade att vi alla har fått ett öde att förvalta. Det innebär på ett vis att livet är förutbestämt och att vi ska sköta om vårt öde på allra bästa sätt, ja rent av älska det. Man ser ofta uttrycket Amor Fati, (Älska ditt öde). Det ska vi göra oavsett vilken samhällsställning vi har. -Det är vår plikt. Man hävdade att det ger oss ett lugnt och förnöjsamt liv. Men så blev det inte för Daniel Rantzau. -Men det var kanske hans öde!

Vecka 42 Kaffe

När jag var liten och besökte släktingarna på landet så är det en broderad tavla som jag minns väl. Tavlan förställde en kaffe kopp och en kaffekanna, med texten: ”Bland alla jordiska drycker ju kaffetåren den bästa är”. Då drack jag inte kaffe men såg på barns vis fram emot när jag skulle bli vuxen nog att få dricka min första kopp kaffe. Tavlans text kommer från “Kaffevisan” skriven av Mauritz Cramer 1846. Visans andra vers kan ju passa nu när hösten kommer: ”När hösten kommer med blåst och snö, och våren börjar sin väta, då blir till lynnet man kärv och slö, man blott vill sova och träta. Ja, man är ruskig i hela kroppen, men … då finns hälsan i kaffekoppen! Håhå jaja!”. Den franske filosofen Voltaire (1694-1778) sa i sin tidiga ungdom (enl. sägen) att han bara hade två mål i livet, det ena att bli miljonär och det andra att bli världsberömd. -Han lyckades med de båda! Enl. samtida källor drack han 80 koppar kaffe om dagen! Antagligen var inte kopparna av den storlek de är idag!

Vecka 41. Att bli sedd

Här ligger en tesked och bredvid står en skål. Vi vet att det är så för att vi ser dem, uppfattar dem med synsinnet. Vore ni här skulle ni kunna vidröra dem och på så vi få ytterligare bevis för de existerar. Vi kan säga att de båda existerar i vårt medvetande. Vad händer om jag vänder på skålen och sätter den över teskeden? Då ser ni inte skeden och kan inte heller vidröra den. Kan vi vara säkra på att skeden verkligen ligger under skålen? Det kan vi strängt taget inte. Den irländske filosofen George Berkeley (1685-1753) menade att verkligheten, i detta fall teskeden, är beroende av ett medvetande för att existera och utan medvetande finns den inte. Han skrev: “Esse est percipi”, latin och betyder ungf “att vara är att uppfattas”. Han var biskop och hävdade att Gud ser och uppfattar allt, i vårt fall teskeden och därför är dess existens under skålen garanterad. Tror man inte på Gud blir det svårare. Låt oss gå från tesked till människa. Varje människa vill bli sedd på ett eller annat vis, bli bekräftad som man numera säger. Många ensamma människor kanske aldrig blir sedda och far illa av det. De funderar kanske om de överhuvudtaget existerar. Därför tycker jag det är viktigt att vi bekräftar varandra om så bara med ett hej och ett leende när vi möts.

v40 Tankar kring sandkorn

Två fördrag har skapat tankar i mitt huvud. Det ena hölls av en professor som hävdade att det finns fler planeter i universum än sandkorn på världens samlade badstränder! Jorden är enl. honom bara ett sandkorn som är helt försumbart i sammanhanget. Vem bryr sig om ett sandkorn bland alla badstränder som finns!? Det andra föredraget hölls av en annan professor som visade en bild på en cirka 300 meter lång badstrand. Sedan visade han en bild på ett enda sandkorn och sa att det finns minst lika många atomer i det enda sandkornet som antalet sandkorn på den aktuella badstranden. Slutsatsen man kan komma fram till är möjligen att vi befinner oss mellan makrokosmos; universum och mikrokosmos; enskilda atomer. -Det är i alla fall en tanke man kan tänka om man går på en badstrand och tittar upp i skyn när det är stjärnklart. (Bilden, tagen i Varberg, på blöt sand ser nästan ut som bilder man sett på universum.)

v39 Alldeles ensam, eller…

Vad vet vi om vår omgivning, egentligen? Kan vi vara helt säkra på att den finns utanför oss själva? Är vi bara en enslig ö i ett stort hav? Eller är alltsammans bara något som utspelar sig inne i vår hjärna? Inget fanns innan vi föddes och när vi dör så försvinner alltsammans. Detta är en uppfattning som kallas solopismen och den går att tolka på lite olika sätt. I sin extrema form säger den att det är bara du och ingen annan eller annat som existerar. Det är just du som är världen! Jag tror inte det är någon som helt och fullt tror på teorin men som tanke är den spännande. Poeten och mystikern Gunnar Ekelöf (1907-1968) gav ut en diktsamling som heter Färjesång. En av dikterna heter ”En värld är varje människa”. Jag tror han var lite influerad av solopismen. 

(Bild: Barnens badstrand i Varberg)

Vecka 38

Musik

Kan vi tänka oss världen utan musik? Jag tror inte det. Musiken har nog varit en trogen följeslagare till mänskligheten i alla tider. Varifrån den kommer vet vi nog lika lite som vi vet varifrån språket kommer. Med musik kan vi uttrycka så mycket. Är det något glatt och lustigt så är musiken stämd i dur och liksom spritter fram. Är det något sorgligt och otröstligt är musiken stämd i moll och tempot är långsamt. Är arbetet trist går det att pigga upp med musik. Kanske kommer någon ihåg radioprogrammet ”Musik till arbetet” som sändes några år. Sätter man text till musiken så blir det t ex visor eller schlagers. När vi är små får vi lära oss barnvisor som vi ofta kommer ihåg hela livet. När vi blir äldre fastnar populära låtar i vårt huvud. Det är härligt att gå och småsjunga lite då och då. Det är konstigt att många är blyga när det gäller att sjunga; -inte kan jag sjunga inte, nä det vill jag inte. -Det har man hört många gånger. Många spelar instrument antingen enskilt i eller i grupp. Oändligt mycket mer finns att säga om musik. Alla kan ni göra ett experiment genom att ett dygn bestämma er för att inte tänka, spela, sjunga eller lyssna till musik! Jag garanterar att ni alla kommer att misslyckas. -Det visar musikens härliga närvaro hos oss.

Vecka 36

Falla på knä

Vad ska vi göra om vi står framför en bedårande utsikt? Vi ser blånande berg, gröna skogar och vackra sjöar. -Eller en fantastiskt välskött trädgård. Den romerske filosofen Seneca (4 f.Kr-65e.Kr) förslog att det bästa vi kan göra är att falla på knä och tacka gudarna för det vackra sceneriet som vi ser. Om folket på den tiden följde hans råd vet jag inte. Idag ser vi väl knappast någon som faller på knä vid utsiktspunkter eller i trädgårdar. Idag tar vi fram vår mobil och ta ett kort eller två. Det är nog så att mobilen har blivit en slags gud. Man bär den ständigt med sig, litar på att den fungerar och har svårt att tänka sig ett liv utan den.

Vecka 35

Bara vanligt vatten.

Jorden består av mer vatten än land så man kan gott säga att vi är omgivna av vatten. Det är svårt att tänka sig tillvaron utan vatten, det känns så självklart att tillgången ska vara obegränsad. I filosofins barndom diskuterade filosoferna vad allt ytterst består av, de sökte ett s.k. urämne som består då allt annat förgår. En hel del förslag kom på bordet. Filosofen Thales (625-545 f.Kr) menade att ämnet var vatten. Han anses vara den förste som svarade tillfredsställande på frågan och kallas ibland den västerländska filosofin fader. Om honom berättas det han en mörk kväll var ute och gick och hade sin blick fäst mot stjärnorna och såg därför inte en grop med vatten, så han trillade pladask i den. Då kommer en flicka fram, pekar på honom, skrattar och säger: Så är det med er filosofer, ni tittar upp i det blå men ser inte vad som finns på jorden. Man kan ju tolka detta så att det finns ideologier och önsketänkande som svävar i det blå men inte har någon som helst förankring i verkligheten och när de förr eller senare konfronteras med verkligheten faller de platt till marken! (Bilden från Varberg, mot Subbe fyr)

Vecka 34

Mätning och Bäst i Test

På bilden ser ni min linjal som jag fick i augusti 1956 när jag började skolan. Ända sedan dess har den följt med mig. Det var Hallands Posten HP som var ”linjalsponsor” Man kan skymta deras logga HP. Jag gillade linjalen för att med den gick det att mäta saker. T ex hur många centimeter blyertspennan var, suddgummits höjd, bred och längd. Sedan dess har jag förundrats över att allt går att mäta; Kroppslängd, takhöjd, bordskivor m.m. Har man bara en tumstock så klarar man det. Ska man mäta/räkna ut jordens omkrets, avståndet till månen, till solen duger det inte med en linjal från Hallandsposten eller en tumstock, då vill det till andra grejer såsom t ex laser. Även små osynliga ting som t ex atomer går att mäta med avancerad teknik. Det jag hittills skrivit om gäller objektiva och materiella ting. Men man kan ju också mäta subjektiva ”saker” oftast på en skala från 1 till 10. T ex Hur mår du idag, är du nöjd med ditt liv, tror du din framtid blir ljus, är du nöjd med din vikt, är du nöjd med ditt utseende, är du en sällskapsmänniska, är du nöjd med din bostad, är du nöjd med din bil, är du nöjd med din lön. Detta är bara ett fåtal frågor av alla som vi kan mäta oss med. Tänk att få tio poäng på frågorna i några av alla de formulär som finns; -då är man Bäst i Test!

Vecka 33

Färger

Överallt ser vi färger. Många har nog funderat över färgerna. Men inte så många som det finns färger, för varje färg kan ha en mängd olika nyanser och dessutom kan man blanda lite som man vill. Förmodligen finns det oändligt många färger. Den tyske diktaren och naturforskaren Johann W von Goethe (1749-1832) skrev en bok som idag kallas Goethes Färglära. Han hävdar att gult symboliserar rörligt tänkande, orange livfullt tänkande, rött upprört handlande, grönt är känslosamt och drömskt, blått är en allvarsam färg och violett är längtan. Inom det kyrkliga livet är färgerna reglerade; Vitt står för glädje, blått/violett för eftertanke, rött för eld och blod, grönt för växande och svart för sorg. På kyrkans altare ligger en duk som ska ha för den kyrkliga tiden rätt färg. Just nu i augusti är den grönt. Inom modet växlar färgerna ständigt och där tycks det inte finnas några regler alls. Inom heminredning går det trender. På 70-talet var det avocadofärgad kyl/frys som var högsta mode.-Idag är det hopplöst ute. På 90-talet kunde man uppsöka en specialist som talade om vilken färg man klädde bäst i. Det kallades färganalys och är väl bortglömt idag. Årstiderna har sina färger: vintern är vit, våren skir och ljusgrön, sommaren grön och hösten gul/orange. Det finns oändligt mycket att säga om färger men man kommer långt genom att vara uppmärksam och glad för att det finns färger. -En värld utan färger vore tråkig.

Vecka 32

Finns det någon mening?

För många år sedan öppnade jag en dörr på en lada på Gotland. Det tog ett tag innan ögonen hade vant sig vid den halvskymning som rådde där. Men sedan såg jag en mängd saker och använde kamerans blixt för att få med allt innan jag diskret stängde dörren och gick därifrån. Och som ni ser är det mängder med ting. Dock har de alla något gemensamt; de har en tanke bakom sig. Med det menar jag att någon/några har tänkt ut vad varje sak ska användas till. Därmed får de en mening. Så är det med alla saker, inte bara de som ni ser på bilden. Hur är det då med oss människor, har vi någon lika självklar mening som tingen? Nej, det finns inte någon mening med våra liv för att ingen har tänkt ut vad vi ska använda det till. Det menade en grupp filosofer som kallades/kallas existentialister med den franska filosofen Jean-Paul Satre (1905-1980) som ledstjärna. Slutsatsen blir att vi är helt fria. Den insikten skapar ångest för vi förmår inte att göra vad vi vill med våra liv. Därför söker vi oss till religioner eller andra tankesystem som talar om för oss vilken mening våra liv har. Det ger oss trygghet. Därför gör vi som Svenssons gör för att inte skilja oss från mängden. Eller som ordspråket säger: Vi föds som original, men dör som dåliga kopior av varandra. Man skulle kunna säga att vi ger bort vår frihet. -Vad skulle hända om alla skulle leva sina liv oberoende av vad andra tycker och tänker? Det är något att fundera över.

Vecka 31

Matematik

Bilden är tagen på den s.k. säckaskruven som står i hamnen i Varberg. Ursprungligen kommer skruven från det närliggande Hamnmagasinet där den ”tjänstgjort” i hanteringen av säckar. Förmodligen har man på de övre våningarna lagt säckar på den och så har dessa kasat ner utmed skruvens ränna. Jag brukar ibland tänka på hur svårt det vore att göra en matematisk formel om skruven, speciellt med tanke på att den inte är helt jämn. Men omöjligt är det ju inte, om man tar tid på sig. Tänker man efter är det möjligt att göra matematiska formler om allt som finns. Den grekiska matematikern, filosofen om mystikern Pythagoras (570 f.Kr-495 f.Kr) var inne på den tanken. Eftersom allt går att beskriva matematiskt blir matematiken tillvarons grund. Han är för de allra flesta av oss känd för Pythagoras sats, ett sätt att beräkna rätvinkliga trianglar. Det är en enastående prestation att komma fram till det, utan någon datamaskin eller annat modernt hjälpmedel. Han trodde att alla människor har en hemlig talkombination. Ibland trivs man med vissa människor och ibland inte. Det skulle kunna bero på att talkombinationerna inte är i harmoni med varandra. Jag tror att detta är en av bakgrunderna till den s.k. numerologin. Många tankar dyker upp om man stannar en stund vid säckaskruven.

Vecka 30

Verkligheten genom filter

Det finns många sätt att se på verkligheten. Är man politiskt engagerad ser man skeende genom sitt politiska filter för att finna belägga för att man har rätt i sin åsikt om samhällets utveckling. Är man religiös ser man tillvaron som något som styrs av den gud man tror på och det som händer är gudens vilja. Är man sorgsen och nedstämd kan livet verka grått och hopplöst. Är man glad och förälskad så glittrar tillvaron och man ser inga som helst svårigheter med något. Det finns så klart hur många filter som helst att se verkligheten genom. Men fråga är om man kan se på verkligheten ”som den verkligen är” utan något som helst filter. -Härom tvistar de lärde, men du som läser detta kan tänka på med vilka filter du ser på verkligheten. Bilden: Badande med Varbergs fästning som bakgrund.

Vecka 29

Skrivkonsten

Ibland ställs frågan vilken som är den bästa uppfinningen hittills i mänsklighetens historia. Hjulet säger några. Ångmaskinen säger andra. Några menar att det är mobiltelefonen. Jag håller på läs-och skrivkonsten. Tack vare den så kan vi t ex läsa släktingars brev som vi stundom kan hitta, ibland väl gömda, i en byrålåda. Dessa brev kan berätta hur de som levde för mer än hundra år sedan hade det. Var och en oss kan skicka brev och vykort, skriva sms, vara på Facebook, Instagram m.m. Går vi in på ett bibliotek eller en bokhandel så påminns vi, då vi ser alla böckerna, hur mycket det går att åstadkomma med skrivna ord. Vi kan hitta böcker som sätter fantasin i rörelse eller ger oss torra fakta m.m.-Utan läs-och skivkonsten hade ni inte kunnat läsa detta!

Vecka 28

Önskan

En soptunna som har en vacker placering nära havet och med Varbergs Fästning i bakgrunden. En soptunna används i första hand till slänga diverse skräp i. Men man kan också tänka på den grekiske filosofen Diogenes (ungf 412-323 f Kr) som enligt legenden bodde i en tunna alldeles nära havet. Trots närheten till vattnet tvättade han sig aldrig och luktade så klart illa. Man kallade honom ibland ”Hunden”. Om han gick förbi ett sällskap som satt och åt så kunde de kasta till honom ett ben; han var ju en hund. Då brukade han gå fram och pissa på dem; han var ju en hund. Han gick på dagarna omkring med en tänd lykta för att se om han kunde upptäcka några riktiga människor. Med det menade han nog, människor som inte förställer sig utan är äkta. En dag fick Diogenes besök av världens då mäktigaste man, Alexander den store. Han sa Diogenes fick önska sig vad som helst, så skulle den önskan uppfyllas. Diogenes bad då Alexander att flytta lite på sig för han skymde solen! -Det är roligt att tänka på filosofen när man ser en soptunna nära havet.

Vecka 27

Platser

Det finns platser av olika slag. Heliga platser i religionernas värld där man menar att det hänt något stort. Det kan t ex vara platser där jungfrun Maria visat sig. Då vallfärdar folk dit för att få styrka och känna gemenskap med andra troende. Heliga platser i politikens värld finns, t ex Lenins kropp som man kan se i Moskva eller platser där viktiga politiska dokument undertecknats. Religiösa och politiska platser är allmängods som de flesta känner till.

Jag tror att alla människor har en eller flera platser som är heliga, men bara just för den enskilda människan. Det kan vara den plats där man i sin ungdom fick sin första trevande kyss, platsen där man fick ett viktigt och oförglömligt möte, platsen där man kände att livet för en kort stund, utan någon anledning alls, kändes extra ljust och lyckligt. Jag tror att när man går förbi dessa platser minns man dom med glädje.

Bilden är tagen från Varbergs stadshotell och ni ser kyrkan som helig religiös plats och torget som en profan plats. Båda har nog gett sina besökare upplevelser som är minnesvärda.

Vecka 26

Havet

Midsommar har passerat och sommaren har kommit på allvar. Varbergsbor och turister flockas på stränderna för att bada, sola och njuta av värmen. Havet har alltid haft dragningskraft och kittlat fantasin. Vi har undrat vad som finns bortom horisonten. Den undran fick förr djärva sjöfarare att ge sig ut för att söka efter fjärran, aldrig skådade länder. Trots att vi nu vet vad de fann så fortsätter vi att se på havet och känna en förundran inför dess storhet.

Filosofen, matematikern och snillet Blaise Pascal (1623-1662) sa att han känner sig som ett barn som suttit på stranden och lekt med stora tankar. När han såg på havet så kände han sig styrkt och övertygad om att det fanns mycket mer att upptäcka för honom både inom vetenskapen och i hans inre liv. Jag tror också vi, utöver att njuta, kan få goda och stimulerande idéer när vi är nära havet.

(Bilden; en ensam man betraktar havet. Jag tog bilden vid Apelviken, Varberg)

Vecka 25

Njutning

Den grekiske filosofen Epikuros (341-270 f. Kr) menade att livet ska vara lyckligt, lugnt och fritt från smärta. Han drev en filosofiskola ett stycket utanför Aten där han bodde med sina elever. De åt inget kött utan levde mestadels av det som de själva odlade. Undervisningen bedrev han mest i trädgården, därför kallas hans filosofi ibland för trädgårdsfilosofi. Kvinnor hade tillträde till hans skola för han menade att kvinnor var lika begåvade som män.

Hur man uppnår njutning och sinnesro spelade en stor roll i hans tankar. Ett sätt att njuta, som han rekommenderade, var att sitta under ett träd med sina vänner, föra goda samtal, äta dadlar, nötter, ost och dricka friskt källvatten.

Har ni en stund över någon gång så pröva hans råd!

Vecka 24

Funderingar kring Kultur

Ordet kultur är latin och betyder odling. På våren säger man att man förkultiverar, om man t ex sätter tomatfrön inomhus och väntar tills de är mogna nog att sättas ut. Men när det gäller vårt förhållande till kultur kan det, som jag ser det, betyda annat. Jag tror det betyder att vi odlar det som vi tycker stärker vårt själsliga liv och ger nya perspektiv på tillvaron. Vattenkannan får stå som en symbol för det som vi kulturellt väljer att ”vattna” vår själ med och som får den att växa. En del vill att kannan ska innehålla klassisk musik och litteratur. Kannan kan bland mycket annat också innehålla kulturellt vatten för dansbandsälskare, naturälskare, skönhetsdyrkare, konstälskare m.m. Jag tycker det är viktigt att man inte lägger olika värderingar på kultur. Var och en väljer det som passar bäst. I filosofin används uttrycket ”Homo mensura satsen” -betyder ungefär Människan (eg du och ingen annan) bestämmer vad som är bra och vilket vatten du vill att kannan ska vara fylld av.

(Bilden: vattenkanna framför Varbergs Fästning)

Vecka 23

Tiden och nya mönster

Var tar/tog tiden vägen? Alla ställer vi nog oss den frågan. Och alla tycker vi nog att tiden går allt fortare och fortare ju äldre vi blir. En del menar att tidens allt hastigare förlopp beror på att den ena dagen blir den andra lik, mycket litet är nytt i vardagen. Filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) benämnde det som ”alltings eviga återkomst”. För barn är det mesta nytt och det tar väl tid att smälta det, så därför går tiden saktare för dem. Tror jag i alla fall. En idé, lätt att säga men kanske svår att praktisera är att bryta invanda mönster och då och då pröva nya mönster och tankar.

Denna bild på mattrasor kan ses som att tiden och dagarna som gått blir som nystan som lagts i en stor korg. De har olika färger och storlekar. En symbol för att det finns andra sätt att tänka och leva.

Vecka 22

Katten och Rembrandt

Konstnären Alberto Giacometti (1901-1966) sa att om ett hus brinner och det därinne finns en äkta ovärderlig tavla av Rembrandt och en katt skulle han rädda katten och sedan låta den springa iväg bäst den ville. Katten var mycket viktigare än tavlan som då fick brinna inne.

Jag tänker på det ibland när katten Arra ligger i mitt knä och spinner. Tavlan ni ser är målad av Gottfrid Carlsson. Han bodde i Vimmerbytrakten och var förtjust i katter. -Katter är psykologer, brukade han säga.

Vecka 21

Tanketorn

Runt om i landet finns det vattentorn. De är, som namnet anger, fyllda med vatten och ska ligga högre än övrig bebyggelse som en garanti för att alla ska få vatten i sina kranar.

Jag har funderat över varför sätten att tänka förändrar sig med tiden. På 70-talet var det solidaritet som gällde och på 80-talet blev det ”satsa på dig själv”, för att ta två i tiden ganska närliggande exempel. Ett tag svepte den gröna vågen fram och många ville flytta ut på landsbygden och sedan tynade det bort. Ibland ska det vara politisk korrekthet som gäller och därefter följer upproriska perioder. Jag tänker mig att det finns gigantiska torn som svävar högt över oss och är fylld med tankar och uppfattningar som vi tar till oss när vi omedvetet öppnar osynliga kranar. Därför förändras våra tankesätt. Problemet är bara: Varifrån kommer de tankar som tornen fylls med. Bilden: Varbergs vattentorn.

Vecka 20

Kaos?

Tänk om hela tillvaron ytterst är ett enda stort kaos! Vad ska vi då ta oss till för att inte bli galna?

Det bästa sättet är nog att försöka bringa ordning i kaoset och det är kanske det som människan sedan sin begynnelse har ägnat sig åt på olika sätt. Ett sätt är det som tillämpas i skolorna genom att man delar in kaos i ämnesgrupper såsom fysik, kemi, matematik, språk, biologi, geografi m.m. Kanske kan man se det som ett sätt att tämja kaos.

I Sankt Petersburg ställde jag mig framför en tavla. Jag föreställde mig att kanske ser kaos ut som på tavlan. Genom att hålla upp händerna tänkte jag att jag har kontroll över kaos.

Men tanken gnager: tänk om allt egentligen är ett enda jättelikt kaos.

Vecka 19

Platon och krokodilen

Filosofen Platon menade att allt vi ser runt omkring oss bara är skuggar/bilder från en annan värld, den s.k. idévärlden. I den är allt fulländat. Drar vi t ex ett streck med en linjal blir det bara en skugga av det verkliga strecket. Vårt streck är egentligen en yta, men det ”verkliga strecket” har ingen yta för det finns i idévärlden.

Min bild på trädstammen liknar en krokodil(tycker jag), men det är ju ingen krokodil. Verkliga krokodiler finns bl a i Afrika, men de sin tur är bara skuggor/bilder av krokodilen i idévälden.

Detta blir då en trestegs variant av Platon och hans tvåstegs idévärld.

Vecka 18

I veckan kommer många eldar tändas på Valborgsmässoafton. Då samlas mycket folk för att hälsa våren välkommen, lyssna på de välkända sångerna och höra tal till våren.

Elden är ett naturfenomen som vi alla fascineras av liksom av vårens ankomst. Ingen av dessa två behöver avancerad teknik eller sociala medier för att fungera. Så det är bara att glädja sig och för ett ögonblick njuta av det som de allra första människorna på jorden njöt av.

(Bilden från majbålet nedanför Rantzauklippan i Varberg)

Vecka 17

Konstnären René Magritte publicerade en bild på en pipa med texten: ” Ceci nést pas pipe” (Detta är inte en pipa). Jag tror han ville säga att det är inte en pipa men väl en bild på en pipa. Pipan finns i verkligheten men inte på bilden.

Det ni ser på veckans bild är en vitsippa och jag kan då skriva ”Detta är inte en vitsippa”. Den riktiga vitsippan finns nu i naturen, och de är många, vitsipporna! Så nöj er inte med att titta på bilden, titta på och njut av vitsipporna i verkligheten!


Nu börjar den den s.k. Stilla Veckan. Det är en god tanke att under en vecka ”gå ner i varv”. Jag tänker på Sokrates som menade att vi har en inre röst som talar och leder oss på rätt väg genom livet. Konsten är att ge sig tid att i lugn och ro lyssna till den. Ett tips är att under Stilla Veckan ge den inre rösten större utrymme.


Bilden är från ett museum i Sankt Petersburg. Jag står bredvid statyn ”Sokrates död”. Lite tragiskt, men det är den enda bild där han och jag är tillsammans!

Tänk om katten drömmer att hon är en människa och när hon vaknar upp är hon en katt. Men drömmen var så intensiv så nu vet hon inte om hon är en katt som drömmer att hon är en människa eller en människa som drömmer att hon är en katt.-Detta är en variant av det s.k. Drömargumentet.