Veckans filosofiska tanke

Vecka 26 Fantasi

Intill korsningen Södra Vägen och Ringvägen finns Drottning Blankas plats. Där kan vi se Stig Blombergs staty ”Askungen” från 1950. Hon har suttit där i 70 år och säkert sett många människor på väg till bländande lyxiga fester och önskat att hon skulle fått följa med. Naturligtvis har hon också sett mängder av helt vanliga människor passera förbi. De flesta kanske inte ens märker att hon sitter där och tittar. Hon är en av många vackra statyer i staden. Vi kan låta fantasin skena iväg och tänka oss att statyerna i Varberg umgås med varandra när vi inte ser det, kanske i mörka nätter. Då lämnar Askungen sin plats för att träffa statyn Maj intill Sparbanken. Sen går de två till torget och pratar med Badande ungdom. Så bestämmer de fyra sig för att gå till det nya Fästningsbadet för att plaska omkring i vattnet, skratta och ha hjärtligt roligt. Sedan återgår de till sina platser utan att någon av oss kan ana vad de gjort eller vad de kommer att hitta på framöver. Eftersom fantasin är helt gränslös och inte behöver bry sig om verkligheten så kan alla fantisera om vad de många fina statyerna i Varberg gör när vi inte ser det.

Vecka 25 Tankar i värmen

Nu verkar det som om värmen kommer till oss. Hur länge den stannar är inte gott att veta. Under tiden kan vi ju gå ner till stranden, breda ut filtarna och låta solen värma oss. Avbrott med kaffe, bullar och bad med jämna mellanrum är ju en bra strandrytm. När vi ligger där, insmorda i sololja, vad ska vi då tänka på? Precis vad som faller oss in så klart! Gärna något som vi tycker om att tänka på. Den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var av den bestämda uppfattningen att det går inte tänka en klar tanke, som leder någonstans, om inte temperaturen är minst 28 grader, gärna mer. En av hans favorittankar var hur det kommer sig att vi människor har avlägsnat oss så mycket från naturen. Det tänkte han säkert på när det var tillräckligt varmt. Detta är en tanke som också vi kan fundera i värmen. Djur som dör ut för att skog huggs ner, djuren i havet som får i sig mer och mer plast allteftersom tiden går, den förrädiska temperaturhöjningen m.m. Det allra mesta av detta beror på att vi inte lever i samklang med naturen. När vi tänkt en stund på detta är det dags att gå ner till vattnet och svalka oss med ett dopp. Då, när vattnet omsluter oss, är vi nära Rousseaus berömda valspråk: ”Tillbaka till naturen!”

Vecka 23 Sommaren är här

Nu är sommaren här. Jag brukar tänka på titeln på en av Elisabet Hermodssons dikter ”Vad gör vi med sommaren kamrater?” En bra fråga. Då varje sommardag ofta är vacker, varm och ljus så gäller det att göra något bra och fint av varje dag. Att slarva bort en grå och regnig dag i oktober är inte så allvarligt. Men att låta en vacker sommardag obemärkt gå förbi och vid kvällningen känna att dagen bara försvann är inte roligt. Man kan slås av tanken att man varit otacksam och inte förvaltat dagen som man borde. -Men det får inte bli ett tvång att ta tillvara sommardagarna för då kan man börja längta till de grå och kravlösa höstdagarna. Ja, vad ska vi göra med sommaren? Ett råd är att följa den antike filosofen Protagoras (481-420 f Kr) berömda Homo Mensura sats som ungefär betyder Människan är alltings mått. Med det menas att det vi tycker är det bästa det är det bästa för oss. Så svaret på frågan vad vi ska göra med sommaren är att göra det vi tycker bäst om!

Vecka 22 Pingst

Snart är det Pingst som firas till minne av att Jesú lärjungar blev fyllda av helig ande och började prata olika språk som de nog inte själva förstod. Man säger att de blev hänryckta. Den religiösa tolkningen av detta får teologerna ta hand om. Jag tänker mig att om man upplever något som är större än man trott att man skulle få uppleva så är man i ett okänt tillstånd som inte går att förklara med ord. Man har passerat det vanliga språkets gräns. Om man ändå känner att man måste säga något så får man hitta på egna ord som man tycker passar, men som ingen förstår. Eller så får man följa filosofen Ludwig Wittgenstein råd. Han menar att man ska tiga om det man inte kan tala om. Nu när naturen är så vacker, med doft av både hägg och syren är det lätt att bli hänryckt. Pröva hur det är att ordlöst njuta och bli hänryckt av den sköna naturen.