Veckans filosofiska tanke

Vecka 49 Metodiskt

Nu börjar Adventstiden. För att inte slarva bort dagarna fram till jul fanns det i det gamla bondesamhället regler för vad man skulle göra varje dag. T ex tvätta, brygga öl, slakta grisen i svinottan och mer därtill för att allt skulle vara klart när julen stod för dörren. Ni kan se på bilden vad man skulle göra. Detta är exempel på att gå metodiskt till väga. Inom religionens värld tänker jag på Metodismen, en väckelserörelsen i England på 1700-talet. Medlemmarna engagerade sig i att hjälpa folk som hade det svårt. De gjorde detta på ett så välorganiserat sätt, så de fick namnet metodister. I Sverige tänker jag på begreppet Nådens ordning, som bl a Henric Schartau rekommenderade. Det bygger på ett antal steg som man ska ta för att bli frälst. Första steget är kallelse genom evangelium och efter ett antal steg kommer man till slut fram till rätt tro och frälsning. Utanför religionens värld finns det många exempel på att gå metodiskt tillväga. Jag tänker på s.k. optimistkonsulter som förläser om hur man ska bli både optimistisk och lycklig, bara man följer de metodiska råd som de ger. Ska man banta finns det hur många metodiska steg som helst att följa för att nå sin idealvikt. Popsångaren Eddie Cochran sjöng ”Three Steps to Heaven” där man får veta vilka metodiska steg man ska ta för att vinna en kvinnas hjärta. Här är stegen, om någon vill testa: 1. Hitta en flicka som du vill älska. 2. Se till att hon blir kär i dig. 3. Kyss henne och håll om henne. Allt ovanstående handlar om att gå på redan upptrampade stigar. Många följer dessa medan några väljer att gå sina egna vägar.

Vecka 48 Selfie

Detta är en selfie som jag tog i slutet på 1960-talet för att illustrera Marx och Engels uppmaning ”Proletärer i alla länder, förena er!” Hur det blev med deras uppmaning är väl något de lärde kan tvista om. Det verkar som det ännu inte uppfyllts eller om det ens någonsin kommer att göra det. På 60-talet välde en våg av vänsteridéer i Marx och Engels efterföljd fram över västvärlden. Mycket bidrog till dess framgångar. Inom filosofins värld inspirerade de s.k. nya franska filosoferna såsom Glucksmann och Lévy, i Sverige var det gruvstrejken i LKAB, inom Svenska kyrkan var det kyrkomötet kallat ”Uppsala 68” och inte minst protester mot Vietnamkriget. Listan kan göras mycket längre. Jag tycker det är intressant att se hur nya strömningar växer sig starka och får många anhängare. Några passar då på att göra sig ett namn och bli berömda. Med tiden ebbar glöden ut och så kommer det nya idéer som får hängivna förespråkare. En sak är säker; det kommer alltid att uppstå nya strömningar. -Som man kommer att kunna illustrera genom att ställa sig framför dörren till en vedbod.

Vecka 47
Sommarens sista nypon? Kanske, kanske inte, men något nypon måste vara det sista. Fast man säger ju inte stackars dig du nypon som snart ska ramla till marken, skrumpna ihop och bli glömd. Det är ett öde som nyponet delar med de allra flesta växter och bär. De måste på ett eller annat vis försvinna för att ge plats åt de nya som ska komma. Sedan är det bara att vänta tills våren och värmen kommer så de nya kan visa upp sig i all sin prakt. Så är det med mycket: Gammal litteratur ska ersättas med ny och läsvärd, gamla nattståndna filosofiska och politiska idéer ska ersättas med nya mera livskraftiga, religioner förändras sakta men säkert för att inte ge gamla svar på nya frågor. För att inte tala om modet! Det är alltid kul att se hur vårmodet ser ut. -Och bilarna bli bättre och säkrare för varje år och datorerna blir kraftfullare. Allt detta och mycket mer därtill är tecken på det som man ibland inom filosofin kallar viljan till liv och utveckling.

Vecka 46 Nyanser

Detta är mina vattenfärger som jag fick i födelsedagspresent för många år sedan. Som ni ser har jag använt dem en hel del, fast inte de senaste åren. När jag som glad femåring målade av hjärtats lust tänkte jag inte på om det fanns helt rena färger. Men allteftersom åren gått har jag förstått att varje grundfärg, gul, röd och blå var för sig har ett oändligt antal nyanser. Börjar man dessutom blanda färgerna blir det ”superoändligt” många nyanser. Jag undrar om det finns någon 100% ren färg. Jag tror inte det för det kommer alltid att finnas nyanser och variationer, hur rena färgerna än kan te sig. Som en förlängning av detta resonemang kan man fråga sig om det finns något som är 100%. Finns det t ex 100% helt igenom goda människor? Finns det 100% ren politisk uppfattning? Finns det 100% ren religion. Jag tror inte det. Gustav Fröding skriver om människor i sin dikt En fattig munk från Skara: ”Den gode han är väl ej så god, som själv han tror i sitt övermod. Den onde han är ej så ond ändå, som själv han tror, när kvalen slå”. I politikens värld tror jag inte att det t ex finns helt ren liberalism eller socialism. I religionens värld tror jag inte det finns någon religion som är helt ren och fri från skavanker (synd). Allt är nog en salig blandning, såsom ni ser i min målarlåda.