Veckans filosofiska tanke

Vecka 53 Nytt år

Idén till denna bild kommer från Strindberg. Han var en bra fotograf och många av hans bilder kan ni se på nätet. När han gick i ”landsflykt” några år tog han en bild, där han håller ett svärd. På bilden har han skrivit: ”Kom an era djeflar, så ska vi slåss!” Jag tror han ville slåss med sina motståndare i den politiska och litterära världen. Ingmar Bergman, som beundrade Strindberg, kämpade med sina inre dämoner som plågade honom. Jag tror att många av oss har våra egna dämoner att bekämpa. Nu inför nyår ges många nyårslöften. Tänker vi efter så är det oftast de djeflarna som plågar oss som vi bestämmer oss för att bekämpa. T ex överviktsdämonen, inte-motionera-djeflen, inte-städa-varje-vecka-dämonen, inte-ringa-och-uppmuntra-de som-behöver -det-djeflen. Listan kan göras lång. Kämpa på så gott ni kan! Jag tillönskar er alla ett Gott Nytt År!

Vecka 52 Stallet

Denna gamla linbasta från 1800-talet finns ett litet stycke från 153an alldeles i närheten av Klastorp. Nästan varje gång jag åker förbi så tittar jag på den och tankarna går till stallet i Betlehem där Jesus föddes. Tänk om man skulle lösgöra den bibliska berättelsen från sitt lätt orientaliska drag och förlägga den till vår tid och plats. Då får vi tänka oss att Maria och Josef hade något ärende till skattemyndigheten och så plötsligt känner hon att hon ska föda. Men på BB är det fullt och inga rum är lediga på hotellen i staden så de far österut och hittar denna linbasta. Där inne föder hon Jesus. De första som kommer och tittar är inga fåraherdar utan några raggare som stannar sin stora Cheva och går in och gratulerar. Sedan hörs mullret från V8 motorn och rockroll musik när de far vidare. Inne i linbastan håller Maria ömt sitt nyfödda barn och Josef tittar så kärleksfullt på dem. Natten är stjärnklar. En stjärna över linbastan tycks lysa starkare än de andra. Tillönskar mina läsare en God Jul!

Vecka 51 Nytt färdmedel

Idag är det den 12 december och i natt är det Lussenatten. I den gamla asatron åkte just denna natt kärleksgudinnan Freja över himlavalvet och spred kärlek. Hon åkte i en vagn som drogs av katter. -Därav namnet lussekatter. En riktig lussekatt ska ha fyra russin, där varje russin symboliserar ett av de fyra hjulen på vagnen som hon satt i. Idag skulle hon kanske ha ett flygplan och från det sprida ut sin kärlek över mänskligheten. Vi kan också tänka oss att hon har mängder med medhjälpare som var och en har ett plan. Då skulle det bli en armada av flygplan som skulle sprida ut kärlek och medmänsklighet över hela världen i natt så att vi i morgon på Luciadagen vaknar upp till en värld fri från både konflikter och krig. Det är något vi kan tänka på när vi njuter av vår lussekatt till kaffet.

Vecka 50 Tiden

Idag den 6 december ska man, enl gammal bondesed börja tillverka julgåvor. Jag undrar om någon följer det rådet. Nu är vi inne i adventstiden med adventskalendrar. Antingen har vi en egen och öppnar luckor dagligen eller så ser vi kalendern på tv eller följer någon på nätet. Vad vi egentligen gör är att på ett synligt sätt markera tiden fram till julafton. Om tiden finns eller inte diskuteras ibland. Ingen har sett själva tiden och ingen kan säga att här i min hand har jag tiden. I så fall skulle många säga -Se till att stoppa den eller vrid tillbaka den! Då tiden inte är något konkret som egentligen inte finns får vi i stället visa den på olika sätt, t ex med timglas och armbandsur. För att inte tala om alla almanackor som man kan få i affärer. Vi kan följa störtlopp och slalom på tv. I hörnet ser vi hur klockan tickar fram hundradels sekunder. Vi kan också dela in tiden i årtal, decennier, århundraden, årtusenden. På det personliga planet kan vi se oss själva i spegeln och konstatera att tiden går. Jag tror att vi kan se tiden på två sätt. Den kan stressa oss eller ge oss möjligheter att uträtta något. -Om så bara att till tillverka julgåvor.