Veckans filosofiska tanke

Vecka 32 Drömmar

En bild från torget 3 augusti 2019. En varm sommardag med mycket folk och knallar. Många går till torget för att handla men minst lika många går dit för det är en naturlig träffpunkt. Där kan man samtala med varandra om viktiga saker eller bara om väder och vind. Man kan fråga sig vad människor, inte bara de som går till torget, tänker och drömmer om. Kanske något helt annat än det man tror. Ibland, när jag ser folk, tänker jag på några ord av den portugisiske författaren Fernando Pessoa (1888-1935): ”Jag är ingenting. Jag kommer aldrig att bli något. Jag vill inte bli något. Bortsett från detta så bär jag inom mig alla världens drömmar.” Jag tycker det är en svindlande tanke att många kanske har så många drömmar inom sig.

Vecka 31 Moln och livets mening

Alla har vi flera gånger titta på moln och låtit fantasin avgöra vad de liknar. Ibland en figur med stor näsa, någon gång ser de ut som en karta över Sverige, då och då som ett fjällandskap. Variationerna och fantasierna om moln är oändliga. Många av oss har legat på en sommaräng med ett grässtrå i mungipan och sett hur molnen flyter fram över en blå sommarhimmel. Vi kan, om vi vill, betrakta molnen som rörliga konstverk som ständigt förändras. Då blir himlen ett naturens eget konstgalleri! Filosofen Artur Schopenhauer (1788-1860) ansåg att livet egentligen inte har någon mening. Det är ett tragiskt konstaterande som han själv inser. Men för att kunna leva vidare med den insikten rekommenderar han att vi ska känna medlidande med andra människor och att njuta av konstupplevelser. Om moln är konst är de en tröst att njuta av. Snart kommer augustimolnen som alltid brukar vara fina konstverk!

Vecka 30 Frestelser

”När Odysseus på äventyr sig ut begav, små sirener han ofta träffa på. Många tror kanske att vi ej på livets hav nuförtiden blir frestade som då, äh kyss mej!” Så börjar sången ”Härligt härligt härligt men farligt farligt”. Den lyssnade jag på när jag var liten och lärde mig texten. Sirener trodde jag var de som det tutades i när det var eldsvåda. Jag förstod inte hur man kunde bli frestad av sådana. Långt senare förstod jag att Odysseus var en grekisk hjälte på väg hem, efter det trojanska kriget, till sin väntande hustru på ön Ithaka. De sirener han frestades av var skönsjungande kvinnliga väsen som med sin förföriska sång lockade till sig sjömän, för att döda dem när de steg iland. För att inte falla för frestelsen att styra sitt skepp dit stoppade Odysseus vax i sjömännens öron så de inte skulle höra sången och han bad sjömännen att binda honom vid masten. Frestelser olika slag råkar vi alla ut för då och då. De finns i olika grader. Att falla för de grövsta straffas av omgivningen som tar avstånd från ”den fallne”. I grunden har hen brutit mot en eller flera moraliska uppfattningar som samhället ställt upp. Inom religionens värld anses den som faller för frestelser vara en syndig människa och ska söka förlåtelse hos guden i den aktuella religionen. Att falla för små frestelser är lätt. T ex man går förbi en glasskiosk och köper en strut med tre olika smaker på glassen, trots att man bestämt sig för att banta! -Äh, kyss mej! kan man ju då säga till sig själv, som om inget hänt. Lyssna gärna på youtube på sången ”Härligt härligt härligt men farligt farligt”. Den med Sune Mangs är bäst. Obs: ska inte förväxlas med Björn Skifs låt med samma titel!

Vecka 29 Rom

Alla vägar bär till Rom heter det. Naturligtvis är det så. Även de som kör här på Västra Vallgatan vid Wheels and Wing år 2005 kommer för eller senare till Rom, bara de fortsätter söderut. Jag tror inte någon av dessa fordon körde till Rom, men de kunde gjort det. Men inte bara Rom bär vägarna till. Alla vägar bär till Varberg kan man också säga. Vi kan även säga att alla vägar bär hem eller bort. Det finns ingen väg som inte leder någonstans för det finns alltid något, vad det vara månde, vid vägens slut. Låt oss vidga perspektivet och säga att varje människa har fått sin egen livsväg att vandra på. Jag beundrar alla som följer sin egen väg, oavsett vad omgivningen tycker.