Veckans filosofiska tanke

Vecka 50 Äventyr

Söndag 8 december är det andra advent. Ordet advent betyder ju som ni vet ankomst. Det är Jesusbarnets ankomst/födelse i Betlehem som vi väntar på. Ordet advent är besläktat med ordet Adventure,(orden är latinska) som på engelska betyder äventyr. Jag tänker på den tyske filosofen Arthur Schopenhauer (1788-1860) som anses vara en mycket pessimistisk filosof. Han ansåg att livet är trist och det beror bl a på att den ena dagen blir den andra lik och det är ytterst ovanligt att något nytt inträffar. Detta leder till livsleda som bara blir värre med åren. Då tänker jag att vi kan låta adventstiden leda till att vi gör äventyrliga saker och får uppleva hur fint och omväxlande livet kan bli om vi inte låter den ena dagen vara den andra lik. Titta på gossen på min Facebooksida. Han är säkert på väg mot äventyr!

Vecka 49 Advent

Ni som kommit hit från min FB sida kan andas ut! Det första ljuset är tänt. Precis som ni förväntar er. Men varför brinner det inte framför Varbergs Fästning på FB sidan? Därför att jag vill visa att allting inte alltid är som man förväntar sig att det skall vara. Det gäller så klart mycket mer än bara adventsljus! Sokrates som flyttade in till Aten från landsbygden förväntade sig inte att bli en världsberömd filosof. Martin Luther om var en förrymd munk förväntade sig inte att han skulle skapa en ny riktning inom kristendomen: protestantismen. Selma Lagerlöf förväntade sig inte, då hon var lärarinna l Landskrona, att hon skulle få Nobelpriset i litteratur. Jag tror att för var och en av oss så väntar trevliga upplevelser som vi just inte inte förväntar oss. När de slår in blir det som om adventsljuset tänds!

Vecka 48 koncentration

Livet kan liknas vid mycket, t ex en väg. När vi är riktigt unga kan vi få frågan vilken väg vi har tänkt oss att gå i livet. Så funderar vi och säger något som verkar spännande och som vi har talang för. Alla är vi livsvandrare antingen vi vandrar den väg som vi från början hade tänkt oss eller en ganska annorlunda väg än den vi fantiserade om som mycket unga. Det gäller för oss att ge akt på vår livsvandring. Buddha, som man tror levde någon gång på 500-talet f.Kr, menade att vi kan få ett lyckligt och balanserat liv om vi följer 8 regler. En av dessa är att vi koncentrerar oss och utveckla en balans i vårt inre. Detta skulle leda till mindre hat, svartsjuka, likgiltighet m.m. Lever vi okoncentrerade hamnar vi i diket och får genomblöta ta oss upp igen! (Bilden från Getterön idag 24 november)

Vecka 47 Löv och tankar

Del av ett löv som strax ska falla till marken. Det har gjort sitt för det här året och ska ersättas av ett nytt när lövsprickningen kommer igång på vårkanten. I mitten går det en grov stam och ut från den går det några grenar. Dessa har förbindelser med varandra genom små trådar och mellan dem synes det bildas små utrymmen. Jag tänker mig att ett löv kan symbolisera tankar och ideologier som tänkts fram av oss och har förbindelser mellan varandra, både på gott och ont. När nästa generation kommer så bildas det nya tankar och ideologier och de gamla har mer eller mindre fallit i glömska. Så fortsätter det nog så länge det finns människor på jorden; de gamla idéerna faller bort, nya kommer som sedan glöms bort när nya kommer…

Vecka 46 Äventyrliga resor

Går det borra sig ner till jordens medelpunkt? En sträcka på ungefär 637 mil. Sannolikt inte! Författaren Jules Verne (1828-1905) skrev boken ”Till jordens medelpunkt”. En grupp äventyrare ska från en utslocknad vulkan på Island ta sig till jordens medelpunkt. En resa fylld av faror. Som orealistisk roman är den kul. Jordens medelpunkt är glödhet, vi skulle brinna upp innan vi ens kom fram. Däremot är det ”lättare” att ta sig till månen. Filmaren George Méliès (1861-1938) gjorde år 1902 världens första science-fictionfilm ”Resan till månen”. 67 år senare blev det verklighet. Det är roligt att fantisera om att ta sig till jordens medelpunkt! Och tänk om det blir verklighet i framtiden!

Vecka 45 Levande ljus och vatten

Många av oss besökte nog i helgen en kyrkogård för att minnas anhöriga som gått bort. Det är en alldeles särskild känsla på kyrkogårdarna med levande ljus i novemberkvällen. Samtalen som förs är ofta lågmälda och förstående. Det känns också lite grand som om vi tillsammans upplever det som vi alla har gemensamt, att vi någon gång måste lämna livet. Hur livet uppstått på jorden vet väl ingen riktigt men teorierna är många. Religionerna har sina svar, oftast mytologiska, medan vetenskapen har sina svar. Filosofen Thales (ofta kallad filosofins fader) menade att allt började med vatten. När jag nu helgen gick omkring på St Jörgens kyrkogård här i Varberg och såg vattentornet och ljusen på gravarna tänkte jag att detta är två symboler för livets början och dess slut.

Bilden på vattentornet och gravarna ser ni på min facebooksida, Lars Danielsson

Vecka 44 Tiden

Vad tid är har alltid lockat till talrika och fantasifulla teorier. Fast en del tycker att tid är väl inget att diskutera, det är som det är. Dygnet har 24 timmar, veckan 7 dagar, året 365 dagar (om det inte är skottår) och för varje födelsedag man firar blir man ett år äldre. Men när vi nu har dragit tillbaka klockorna och fått normaltid igen är det lätt att glida in på tankar om livet och tiden. En av de mest originella teorierna är att när vi föds ligger hela livet redan färdigt. Alla händelser som vi ska vara med om pågår ständigt, de är redan klara, de väntar bara på oss. T ex när vi fyller 75 år så är den händelsen redan klar, vänner och släktingar håller tal och maten står på bordet, men vi är inte där än, så den händelsen väntar på oss i framtiden när vi väl kommer dit. Har vi fyllt 75 pågår kalaset fortfarande som om inget hänt. När vi som barn lärde oss att cykla, så pågår den händelsen än idag, fast vi inte är där. Men kunde vi backa i tiden så är vi tillbaka där och känner igen situationen. Ni känner säkert till fenomenet déjà vu, känslan av att man har upplevt och varit med om något tidigare och känner väl igen situationen. En förklaring till detta är att man fått en mycket snabb inblick i en av de händelser som redan pågår och som väntar på att vi ska komma fram till den.

V43 Tider och Öden

En bild på minnesstenen över fältherren Daniel Rantzau som här föll död ner av en kula från Fästningen. Det skedde den 11 november 1569 då han ledde den danska hären som skulle återta Varbergs Slott och Fästning. 14 november samma år var Fästningen åter i danskarnas händer. Detta är i dagarna 450 år sedan. Längst ner på stenen står det Diverso Tempore Diversa Fata, som ungf betyder Olika tider Olika öden. Jag brukar tänka på ödet när jag ser minnesstenen. En filosofisk riktning, stoicismen, uppstod i Aten ungefär år 300 f Kr. Man brukar nämna Zenon som dess grundare. Man menade att vi alla har fått ett öde att förvalta. Det innebär på ett vis att livet är förutbestämt och att vi ska sköta om vårt öde på allra bästa sätt, ja rent av älska det. Man ser ofta uttrycket Amor Fati, (Älska ditt öde). Det ska vi göra oavsett vilken samhällsställning vi har. -Det är vår plikt. Man hävdade att det ger oss ett lugnt och förnöjsamt liv. Men så blev det inte för Daniel Rantzau. -Men det var kanske hans öde!

Vecka 42 Kaffe

När jag var liten och besökte släktingarna på landet så är det en broderad tavla som jag minns väl. Tavlan förställde en kaffe kopp och en kaffekanna, med texten: ”Bland alla jordiska drycker ju kaffetåren den bästa är”. Då drack jag inte kaffe men såg på barns vis fram emot när jag skulle bli vuxen nog att få dricka min första kopp kaffe. Tavlans text kommer från “Kaffevisan” skriven av Mauritz Cramer 1846. Visans andra vers kan ju passa nu när hösten kommer: ”När hösten kommer med blåst och snö, och våren börjar sin väta, då blir till lynnet man kärv och slö, man blott vill sova och träta. Ja, man är ruskig i hela kroppen, men … då finns hälsan i kaffekoppen! Håhå jaja!”. Den franske filosofen Voltaire (1694-1778) sa i sin tidiga ungdom (enl. sägen) att han bara hade två mål i livet, det ena att bli miljonär och det andra att bli världsberömd. -Han lyckades med de båda! Enl. samtida källor drack han 80 koppar kaffe om dagen! Antagligen var inte kopparna av den storlek de är idag!

Vecka 41. Att bli sedd

Här ligger en tesked och bredvid står en skål. Vi vet att det är så för att vi ser dem, uppfattar dem med synsinnet. Vore ni här skulle ni kunna vidröra dem och på så vi få ytterligare bevis för de existerar. Vi kan säga att de båda existerar i vårt medvetande. Vad händer om jag vänder på skålen och sätter den över teskeden? Då ser ni inte skeden och kan inte heller vidröra den. Kan vi vara säkra på att skeden verkligen ligger under skålen? Det kan vi strängt taget inte. Den irländske filosofen George Berkeley (1685-1753) menade att verkligheten, i detta fall teskeden, är beroende av ett medvetande för att existera och utan medvetande finns den inte. Han skrev: “Esse est percipi”, latin och betyder ungf “att vara är att uppfattas”. Han var biskop och hävdade att Gud ser och uppfattar allt, i vårt fall teskeden och därför är dess existens under skålen garanterad. Tror man inte på Gud blir det svårare. Låt oss gå från tesked till människa. Varje människa vill bli sedd på ett eller annat vis, bli bekräftad som man numera säger. Många ensamma människor kanske aldrig blir sedda och far illa av det. De funderar kanske om de överhuvudtaget existerar. Därför tycker jag det är viktigt att vi bekräftar varandra om så bara med ett hej och ett leende när vi möts.

v40 Tankar kring sandkorn

Två fördrag har skapat tankar i mitt huvud. Det ena hölls av en professor som hävdade att det finns fler planeter i universum än sandkorn på världens samlade badstränder! Jorden är enl. honom bara ett sandkorn som är helt försumbart i sammanhanget. Vem bryr sig om ett sandkorn bland alla badstränder som finns!? Det andra föredraget hölls av en annan professor som visade en bild på en cirka 300 meter lång badstrand. Sedan visade han en bild på ett enda sandkorn och sa att det finns minst lika många atomer i det enda sandkornet som antalet sandkorn på den aktuella badstranden. Slutsatsen man kan komma fram till är möjligen att vi befinner oss mellan makrokosmos; universum och mikrokosmos; enskilda atomer. -Det är i alla fall en tanke man kan tänka om man går på en badstrand och tittar upp i skyn när det är stjärnklart. (Bilden, tagen i Varberg, på blöt sand ser nästan ut som bilder man sett på universum.)

v39 Alldeles ensam, eller…

Vad vet vi om vår omgivning, egentligen? Kan vi vara helt säkra på att den finns utanför oss själva? Är vi bara en enslig ö i ett stort hav? Eller är alltsammans bara något som utspelar sig inne i vår hjärna? Inget fanns innan vi föddes och när vi dör så försvinner alltsammans. Detta är en uppfattning som kallas solopismen och den går att tolka på lite olika sätt. I sin extrema form säger den att det är bara du och ingen annan eller annat som existerar. Det är just du som är världen! Jag tror inte det är någon som helt och fullt tror på teorin men som tanke är den spännande. Poeten och mystikern Gunnar Ekelöf (1907-1968) gav ut en diktsamling som heter Färjesång. En av dikterna heter ”En värld är varje människa”. Jag tror han var lite influerad av solopismen. 

(Bild: Barnens badstrand i Varberg)

Vecka 38

Musik

Kan vi tänka oss världen utan musik? Jag tror inte det. Musiken har nog varit en trogen följeslagare till mänskligheten i alla tider. Varifrån den kommer vet vi nog lika lite som vi vet varifrån språket kommer. Med musik kan vi uttrycka så mycket. Är det något glatt och lustigt så är musiken stämd i dur och liksom spritter fram. Är det något sorgligt och otröstligt är musiken stämd i moll och tempot är långsamt. Är arbetet trist går det att pigga upp med musik. Kanske kommer någon ihåg radioprogrammet ”Musik till arbetet” som sändes några år. Sätter man text till musiken så blir det t ex visor eller schlagers. När vi är små får vi lära oss barnvisor som vi ofta kommer ihåg hela livet. När vi blir äldre fastnar populära låtar i vårt huvud. Det är härligt att gå och småsjunga lite då och då. Det är konstigt att många är blyga när det gäller att sjunga; -inte kan jag sjunga inte, nä det vill jag inte. -Det har man hört många gånger. Många spelar instrument antingen enskilt i eller i grupp. Oändligt mycket mer finns att säga om musik. Alla kan ni göra ett experiment genom att ett dygn bestämma er för att inte tänka, spela, sjunga eller lyssna till musik! Jag garanterar att ni alla kommer att misslyckas. -Det visar musikens härliga närvaro hos oss.

Vecka 36

Falla på knä

Vad ska vi göra om vi står framför en bedårande utsikt? Vi ser blånande berg, gröna skogar och vackra sjöar. -Eller en fantastiskt välskött trädgård. Den romerske filosofen Seneca (4 f.Kr-65e.Kr) förslog att det bästa vi kan göra är att falla på knä och tacka gudarna för det vackra sceneriet som vi ser. Om folket på den tiden följde hans råd vet jag inte. Idag ser vi väl knappast någon som faller på knä vid utsiktspunkter eller i trädgårdar. Idag tar vi fram vår mobil och ta ett kort eller två. Det är nog så att mobilen har blivit en slags gud. Man bär den ständigt med sig, litar på att den fungerar och har svårt att tänka sig ett liv utan den.

Vecka 35

Bara vanligt vatten.

Jorden består av mer vatten än land så man kan gott säga att vi är omgivna av vatten. Det är svårt att tänka sig tillvaron utan vatten, det känns så självklart att tillgången ska vara obegränsad. I filosofins barndom diskuterade filosoferna vad allt ytterst består av, de sökte ett s.k. urämne som består då allt annat förgår. En hel del förslag kom på bordet. Filosofen Thales (625-545 f.Kr) menade att ämnet var vatten. Han anses vara den förste som svarade tillfredsställande på frågan och kallas ibland den västerländska filosofin fader. Om honom berättas det han en mörk kväll var ute och gick och hade sin blick fäst mot stjärnorna och såg därför inte en grop med vatten, så han trillade pladask i den. Då kommer en flicka fram, pekar på honom, skrattar och säger: Så är det med er filosofer, ni tittar upp i det blå men ser inte vad som finns på jorden. Man kan ju tolka detta så att det finns ideologier och önsketänkande som svävar i det blå men inte har någon som helst förankring i verkligheten och när de förr eller senare konfronteras med verkligheten faller de platt till marken! (Bilden från Varberg, mot Subbe fyr)

Vecka 34

Mätning och Bäst i Test

På bilden ser ni min linjal som jag fick i augusti 1956 när jag började skolan. Ända sedan dess har den följt med mig. Det var Hallands Posten HP som var ”linjalsponsor” Man kan skymta deras logga HP. Jag gillade linjalen för att med den gick det att mäta saker. T ex hur många centimeter blyertspennan var, suddgummits höjd, bred och längd. Sedan dess har jag förundrats över att allt går att mäta; Kroppslängd, takhöjd, bordskivor m.m. Har man bara en tumstock så klarar man det. Ska man mäta/räkna ut jordens omkrets, avståndet till månen, till solen duger det inte med en linjal från Hallandsposten eller en tumstock, då vill det till andra grejer såsom t ex laser. Även små osynliga ting som t ex atomer går att mäta med avancerad teknik. Det jag hittills skrivit om gäller objektiva och materiella ting. Men man kan ju också mäta subjektiva ”saker” oftast på en skala från 1 till 10. T ex Hur mår du idag, är du nöjd med ditt liv, tror du din framtid blir ljus, är du nöjd med din vikt, är du nöjd med ditt utseende, är du en sällskapsmänniska, är du nöjd med din bostad, är du nöjd med din bil, är du nöjd med din lön. Detta är bara ett fåtal frågor av alla som vi kan mäta oss med. Tänk att få tio poäng på frågorna i några av alla de formulär som finns; -då är man Bäst i Test!

Vecka 33

Färger

Överallt ser vi färger. Många har nog funderat över färgerna. Men inte så många som det finns färger, för varje färg kan ha en mängd olika nyanser och dessutom kan man blanda lite som man vill. Förmodligen finns det oändligt många färger. Den tyske diktaren och naturforskaren Johann W von Goethe (1749-1832) skrev en bok som idag kallas Goethes Färglära. Han hävdar att gult symboliserar rörligt tänkande, orange livfullt tänkande, rött upprört handlande, grönt är känslosamt och drömskt, blått är en allvarsam färg och violett är längtan. Inom det kyrkliga livet är färgerna reglerade; Vitt står för glädje, blått/violett för eftertanke, rött för eld och blod, grönt för växande och svart för sorg. På kyrkans altare ligger en duk som ska ha för den kyrkliga tiden rätt färg. Just nu i augusti är den grönt. Inom modet växlar färgerna ständigt och där tycks det inte finnas några regler alls. Inom heminredning går det trender. På 70-talet var det avocadofärgad kyl/frys som var högsta mode.-Idag är det hopplöst ute. På 90-talet kunde man uppsöka en specialist som talade om vilken färg man klädde bäst i. Det kallades färganalys och är väl bortglömt idag. Årstiderna har sina färger: vintern är vit, våren skir och ljusgrön, sommaren grön och hösten gul/orange. Det finns oändligt mycket att säga om färger men man kommer långt genom att vara uppmärksam och glad för att det finns färger. -En värld utan färger vore tråkig.

Vecka 32

Finns det någon mening?

För många år sedan öppnade jag en dörr på en lada på Gotland. Det tog ett tag innan ögonen hade vant sig vid den halvskymning som rådde där. Men sedan såg jag en mängd saker och använde kamerans blixt för att få med allt innan jag diskret stängde dörren och gick därifrån. Och som ni ser är det mängder med ting. Dock har de alla något gemensamt; de har en tanke bakom sig. Med det menar jag att någon/några har tänkt ut vad varje sak ska användas till. Därmed får de en mening. Så är det med alla saker, inte bara de som ni ser på bilden. Hur är det då med oss människor, har vi någon lika självklar mening som tingen? Nej, det finns inte någon mening med våra liv för att ingen har tänkt ut vad vi ska använda det till. Det menade en grupp filosofer som kallades/kallas existentialister med den franska filosofen Jean-Paul Satre (1905-1980) som ledstjärna. Slutsatsen blir att vi är helt fria. Den insikten skapar ångest för vi förmår inte att göra vad vi vill med våra liv. Därför söker vi oss till religioner eller andra tankesystem som talar om för oss vilken mening våra liv har. Det ger oss trygghet. Därför gör vi som Svenssons gör för att inte skilja oss från mängden. Eller som ordspråket säger: Vi föds som original, men dör som dåliga kopior av varandra. Man skulle kunna säga att vi ger bort vår frihet. -Vad skulle hända om alla skulle leva sina liv oberoende av vad andra tycker och tänker? Det är något att fundera över.

Vecka 31

Matematik

Bilden är tagen på den s.k. säckaskruven som står i hamnen i Varberg. Ursprungligen kommer skruven från det närliggande Hamnmagasinet där den ”tjänstgjort” i hanteringen av säckar. Förmodligen har man på de övre våningarna lagt säckar på den och så har dessa kasat ner utmed skruvens ränna. Jag brukar ibland tänka på hur svårt det vore att göra en matematisk formel om skruven, speciellt med tanke på att den inte är helt jämn. Men omöjligt är det ju inte, om man tar tid på sig. Tänker man efter är det möjligt att göra matematiska formler om allt som finns. Den grekiska matematikern, filosofen om mystikern Pythagoras (570 f.Kr-495 f.Kr) var inne på den tanken. Eftersom allt går att beskriva matematiskt blir matematiken tillvarons grund. Han är för de allra flesta av oss känd för Pythagoras sats, ett sätt att beräkna rätvinkliga trianglar. Det är en enastående prestation att komma fram till det, utan någon datamaskin eller annat modernt hjälpmedel. Han trodde att alla människor har en hemlig talkombination. Ibland trivs man med vissa människor och ibland inte. Det skulle kunna bero på att talkombinationerna inte är i harmoni med varandra. Jag tror att detta är en av bakgrunderna till den s.k. numerologin. Många tankar dyker upp om man stannar en stund vid säckaskruven.

Vecka 30

Verkligheten genom filter

Det finns många sätt att se på verkligheten. Är man politiskt engagerad ser man skeende genom sitt politiska filter för att finna belägga för att man har rätt i sin åsikt om samhällets utveckling. Är man religiös ser man tillvaron som något som styrs av den gud man tror på och det som händer är gudens vilja. Är man sorgsen och nedstämd kan livet verka grått och hopplöst. Är man glad och förälskad så glittrar tillvaron och man ser inga som helst svårigheter med något. Det finns så klart hur många filter som helst att se verkligheten genom. Men fråga är om man kan se på verkligheten ”som den verkligen är” utan något som helst filter. -Härom tvistar de lärde, men du som läser detta kan tänka på med vilka filter du ser på verkligheten. Bilden: Badande med Varbergs fästning som bakgrund.

Vecka 29

Skrivkonsten

Ibland ställs frågan vilken som är den bästa uppfinningen hittills i mänsklighetens historia. Hjulet säger några. Ångmaskinen säger andra. Några menar att det är mobiltelefonen. Jag håller på läs-och skrivkonsten. Tack vare den så kan vi t ex läsa släktingars brev som vi stundom kan hitta, ibland väl gömda, i en byrålåda. Dessa brev kan berätta hur de som levde för mer än hundra år sedan hade det. Var och en oss kan skicka brev och vykort, skriva sms, vara på Facebook, Instagram m.m. Går vi in på ett bibliotek eller en bokhandel så påminns vi, då vi ser alla böckerna, hur mycket det går att åstadkomma med skrivna ord. Vi kan hitta böcker som sätter fantasin i rörelse eller ger oss torra fakta m.m.-Utan läs-och skivkonsten hade ni inte kunnat läsa detta!

Vecka 28

Önskan

En soptunna som har en vacker placering nära havet och med Varbergs Fästning i bakgrunden. En soptunna används i första hand till slänga diverse skräp i. Men man kan också tänka på den grekiske filosofen Diogenes (ungf 412-323 f Kr) som enligt legenden bodde i en tunna alldeles nära havet. Trots närheten till vattnet tvättade han sig aldrig och luktade så klart illa. Man kallade honom ibland ”Hunden”. Om han gick förbi ett sällskap som satt och åt så kunde de kasta till honom ett ben; han var ju en hund. Då brukade han gå fram och pissa på dem; han var ju en hund. Han gick på dagarna omkring med en tänd lykta för att se om han kunde upptäcka några riktiga människor. Med det menade han nog, människor som inte förställer sig utan är äkta. En dag fick Diogenes besök av världens då mäktigaste man, Alexander den store. Han sa Diogenes fick önska sig vad som helst, så skulle den önskan uppfyllas. Diogenes bad då Alexander att flytta lite på sig för han skymde solen! -Det är roligt att tänka på filosofen när man ser en soptunna nära havet.

Vecka 27

Platser

Det finns platser av olika slag. Heliga platser i religionernas värld där man menar att det hänt något stort. Det kan t ex vara platser där jungfrun Maria visat sig. Då vallfärdar folk dit för att få styrka och känna gemenskap med andra troende. Heliga platser i politikens värld finns, t ex Lenins kropp som man kan se i Moskva eller platser där viktiga politiska dokument undertecknats. Religiösa och politiska platser är allmängods som de flesta känner till.

Jag tror att alla människor har en eller flera platser som är heliga, men bara just för den enskilda människan. Det kan vara den plats där man i sin ungdom fick sin första trevande kyss, platsen där man fick ett viktigt och oförglömligt möte, platsen där man kände att livet för en kort stund, utan någon anledning alls, kändes extra ljust och lyckligt. Jag tror att när man går förbi dessa platser minns man dom med glädje.

Bilden är tagen från Varbergs stadshotell och ni ser kyrkan som helig religiös plats och torget som en profan plats. Båda har nog gett sina besökare upplevelser som är minnesvärda.

Vecka 26

Havet

Midsommar har passerat och sommaren har kommit på allvar. Varbergsbor och turister flockas på stränderna för att bada, sola och njuta av värmen. Havet har alltid haft dragningskraft och kittlat fantasin. Vi har undrat vad som finns bortom horisonten. Den undran fick förr djärva sjöfarare att ge sig ut för att söka efter fjärran, aldrig skådade länder. Trots att vi nu vet vad de fann så fortsätter vi att se på havet och känna en förundran inför dess storhet.

Filosofen, matematikern och snillet Blaise Pascal (1623-1662) sa att han känner sig som ett barn som suttit på stranden och lekt med stora tankar. När han såg på havet så kände han sig styrkt och övertygad om att det fanns mycket mer att upptäcka för honom både inom vetenskapen och i hans inre liv. Jag tror också vi, utöver att njuta, kan få goda och stimulerande idéer när vi är nära havet.

(Bilden; en ensam man betraktar havet. Jag tog bilden vid Apelviken, Varberg)

Vecka 25

Njutning

Den grekiske filosofen Epikuros (341-270 f. Kr) menade att livet ska vara lyckligt, lugnt och fritt från smärta. Han drev en filosofiskola ett stycket utanför Aten där han bodde med sina elever. De åt inget kött utan levde mestadels av det som de själva odlade. Undervisningen bedrev han mest i trädgården, därför kallas hans filosofi ibland för trädgårdsfilosofi. Kvinnor hade tillträde till hans skola för han menade att kvinnor var lika begåvade som män.

Hur man uppnår njutning och sinnesro spelade en stor roll i hans tankar. Ett sätt att njuta, som han rekommenderade, var att sitta under ett träd med sina vänner, föra goda samtal, äta dadlar, nötter, ost och dricka friskt källvatten.

Har ni en stund över någon gång så pröva hans råd!

Vecka 24

Funderingar kring Kultur

Ordet kultur är latin och betyder odling. På våren säger man att man förkultiverar, om man t ex sätter tomatfrön inomhus och väntar tills de är mogna nog att sättas ut. Men när det gäller vårt förhållande till kultur kan det, som jag ser det, betyda annat. Jag tror det betyder att vi odlar det som vi tycker stärker vårt själsliga liv och ger nya perspektiv på tillvaron. Vattenkannan får stå som en symbol för det som vi kulturellt väljer att ”vattna” vår själ med och som får den att växa. En del vill att kannan ska innehålla klassisk musik och litteratur. Kannan kan bland mycket annat också innehålla kulturellt vatten för dansbandsälskare, naturälskare, skönhetsdyrkare, konstälskare m.m. Jag tycker det är viktigt att man inte lägger olika värderingar på kultur. Var och en väljer det som passar bäst. I filosofin används uttrycket ”Homo mensura satsen” -betyder ungefär Människan (eg du och ingen annan) bestämmer vad som är bra och vilket vatten du vill att kannan ska vara fylld av.

(Bilden: vattenkanna framför Varbergs Fästning)

Vecka 23

Tiden och nya mönster

Var tar/tog tiden vägen? Alla ställer vi nog oss den frågan. Och alla tycker vi nog att tiden går allt fortare och fortare ju äldre vi blir. En del menar att tidens allt hastigare förlopp beror på att den ena dagen blir den andra lik, mycket litet är nytt i vardagen. Filosofen Friedrich Nietzsche (1844-1900) benämnde det som ”alltings eviga återkomst”. För barn är det mesta nytt och det tar väl tid att smälta det, så därför går tiden saktare för dem. Tror jag i alla fall. En idé, lätt att säga men kanske svår att praktisera är att bryta invanda mönster och då och då pröva nya mönster och tankar.

Denna bild på mattrasor kan ses som att tiden och dagarna som gått blir som nystan som lagts i en stor korg. De har olika färger och storlekar. En symbol för att det finns andra sätt att tänka och leva.

Vecka 22

Katten och Rembrandt

Konstnären Alberto Giacometti (1901-1966) sa att om ett hus brinner och det därinne finns en äkta ovärderlig tavla av Rembrandt och en katt skulle han rädda katten och sedan låta den springa iväg bäst den ville. Katten var mycket viktigare än tavlan som då fick brinna inne.

Jag tänker på det ibland när katten Arra ligger i mitt knä och spinner. Tavlan ni ser är målad av Gottfrid Carlsson. Han bodde i Vimmerbytrakten och var förtjust i katter. -Katter är psykologer, brukade han säga.

Vecka 21

Tanketorn

Runt om i landet finns det vattentorn. De är, som namnet anger, fyllda med vatten och ska ligga högre än övrig bebyggelse som en garanti för att alla ska få vatten i sina kranar.

Jag har funderat över varför sätten att tänka förändrar sig med tiden. På 70-talet var det solidaritet som gällde och på 80-talet blev det ”satsa på dig själv”, för att ta två i tiden ganska närliggande exempel. Ett tag svepte den gröna vågen fram och många ville flytta ut på landsbygden och sedan tynade det bort. Ibland ska det vara politisk korrekthet som gäller och därefter följer upproriska perioder. Jag tänker mig att det finns gigantiska torn som svävar högt över oss och är fylld med tankar och uppfattningar som vi tar till oss när vi omedvetet öppnar osynliga kranar. Därför förändras våra tankesätt. Problemet är bara: Varifrån kommer de tankar som tornen fylls med. Bilden: Varbergs vattentorn.

Vecka 20

Kaos?

Tänk om hela tillvaron ytterst är ett enda stort kaos! Vad ska vi då ta oss till för att inte bli galna?

Det bästa sättet är nog att försöka bringa ordning i kaoset och det är kanske det som människan sedan sin begynnelse har ägnat sig åt på olika sätt. Ett sätt är det som tillämpas i skolorna genom att man delar in kaos i ämnesgrupper såsom fysik, kemi, matematik, språk, biologi, geografi m.m. Kanske kan man se det som ett sätt att tämja kaos.

I Sankt Petersburg ställde jag mig framför en tavla. Jag föreställde mig att kanske ser kaos ut som på tavlan. Genom att hålla upp händerna tänkte jag att jag har kontroll över kaos.

Men tanken gnager: tänk om allt egentligen är ett enda jättelikt kaos.

Vecka 19

Platon och krokodilen

Filosofen Platon menade att allt vi ser runt omkring oss bara är skuggar/bilder från en annan värld, den s.k. idévärlden. I den är allt fulländat. Drar vi t ex ett streck med en linjal blir det bara en skugga av det verkliga strecket. Vårt streck är egentligen en yta, men det ”verkliga strecket” har ingen yta för det finns i idévärlden.

Min bild på trädstammen liknar en krokodil(tycker jag), men det är ju ingen krokodil. Verkliga krokodiler finns bl a i Afrika, men de sin tur är bara skuggor/bilder av krokodilen i idévälden.

Detta blir då en trestegs variant av Platon och hans tvåstegs idévärld.

Vecka 18

I veckan kommer många eldar tändas på Valborgsmässoafton. Då samlas mycket folk för att hälsa våren välkommen, lyssna på de välkända sångerna och höra tal till våren.

Elden är ett naturfenomen som vi alla fascineras av liksom av vårens ankomst. Ingen av dessa två behöver avancerad teknik eller sociala medier för att fungera. Så det är bara att glädja sig och för ett ögonblick njuta av det som de allra första människorna på jorden njöt av.

(Bilden från majbålet nedanför Rantzauklippan i Varberg)

Vecka 17

Konstnären René Magritte publicerade en bild på en pipa med texten: ” Ceci nést pas pipe” (Detta är inte en pipa). Jag tror han ville säga att det är inte en pipa men väl en bild på en pipa. Pipan finns i verkligheten men inte på bilden.

Det ni ser på veckans bild är en vitsippa och jag kan då skriva ”Detta är inte en vitsippa”. Den riktiga vitsippan finns nu i naturen, och de är många, vitsipporna! Så nöj er inte med att titta på bilden, titta på och njut av vitsipporna i verkligheten!


Nu börjar den den s.k. Stilla Veckan. Det är en god tanke att under en vecka ”gå ner i varv”. Jag tänker på Sokrates som menade att vi har en inre röst som talar och leder oss på rätt väg genom livet. Konsten är att ge sig tid att i lugn och ro lyssna till den. Ett tips är att under Stilla Veckan ge den inre rösten större utrymme.


Bilden är från ett museum i Sankt Petersburg. Jag står bredvid statyn ”Sokrates död”. Lite tragiskt, men det är den enda bild där han och jag är tillsammans!

Tänk om katten drömmer att hon är en människa och när hon vaknar upp är hon en katt. Men drömmen var så intensiv så nu vet hon inte om hon är en katt som drömmer att hon är en människa eller en människa som drömmer att hon är en katt.-Detta är en variant av det s.k. Drömargumentet.