Vecka 42 De som inte syns
En historia berättar om att Shakespeare efter sin död kommer till himlen. Han klappar på porten och Gud Fader öppnar. -Vem är du, frågar Gud. -Känner du verkligen inte igen mig, svarar Shakespeare. -Nej, svarar Gud. -Vet inte du och alla änglarna att jag är världens bästa pjäsförfattare? Visst känner ni väl till ”En midsommarnattsdröm”, ”Hamlet” och ”Trettondagsafton”, bara för att nämna några av mina världsberömda pjäser. -Jo, vi har väl hört talas om dem. Men världens bästa pjäsförfattare är inte du. -Vem är det då, om inte jag, säger Shakespeare. -Det är John Smith som bodde på den engelska landsbygden. Med glädje släppte jag in honom i himlen, säger Gud. -Jag har aldrig hört talas om honom, säger Shakespeare. -Det beror på att han aldrig berättade för någon att han skrev pjäser. Han lade dem i en låda på vinden. Men vi i himlen, som ser allt, vi kunde läsa hans pjäser, och de överträffar med råge allt som du har skrivit. Men du är välkommen in i himlen så du får träffa din överman. I all sin enkelhet lär oss historien att kanske de allra bästa förblir anonyma. De medverkar inte i radio, tv, sociala medier m.m. Kanske har vi, utan att veta om det, mött världens absolut bästa författare som lägger allt hen skriver i sin byrålåda. Nu ett exempel från fotografins värld. Den bästa gatufotograf, som jag ser det, och många med mig, var Vivian Maier. Hon var barnflicka och levde ett anonymt liv. Hon visade aldrig sina foton för någon. Efter hennes död hittades hennes bilder, som nu gör succé i världen. Hon fick aldrig uppleva framgången och jag är osäker på om hon ens ville det. Googla på Vivian Maier, så förstår ni vad jag menar! Ni kan också gå in på Youtube, där finns mycket om henne, bl.a. en film från Kobra ”Vivian Maiers okända bildskatt”.
Vecka 41 Påstående
Nu är det oktober månad. Det är årets tionde månad och har 31 dagar. Förra månaden september har 30 dagar, liksom november, april och juni. Stockholm är Sveriges huvudstad och statschefen är kung Carl XVI Gustaf. Valutan i Sverige är kronor och ören. Allt detta är 100% sant! Falsk blir det om jag påstår att Sverige styrs av en kejsare, huvudstaden heter Varberg, året har 14 månader och valutan är norska kronor och ören. Ni har här fått exempel på vad man kallar sakpåståenden. De kan vara sanna eller falska oavsett vad man tycker. Om man säger att glass och surströmming är gott så är det ett s.k. värdepåstående. Vad som utmärker dem är att det gäller inte gäller universellt utan bara för en grupp eller enskild person. Så långt är det inga problem. Men problem blir det om politiska eller religiösa grupper menar att deras övertygelse eller tro är sakpåstående och att de är 100% sanna. Men stark övertygelse och tro är inte sakpåstående, Jag tror att splittring mellan människor och krig, antingen de motiveras politisk eller religiöst, är en tragisk följd av att människor inte kan eller vill skilja på sak och värdepåstående.
Vecka 40 Ord
Ett arabiskt talesätt säger att kroppens bästa och farligaste organ är tungan. Utan den skulle vi inte kunna säga vackra och uppmuntrande ord som ger styrka och skänker glädje. Utan tungan skulle vi inte kunna säga ord som vi kanske bittert får ångra resten av livet, hur många gånger vi än ber personerna om ursäkt som vi sagt något dumt till . Huvudpersonen i ”My fair Lady” Eliza Doolittle sjunger: ”Ord, ord, ord. Jag är trött på ord. Varje man tycks mig gjord utav fraser och ord!” Hon vänder sig mot snacksaliga män som det nog finns alltför många av. Motsatsen möter vi hos franciskanermunken William Ockham (1287-1347) som jag lite yvigt tolkar som att han menade att vi ska vara aktsamma om orden och inte säga eller skriva mer än absolut nödvändigt. Orden ska vara så få att de kan balansera på eggen av en rakkniv. Bilden kommer från baksidan på ett God Jul/Gott Nytt År kort från början av 1900-talet. Skriver man mer än fem ord blir portot 10 öre, annars kommer man undan med fem öre! -Sådana kort skulle Ockham gillat.
Lars Danielsson 