
Vecka 52 2025 Fyrtal
Idag tände vi det fjärde och sista adventsljuset för detta året. Då är det lätt att tankarna går till sådant som har med fyra att göra. Vi har fyra årstider, något som inte alla länder har. Vi har kläder för var och en av årstiderna. Snart får nog se på TV vilka kläder som blir moderna till våren. Jag tycker ibland att vi har så mörka och grå kläder från senhösten och framåt till februari/april. Tänk om vi skulle ha färgglada ytterkläder för att lysa upp de mörka dagarna. Fyra åldrar har vi; barndomen, ungdomen, vuxenlivet och ålderdomen. Får vi uppleva alla fyra så ska vi vara glada för då har vi mycket att se tillbaka på när vi blir äldre. I Bibelns nya testamentet finns fyra evangelier; Matteus,Markus, Lukas och Johannes. Var och en med sin egenart att skildra Jesus och hans liv. Jesu födelse i Betlehem berättas bara i Matteus och Lukas evangelium. -Tur är väl det annars skulle vi ju inte fira jul. I en kortlek finns det fyra färger: Ruter, klöver, hjärter och spader. De är grunden för närmast oändligt många kortspel såsom poker och bridge. Jag brukar tänka att om man har riktig tur så känns det som man sitter med fyral i ess.En bra stol bör ha fyra ben annars välter den. Fyra ben ger stabilitet liksom en bil ska ha fyra hjul om färden ska bli bekväm. Ni kommer säkert på ännu fler exempel på fyrtal när ni i veckan tänder de fjärde advensljuset. God Jul till er som läser detta och jag hoppas att ni får minst fyra julklappar på julafton!

Vecka 51 2025 Tretalet
Idag tänds det tredje adventsljuset i många hem. Då påminns vi om tretalet. Det finns många exempel på det. I upphettade diskussioner brukar man komma med tre argument varav det tredje är det mest övertygande, det blir som att lägga trumfkortet och så vinnar man kanske diskussionen. I den kristna världen betyder tretalet mycket. Gud är treenig, Gud, Jesus och Den Helige Anden. De flesta ber nog till Gud, några till Jesus men få ber väl till Den Helige Anden. Jesus säger till Petrus att han tre gånger ska förneka Jesus innan tuppen galer på morgonen, och så blev det. I språkets värld kan man komparera adjektiven tre gånger, t ex bra, bättre, bäst. Idag tog jag kortet på det tredje adventsljuset på morgonen när det redan var ljust ute. Då tänkte jag på den grekiske filosofen Diogenes som gick omkring med en tänd lykta mitt på dagen för att lysa upp och se om det fanns bra människor. Han bodde i en stor tunna. En gång kom kejsaren Alexander den store dit för hälsa på Diogenes. Han ber filosofen önska vad han vill så ska önskan bli uppfylld. Diogenes ber då att Alexander ska flytta lite på sig för han skymmer solen! -Ett exempel på hur viktigt det är med ljus.

Vecka 50 2025 Tvåan
Nu när det andra adventsljuset är tänd så tänker jag på de som på ett eller annat vis alltid kommer på andra plats. Inom idrotten finns idrottare som ofta kommer på silverplats och ändå bedyra att nästa tävling vinner de, men så blir det ytterst sällan. Men de kämpar på och de är ju bra. Inom politiken finns det partier som alltid kommer på andra plats hur mycket de än kampanjar. När jag gick i skolan var denna historia populär: Det gällde en biltävling mellan en amerikansk och en rysk bil. Stort ståhej var det runt tävlingen och spänningen var stor. Som väntat vann den amerikanska bilen. I ryska tidningar kunde man dagen därpå läsa om tävlingen. Det stod att den ryska bilen kom på en hedrande andra plats medan den amerikanska kom näst sist! En präst sa en gång att det talas inte så mycket om Jesus utan det är mest Gud som nämns. Det ligger något i det. Jag tycker det märks i frågor som tror du på Gud, bestämmer Gud allt, var finns Gud, är Gud bara ett påhitt? Det kan kännas som om Jesus kommer på andra plats. Men nu i adventstider kommer Jesus på första plats eftersom det är hans födelse som vi nu räknar ner till den 25 december. Så får vi se hur det blir efter jul.

Vecka 48 2025 Första gången
Nu är det adventstider. Det första ljuset är tänt. Jag tycker ljusen med enkelt tomtemotiv är smått originella och kunde inte motstå dem. Första ljuset kan, om vi vill, få stå för många första gånger vi alla varit med. Kommer ni ihåg när ni cyklade själva för första gången? Den upplevelsen kommer aldrig tillbaka. Samma sak med första gången man körde moped som lycklig 15 åring. Med tiden blev det rutin och kändes inte så märkvärdigt längre. Första blyga och trevande kyssen kommer aldrig tillbaka. Men naturligtvis kommer mycket annat tillbaka med full gläjestyrka. När första adventsljuset tänds känner nog många av oss samma upprymda glädje som när vi var barn och visste att julen närmar sig.

Vecka 46 2025 Tankar i hösten
Den här porslinsfiguren har jag haft i många år. Den har en vana att då och då dyka upp från ingenstans. Jag stoppar då ner den i någon låda som jag sen glömmer av. Så då dyker den upp igen. Jag blir irriterad och stoppar ner den någonstans som jag så klart glömmer. Det blir någon slags rundgång. Jag funderar på om jag ska slänga den i soptunnan eller skänka den till någon secondhand butik. Men det blir det nog inte för jag märker att jag på något sätt blivit bunden till den. Idag tänkte jag att den kan ju få komma ut och lufta sig i höstvädret och samtidigt göra lite nytta som ett objekt att fotografera. Jag tycker att den gjorde en fin insats. Den hade kanske väntat på detta tillfälle länge och så plötsligt kom stunden. Jag funderar på om det går att tänka i större perspektiv. Kanske är det så att många människor känner sig bortglömda, undanskuffade och de upplever att folk irriterar sig på dem. De väntar på att deras stund ska komma när de verkligen får visa vad de kan. Jag hoppas att de minst en gång i livet får uppleva att de står i centrum och blir beundrade.

Vecka 45 2025 Magic Robot
Jag fick denna i julklapp för många år sedan och lärde mig en hel del med den. Roboten sätter man i en skål till vänster och vrider dess pekpinne till den fråga man vill ha svar på. Sedan flyttar man den till cirkeln till höger och då pekar den på det rätta svaret. Det finns tolv olika ämnesområden att välja mellan. På bilden är det naturfrågor. På frågan vilken orm som är en ödla svarade den genom att peka på svaret kopparorm. Det var rätt då när allt fungerade. Idag svarar den Nattviol på samma fråga! Hade man inte fått ordentlig undervisning i skolan och hade det inte funnits uppslagsböcker kunde man ju trott att ormen kallas nattviol. Jag tänker att roboten är en tidig form att söka svar på nätet och inte slå i uppslagsböcker. Jag funderar på om man verkligen ska lite på allt som står på nätet. Tänk om det blir mer och mer fake news och annat skräp och att folk börjar tro på det. Vilken förvirrad värld vi får då!

Vecka 43 2025 AI
Nu börjar löven glöda på träden. Det är ett säkert hösttecken som ger naturen härliga färger. Det kan kännas som en tröst när kvällarna nu blir allt mörkare och temperaturen börjar att sjunka. Den här rönnen har jag glatt mig åt på höstarna och gör det fortfarande. Jag tog bilden med min mobil. Det går säkert att hitta en mycket bättre bild med AI. Men jag föredrar originalet framför AI. Jag har börjat titta lite närmare på AI och blir både imponerad och skrämd av allt som går att göra. Risken är att det inte går att se vad som är verkligt eller skapat i en dator. Detta är bara början och jag undrar hur det ser ut om något år. En koll på nätet om vilka filosofiska frågor som känns viktiga nu toppar ”Kan AI vara medveten och ha ansvar?” Jag tycker det känns som om AI sakta med säkert börjar bli någon form av människa som tagit plats i datorn eller telefonen. Jag funderar på vad Sokrates sagt om detta. Han menade att varje människa i sitt inre har en röst som talar om vad som är rätt och att det gäller att vara uppmärksam på den och lyssna noga. Jag tror aldrig att AI kommer att få någon sådan inre röst som tänker. Men tänk om AI också får en sådan röst. Antingen eller så kommer jag att varje höst fortsätta att glädja mig åt den färgstarka rönnen. Oavsett av AI tycker och tänker!

Vecka 42 2025.
Planera inget Idag var det soligt och aningen kallt. Det är ju trots allt oktober. Jag kunde inte bestämma mig om jag skulle ta en tur på några mil med scootern eller stanna hemma. Men det blev scooter. Egentligen vet jag inte varför, det bara blev så. När jag startat motorn visste jag inte ens vart jag skulle ställa kosan. Jag körde planlöst några kilometrar i utkanten av staden. Då hade jag fått upp “värmen i spisen” som man säger när det känns att motorn spinner märkte jag att jag var på väg söderut för jag körde mot solen. Så kom jag till Träslövsläge. Körde sakta omkring på smågatorna där innan jag parkerade vid hamnen, steg av och gick omkring. Det hände mig ingenting där. Jag hade ingen lust att göra något heller. Jag bara existerade. Jag tyckte det kändes som jag upplevde en liten aning av den filosofiska riktningen Daoism. Tanken där är att man bara ska vara och låta det ske som sker utan att ingripa. Det kändes bra idag. .

Vecka 41 2025 Flyttfåglar
För ett tag sedan kunde vi både se och höra flyttfåglar flyga fram i skyn. De flög rakt över huset, så tydligen har de en farled häröver som de följer. Jag frågar mig ofta; Vart är de på väg? När kommer de tillbaka? Längst fram flyger en fågel. Det blir bäst så för lyftdynamiken gör att de bakomvarande inte behöver anstränga sig så mycket. De behöver nog inte tänka, bara följa med. Dessa fågelstreck kan vara en liknelse för mänskligt beteende på ont och gott. Många väljer att följa en ledare och följa det som hen säger. Man tycker det blir bäst så och man behöver ju inte anstränga sig, bara följa flocken. I en diktatur har man inget val. Ledaren måste följas. Att säga emot kan medföra svåra straff. Därför vågar man inte göra annat än det som man blir tillsagd. I sitt inre vet de flesta att det är en fel väg och det kommer att ”gå åt skogen”. Detta gäller på många områden även om det inte är så hårt som i en diktatur. På en del arbetsplatser känner de anställda att de är bäst att göra som chefen säger om man vill ha kvar sitt jobb och inkomst. I religioner, speciellt inom sekter, finns en ledare som vet vad gud vill och då måste församlingen lyda och är nöjd med det och säger halleluja lite då och då för att visa sin samhörighet med de andra. Men säger man emot kan djävulen komma och straffa den som sagt emot ledaren. Jag beundrar de som har gott uppsåt och vågar säga emot. Dessa djärva människor måste finnas. Tyvärr ser det ut som om de blir allt färre. Men tiderna kan ju ändras. Att flyttfåglarna kommer tillbaka kan vi tolka som att det blir fler som säger ifrån och gör tillvaron bättre!

Vecka 29 2025. Under trädet
När jag för några år sedan tog denna bild tänkte jag på två viktiga filosofer som uppskattade att sitta under träd. Buddha satt under ett träd i 40 dagar innan han fick den stora upplysningen om att livet är ett lidande men att det finns 8 sätt att komma från lidandet. Den grekiske filosofen Epikuros sa att en av livets stora lyckoupplevelser att att sitta under ett träd och föra goda samtal med sina vänner. Det finns såklart fler än dessa två, men det var de som kom för mig när jag tog bilden. Det finns en gammal legent om en kung som satt under ett träd och var ledsen och förtvivlad. Han hade lagt hela världen under sig och hade allt han behövde av livet goda, ja mer därtill. Den stora frågan för honom var: Vad ska jag göra om jag sitter kvar och vart ska jag bege sig om jag stiger upp! Berättelsen vill nog säga att samlar man på sig mycket och äger allt man vill ha blir man på något sätt nästan fastfrusen och missar allt det som livet ger och som är värt att sträva efter, även om man långt ifrån alltid når det man vill ha.

Vecka 38 2025 Skuggor
På bilden ser ni en häst som njuter av sommaren. Jag tycker det ser ut som om den har en fin stund när solen skiner och det finns mat på marken. Dess skugga följer med den hela tiden. Tänk er nu att vi tar bort själva hästen och så ser vi bara skuggan. Kan ni då av bara den dra slutsatsen att skuggan kommer från en häst. Det kan ni säkert för skuggan är en ”bild” av hästen. Skulle vi hålla upp en räfsa så ser vi dess skugga eller varför inte en cykel. Vi behöver alltså inte se de verkliga tingen det räcker med skuggorna för att vi ska förstå vad det är. Detta är en ytterst förenklad bild av Platons idévärld. Han menar att allt vi ser och omger oss av här i världen bara är skuggor av de verkliga tingen som finns i idévärlden. Så själva hästen, räfsan och cykeln vars skuggor vi ser är bara skuggor från idévärlden. Det betyder att vi ser skuggor av skuggorna. I idévärlden finns de fulländade sakerna. För vår del alltså den fulländade hästen, räfsan och cykeln. Tyvärr får vi människor inte se de fulländade tingen bara deras skuggor. Jag vet att det är krångligt men ni kan ju pröva att tänka på att allt ni ser bara är skuggor som är bilder från idévärlden.

Vecka 37 2025 Drömbilen.
När jag i veckan satt och läste ur en gammal bok föll bilden på Ford Taunus herrgårdsvagn ut. Jag hade sedan läng glömt bort att jag hade sparat bilden och minns inte varifrån jag fått den. Men nu låg den där framför mig och framkallade minnet av min bildröm. På den tiden fantiserade jag om att när jag blev stor skulle jag köpa en sådan vacker bil. Jag skulle köra till Paris och parkera den bredvid Eiffeltornet och franmännen skulle beundra den och be att få provsitta den. Jag skulle köra till Stockholm och kanske skulle jag får se kungen och han skulle så klart titta nyfiket och vinka till mig. Jag skulle ta med den till Gotland och sakta köra i Visbys gränder med nedrullade rutor. Men, det förstår ni redan, så blev det ju inte. Jag fick nöja mig med en svart väl begagnad Volvo PV 544 Favorit. Den hette så för den hade inga kromlister. Allt som kunde påminna och lyx fanns inte på bilden. Inga resor till Paris,Stockholm eller Gotland blev det. Verkligheten suddade sakta med säkert ut min dröm om Forden. Så är det nog med mycket här i livet; Verkligheten bestämmer. Trots det är det härligt med underbara drömmar.

Vecka 28 2025 Paus.
Veckans Filosofiska Tanke återkommer med nya tankar i slutet av augusti. Jag önskar er alla en sann hedonistisk sommar! (Hedonism; Betyder att njutningen är det högsta goda i livet)

Vecka 27 2025 Fjärilsdröm
För några dagar sedan, just när jag skulle gå till sängs såg jag denna lilla fjäril sitta på utsidan av altandörren. Försiktigt lade jag mobilen mot glaset på dörrens insida och tog en bild. När jag tittat länge på den, för den satt kvar en bra stund, tänkte jag på drömmar och verklighetsuppfattningar. För mycket länge sedan berättade den kinesiske tänkaren Li att han under natten intensivt drömt att han var en fjäril och när han vaknade visste han inte om han var Li som drömt att han var en fjäril eller en fjäril som drömmer att den är Li. -Tänk om det är så att vi egentligen är fjärilar allesammans som intensivt drömmer om att vi är människor.

Vecka 26 2025 Tillfälle
En havstrut satt och väntade på att någon skulle lämna bordet så den snabbt kunde få sig ett ordentligt mål mat. Den missade inte tillfället! Jag tror att det är viktigt att ta vara på de tillfällen som ges i livet. Många av oss tänker nog på en mängd missade tillfällen som har funnits alldeles framför oss men vi missade dem eller så brydde vi oss inte om dem. Att dessa tillfällen inte återkommer är svårt att acceptera. Jag tänker också på uttrycket ”Att äta eller ätas”. Om inte vi tar för oss av det som livet ger så tar någon annan det rakt framför näsan på oss. -Havstruten var först och snodde andra fåglar på godsakerna.

Vecka 25 2025 Midsommar med Ford Edsel
Här ser ni en av mina favoritleksaker från förr, en Ford Edsel. Låt oss i tankarna förstora upp den till naturlig storlek. Sätt er tillrätta i de sköna sätena. Vi är i Varberg. Det är midsommartid. Vi sitter i bilen, lyssnar på Elvis i bilgrammofonen. Solen håller precis att gå ner och färgar horisonten vackert röd. Precis då startar jag den stora starka V8 motorn som mullrar dovt och förtroendeingivande. Sakta svänger jag bilen 180 grader och sätter kurs österut mot Kalmar. Vi passerar Värnamo och åker vidare mot Växjö. Det är ganska mörkt men bilens starka lampor lyser upp vägen. Nu omges vi av de mörka skogarna som är ganska typiska för den här trakten. Det känns långt från Västkustens saltmättade dofter. Det känns som vi mer eller mindre omsluts av skogsmörkret. Jag håller hastighetsbegräsningarna. Bilen gungar lite lätt, som amerikanska bilar från den här tiden gör, men det känns behagligt och lägg därtill motorns milda spinnande. Vi vet att snart börjar det ljusna. Vi kommer fram till Kalmar just i det ögonblick när solen går upp. Jag såg för ett tag sedan att någon räknat ut att om man kör från Varberg då solen går ner på midsommaraftonen så kommer man fram till Kalmar då solen går upp på midsommardagen. Kanske kan vi göra en enkel filosofi av detta: Ibland tycker vi att solen går ner i vårt sinne och det känns mörkt. Det känns som vi är inne i en mörk skog. Men så småningom ljusnar det för oss. -Glad Midsommar!

Vecka 24 2025 Ljud
Denna bild tycker jag är en av många symboler för början på 1960-talet. Framtiden var ljus och det var bara att följa med i framstegsvågen. Det blev bättre och bättre dag för dag. Många kunde börja konsumera mera. I min familj så inköptes denna radio. Den kallades transistorn. -Det var vad de flesta kallade dessa batteridriva radioapparater. Transistorn blev en god vän som följade med till stranden, hängmattan eller intill sängen innan sänglampan släcktes. Men ville man vara upp länge kunde man få in Radio Luxemburg och lyssna på de populära låtarna ute i Europa. Bäst mottagning var det om det var kallat ute och klar luft. Alldeles till vänster om Radio Luxemburgs kanal kunde man lyssna på svensktalande propaganda från Radio Moskva. De hade en kurs i ryska som jag var med under tio lektioner och lärde mig några enkla fraser. Klockan sju på lördagsmorgnarna strömmade programmet Frukostklubben med Sigge Fyrst ut från transistorn. Barnprogrammen var få. Mest lyssnade jag till Kalle Stropp och hans vänner. Jag såg den så tydligt framför mig i min fanatasi. Med en nostalgisk känsla betraktar jag idag transistorn. Programmen kändes trygga och och stabila och den ryska propagandan var lätt att genomskåda. Transistorn kunde bara på emot radioprogram på mellan-och långvåg. Idag är det så annorlunda. Med en mobil kan vi säkert få in tusentals program, appar, musik, böcker mm. Jag tycker det känns lite stressande med all information som det är svårt att veta om det är sant eller falskt eller lockar oss till oövertänkta handlingar. Så är det idag och till transistorn finns ingen återvändo.

Vecka 23 2025 Pingst
Nu är det tätt med högtidsdagar! 5 juni Danmarks Nationaldag, 6 juni Sveriges Nationaldag och 7 juni är det Pingstdagen som firas till minne av att den Helige Ande kom som eldslågor över de församlade lärjungarna. De blev minst sagt förvånade. I en äldre bibelöversättning står det att de var som om de var fyllda av sött vin. De började dessutom talade främmande språk så att de ur folkhopen som kom från andra länder förstod vad de sa. Meningen med det hela var nog att lärjungarna, som varit rädda och förtegna, nu blev precis tvärtom. De började predika och berätta om Jesus. I religionernas världar är det inte ovanligt att folk blir uppfyllda av sin religion och börjar bete sig märkligt och mena sig ha budskap från den gud de tror på. Detta kan uppnås med intensivt trummande på stora trummor och ibland inandning av stimulerande preparat. I Sverige har vi haft, och har säkert än idag, konstiga sekter som kan få anhängarna att göra något de inte skulle göra annars. När de sedan har kvicknat till förstår dom inte varför de gjorde som de gjorde. Religion kan ställa till det på både ont och gott. Fotboll tycker en del kan ses som en religion. Man håller stenhårt på sitt lag, som vore det en gud som man nästan kan göra vad som helst för. Det är nog så att folk gärna vill samlas runt något för att få en gemensam upplevelse. Det behöver ju inte vara religion eller fotboll. Jag tycker det är fint med stora utomhuskonserter där man samlas, upplever gemenskap, njuter av musiken och har roligt utan att behöva blanda inte varesig gudar eller fotbollslag.

Vecka 22 Himmelsfärden
På torsdag är det Kristi himmelsfärds dag som firas för att Jesus for upp till himmelen. Det är en märklig och oförklarlig berättelse som kan vara sann eller falsk. Lärjungarna hittade kanske på den för att folk skulle tro att Jesus var övernaturlig. Är det så kan vi bara le och berömma lärjungarnas fantasi och önsketänkande. Om det inte är så finns ju många sätt förhålla sig till himmelsfärden. Den kanske gick till så att han i en sky lämnade jorden och flög till himlen. Där träffar han både Gud och Helige Anden och berättar för dem hur det är på jorden. De får veta att det finns både godhet och ondska där och de börjar fundera på hur godheten ska vinna över ondskan. En djärv tolkning är att Jesus egentligen var en förklädd man från rymden som blev hämtad av ett ufo. Eller övergick Jesus till en dimma som från den stunden omger jorden. När folk känner att Jesus är nära dem har de kommit helt nära dimman. Ingen vet exakt hur himmelsfärden gick till därför är det så fantasieggande att tänka på den. Ni som läser detta har säkert egna teorier. Jag gillar att den firas när våren är som vackrast. När jag i veckan såg rhododendron, gullregn och doftande syren tänkte jag att det vore fint om Jesus sakta steg upp ur dessa och for till himmelen.

Vecka 21 2025 Pionknopp
Efter några torra, varma och soliga dagar kom regnet idag. Luften fylldes med syre och färgerna blev mjukare och vackrare. Den lilla pionknoppen blev omgiven av regndroppar. De kunde hamnat var som helst men av ren slump blev det pionknoppen. Den vet inte om att dropparna är alldeles inpå. Inte heller känner den det lilla lilla krypet som ni ser om ni tittar noga. Jag tror att dropparna bidrar till att knoppen utvecklas till en vacker röd pion med tiden. Jag tänker på om det kan vara så att vi kanske är omgivna av väsen som vi inte ser eller känner. Vem vet, de betyder kanske mycket för oss hjälper oss att bli bra människor. De skyndar till vår hjälp nära faror hotar. De leder oss till platser där underbara upplevelser väntar. Detta var några tankar som kom för mig när jag såg pionknoppen idag.

Vecka 20 Dofter och 4711
Nu har syrenen börjat blomma och sprida sin härliga doft. Framåt kvällen brukar den blir mer påtaglig och behaglig. Ljumma vårkvällar är det skönt att sitta i trädgården och njuta av fågelsång och syrendoft. Men det gäller att passa på för om knappt två veckor är det över. Med dofter är det något speciellt. De allra flesta växter har sin doft och med förbundna ögon kan vi lätt känna igen syren, hägg, liljekonvalj och vissa rosor. Vi minns oftast trevliga händelser bättre om någon doft varit med. T ex ett svärmeri i vårens tid i närheten av en blommande syren gör att vi kanske varje gång vi känner syrendoft så är vi i minnet tillbaka i svärmeriet. Kanske har varje människa sin egen doft som skulle vara lättare att känna igen om vi inte använde parfymer av olika slag. Tänk om ingen skulle använda parfym eller annat för att dölja sin naturliga doft. Men så är det inte. Parfymer har nog tillverkats nästan sedan tidernas begynnelse. Idag är parfymindustrin gigantisk. Parfymer finns från billiga upp till svindlande priser. Liksom syrendoften kan påminna om oss om härliga svärmerier så kan också doften av parfym göra det och de behöver ju inte ens skett på våren. Parfymer går ju använda året om. Den lilla flaskan 4711 är oöppnad och nog från 1940-talet. Några som idag är i 90-års åldern skulle kanske minnas några ljuvliga stunder om de fick känna doften av 4711.

Vecka 19 2025 Nörderi
Biet har hittat en maskros som det mer eller mindre har borrat sig ner i. Enda anledningen är att samla nektar för att ta med hem till bikupan och sörja för bisamhällets överlevnad. Det är i stort sett vad biets liv går ut på. Biet stannar nog aldrig upp och funderar vad dess liv går ut och om det har någon djupare mening. Vi får senare njuta av biets arbete när vi äter god och söt honung. Vi har det inte så lätt som biet. Vi stannar nog upp då och då för att fundera över livets mening. Jag tror att det är mycket olika från människa till människa. Men vissa av oss borrar nog ner sig som biet. Fast inte i maskrosor. Jag tänker på alla nördar som finns och som nästan glömmer omgivningen för sitt djupa intresse av en speciell natur. Jag har hört talas om shacknördar vars liv går ut på att fördjupa sig i spelets oändliga möjligheter och som ser sin omgivning som shack pjäser som det gäller att hålla koll på och bjuda motstånd för att inte förlora. Det finns skivnördar som kan allt om artister och vilka bolag artisterna spelat in sina skivor på, hur omslagen ser ut och vilka som gjort dem. De vet vilken typ av vinyl som skivorna är gjorda av och vilka som återger ljudet bäst. Det finns fågelnördar som vet jättemycket om fåglar och är beredda att när som helst på dygnet ge sig av till någon avlägsen plats för att under en kort stund förhoppningsvis få se skymten av just den fågel de längtat efter att få se. Det är bra att det finns nördar för de kan från sina djupa, ibland udda, kunskaper som de borrat ner sig i, svara på frågor som vi kanske tänkt på. Det är bra att bina borrar ner sig i blommor så vi får honung.

Vecka 18 2025 Ljusa Tankar
Vårsolen skiner på både oss och naturen. Träden slår ut sina ljusgröna löv och bokskogarna blir som ljusgröna salar. Fruktträdens blommor väntar på att insekter och humlor ska pollinera dem så vi får njuta av trädens frukter till hösten. Vi har inga blad som slår ut på oss och inte väntar vi på att insekter och humlor ska pollinera oss. Istället blir många av oss lättare i sinnet, ser friskare ut i hyn, tankarna flyter lättare i huvudet och vi blir nog trevligare att umgås med. En gång i tiden menade filosofer att länder med varmt klimat hade en ljusare och gladare filosofi medan länder med kallt klimat hade en mörkare och tråkig filosofi. Kanske gäller det också oss och inte bara länder Ni kan ju testa er själva och känna efter om ni i höstas tänkte ganska svarta tankar medan ni nu är pigga, glada och redo för att se tillvaron med uppsluppna och öppna sinnen. Antingen eller så njut så mycket ni kan.

Vecka 17 2025 Uppståndelse
Nu är påsken över. Äggen är kläckta och de små kycklingarna har kommit fram. -Jesus är uppstånden, eller… Om det finns det många teorier. Här är några: 1. Jesus var en bland många kringvandrande predikanter som hade en grupp lärjungar omkring sig. Han var mycket populär, blev korsfäst, dog och blev begraven. De närmaste hittade på en historia om att han hade uppstått för de kunde inte acceptera att han var borta. 2. Han hade en tvillingbror som tog över. Detta är en tanke som en språkforskare kom fram till på 1930-talet. I Monty Pythons film ”Ett herrans liv” kan man ana denna teori i början på filmen. 3. Jesus var en utomjording som hade magiska krafter som inte ens döden rådde på. När kvinnorna kom till graven var inte Jesus där. En man i skinande kläder från ett ufo satt där och sa att Jesus hade uppstått. 4. Jesus dog inte, han var skendöd och flydde till Indien och levde vidare i ett kloster. 5. Man vet inte hur han egentligen uppstod men när man läser om honom i Bibeln så uppstår han med den Helige Andens hjälp i människans inre. 6. Bibeln har rätt, han dog på Långfredagen och uppstod på Påskdagen. Det finns många fler teorier. När man på Påskdagen säger ”Han är uppstånden” och får svaret ”Han är sannerligen uppstånden” så blir det en talkör där alla, som på ett eller annat sätt är övertygade om att han har uppstått, finner varandra i en gemensam övertygelse.

Vecka 16 2025 Stilla Veckan
Nu är det snart Påsk. Jag tänker tillbaka på julen då affärerna började skylta med julgrejer redan i september. I oktober hördes julsånger om stallet i Betlehem, i november Rudolf med röda mulen och i december var stressen total med stora tidningsannonser, reklam i brevlådan och påträngande TV reklam. Nu börjar Stilla Veckan som en underbar kontrast till julstressen. Ingen reklam att vi måste köpa än det ena än det andra för att få en fulländad Stilla Vecka. Att göra reklam för öl och chips för att få en lyckad långfredag känns ovärdigt. Det verkar som alla har förstått att denna veckan är något speciellt. Det är en förberedelse inför påsken som firas till minne av Jesu död och uppståndelse. Det kan man tro eller tvivla på. Jag tycker påsken känns som en parallell till naturen som vilat, som vore den död men som nu uppstår med full kraft. Det kan ingen tvivla på. Glad Påsk!

Vecka 15 2025 Pussel
Den här burken fick jag av min farmor. Den innehåller ett pussel där bitarna är utsågade i riktigt trä. Numera består väl många pussel av tjock kartong. På framsidan finns en bild så man vet vad man ska lägga för något. Det finns det inte på mitt pussel så jag har ingen aning om vad det ska bli för bild när jag väl lagt det. Men ännu efter många år har jag inte gjort det så det börjar väl bli dags. Jag tänker att det finns något filosofiskt i detta med pussel. De som har en bild på framsidan talar ju om vad det ska bli när det är lagt. Det är som ett liv där man på något vis bär en bild inom sig om vad som förväntas att man ska göra med sitt liv. Bitarna kan liknas vid de förväntningar som omgivningen, religionen, uppfostran m.m. ställer och det gäller att uppfylla dessa för att det ska bli rätt när alla förväntningarna är uppfyllda. I mitt pussel utan bild finns ingen förväntan på vad det ska bli. Det är som ett liv där man inte bryr sig om förväntningar utan det får bli som det blir. Det ger en frihet och när pusslet är lagt så kanske det blev en jättefin bild. Två livsmöjligheter utifrån pusseltankar: Att försöka uppfylla andras krav eller att gå sin egen väg. Båda leder till varsin bild varav den ena är förutbestämd och sannolikt tråkig medan den andra är överraskande och rolig.

Vecka 13 2025
I lördags, 29 mars, var det partiell solförmörkelse. Jag såg den genom glasögonen som är från den 30 juni år 1954 då det var total solförmörkelse i Sverige. Genom dessa glasögon såg jag i lördags hur solen sakta skymdes av månen och jag kände att det blev en aning kallare och lite mörkare. Att titta på solen utan dessa glasögon vore förödande för ögonen och sannolikheten att man får skador eller rent av blir blind är stor. Jag tänker att titta på solen genom dessa glasögon kan liknas vid att betrakta verkligheten. Är man religiös ser man verkligheten genom sina glasögon och ser att gud eller hans motsats finns lite överallt. Är man kapitalist ser man genom sina glasögon var pengarna finns så att man kan berika sig ordentligt. Är man konstnär eller författare så ser man genom sina glasögon var motiv finns som är värda att avbilda eller händelser som kan passa i en berättelse. En fråga som filosofer funderat över är om det är möjligt att se den verkliga verkligheten utan något som helst skydd. Kanske verkligheten är så obegriplig så måste vi använda skyddsglasögon för att begripa en aning och kanske få inspiration.

Vecka 13 2025 Jungfru Maria
25 mars firas Jungfru Marias Bebådelsedag. Ängeln Gabriel kom på oväntat besök till Maria och berättade att hon var gravid. Maria var sannolikt en flicka i de lägre tonåren. Självklart blev hon förvånad, speciellt som inte inte haft någon man. Ängeln säger att det är den helige anden som gjort henne gravid. Maria har en stark ställning inom katolicismen. Under den katolska tiden i Sverige kallades den 25 mars för Vår fru dagen eftersom Maria ibland kallades vår fru. Säger man det fort och lite slarvigt så blir det våffeldagen. Nio månader senare 25 december var graviditeten över och Maria födde Jesus. Låt oss göra en anakronism (sammanblandning av tidsepoker) av ängels besök. Då kan det bli så här: När Maria fått veta att hon var gravid bad hon Gabriel att slå sig ner vid köksbordet så skulle han få våfflor med jordgubbssylt, grädde och starkt gott bryggkaffe. Han tyckte det var jättegott och sa att något så gott får dom inte i himlen. Han sa att maten med tiden blir ganska enahanda i himlen för där får man ju vara i evighet. Änglarna sjunger och spela harpa när invånarna äter men efter ett tag blir det tröttsamt att lyssna på. Maria frågade vad de pratar med varandra om i himlen. Gabriel sa att det är ju bara fromma och heliga människor som är i himlen och det är inte speciellt roligt att höra på deras snälla och syndfria historier. Ibland längtar man efter något annat, men det törs ingen säga för det kanske inte gud gillar. Gabriel åt många våfflor och drack många koppar kaffe, Men till slut sa han att han måste tillbaka till himlen och rapportera att han varit hos Maria. Hon frågade om han vill ha recept på våfflor och ett våffeljärn med sig tillbaka och det ville han gärna. -Så på kvällen den 25 mars när han kommit tillbaka var det stort våffelkalas i himlen!

Vecka 12 2025
Här en en liten bit snö som håller på att smälta bort. Den är ett tecken på att våren närmar sig. Fåglarna kvittrar som ett tecken på att våren är nära. Ljudet från porlande bäckar är ett ett annat tecken på vårens ankomst. Tänker vi efter så är vi omgivna av tecken. Går solen ner över havet utan att vi riktigt ser den för det är mulet så är det ett tecken på att det blir dåligt väder nästa dag. Börjar hankatterna få konstigt läte är det ett tecken på att de vill para sig och att vi är inne i kattmånaden. Är man religiös och ser hur världen mörknar så kan det vara ett tecken på att jordens undergång är nära och att vilddjuret, som det står om i bibeln, håller på att släppas lös. Så tänkte man om Napoleon att han var vilddjuret. Så har man trott att andra diktatorer senare i historien varit vilddjuret och så kommer man förmodligen att tänka om kommande envåldshärskare. Kör man bil på en landsväg långt från bebyggelse och man märker att motorn börjar gå ojämnt så är det säkert ett tecken på att motorn snart lägger av och då står man där ensam och övergiven. En del menar att man kan se tecken på hur framtiden ska bli genom att vända kaffekoppen upp och ner för att kunna se hur sumpen runnit på koppens väggar. Är en man kär i en kvinna hoppas han på att hon ska visa att kärleken är besvarad, kanske med ett tecken som ett kärleksfullt leende eller några oväntade vackra ord. Detsamma gäller så klart också om en kvinna är kär i en man. Tänk gärna efter vilka tecken ni tycker det finns i er närhet, helst glada och kärleksfulla!

Vecka 11 2025
Många känner sig stressade och utbrända i dessa tider. De senaste åren har de blivit alltfler. Präster är, enligt undersökningen som presenterades på TV i veckan, den grupp som är mest stressad och känner sig mest otillräcklig. Det var ett överraskande resultat som man kom fram till. I en lärobok i stilistik från 50-talet ges exempel på vad som är olämpligt att skriva. Sålunda ska man inte skriva att präster jobbar hårt ibland. Underförstått att vara präst är inte ett jobb utan ett kall. Men säkert svårt när sekulariseringen tilltar och det är inte lätt att veta hur den ska bemötas. Stressiga tider tycks det vara för de flesta. Det är lätt att drömma sig tillbaka till lugnare tider då livet sakta och säkert gick sin gilla gång och man inte hade så många saker att hålla reda på eller lockas att köpa. Enligt den antike filosofen Epikuros behöver man bara mat, friskt vatten och goda vänner. Han menar att det är den enkla vägen till lycka. Den broderade bonaden lade jag på gräset för att visa att dess budskap är jordnära. Den är ett exempel på lugn och trivsam lycka. Tänk om man kunde stiga in i bilden och stanna där ett par timmer, njuta och hämta kraft. Det vore säkert bra för både präster och andra.

Vecka 10 2025
En ljummen och vindstilla fredagsafton i augusti satt jag tillsammans med mycket folk i olika åldrar nedanför katedralen Sacré Coeur. Där är en ganska stor kulle med många bänkar att sitta på, nästan som en stor fotbollsarena. Solen började så sakteliga gå ner och Paris låg stilla och vacker framför oss. Staden anses ju av någon anledning vara kärlekens stad, ett vackert omdöme som det gäller att leva upp till. Strax skedde det. En vacker flicka, kanske från Paris, kom gående Så plötsligt kom en ung man fram och kysste henne länge. Vi var många som tittade och fick beundra fransk spontan romantik. Det kändes att vi på något vis fick del av kyssens värme. Jag är glad att jag hade min kamera med mig. Vad som hände sedan vet jag inte men jag tror det var en spontan kyss som de båda njöt av. Den passade så bra i den ljuvliga Pariskvällen. Jag tror att sådant kan nog bara hända i Paris. Fast man vet ju aldrig. Jag tycker det känns som vi just nu lever i tider som känns mörkare än på länge. Jag tror att krigshetsarna, som bara är män, skulle må gott av att då och då få spontana varma kyssar. Då kanske de skulle sluta upp med att bomba och döda människor som inte gjort dem något ont. Minns den vackra uppmaningen: Make Love Not War!

Vecka 9 2025
Jag hittade denna kaffekvarn i garaget. Den har tillhört en släkting, sedan länge avliden. Varje gång jag går in garaget ser jag den. Just idag tänkte jag den skulle få göra lite nytta, men inte som kaffekvarn. Jag tänkte den skulle få bli ett konstverk. Jag åkte ner till ankaret här i Varberg som fick vara bakgrund till kvarnen. Så den är numera ett konstverk liksom bilden. -Men det är inte konst, invänder ni. Ni har rätt! Men OM jag varit berömd konstnär hade kvarnen och bilden sålts för höga summor. Vi talat om miljonbelopp. Konstnären Marcel Duchamp ställde ut en pissoar på en utställning 1917. Originalet finns inte kvar men kopior av det säljs för ungfär 10 miljoner per styck. Originalet sägs vara försvunnet, men ändå såldes en pissoar som man anser vara originalet för 100 miljoner. Konstnären Lucio Fontana gör snitt med en vass kniv i färgade pappersark. Han namnger dem och 2017 gick en sådan för 13,4 miljoner. Det är bra timpenning! I årets vårutställning på Liljevalchs i Stockholm finns ett konstverk som är en tårta som blir ett konstverk för att den ruttnar dag för dag. Jag berör som ni förstår den klassiska frågan ”Vad är konst?”. Det svar som man brukar få är att har konstnären sagt att det är konst så är det konst. Passa på att under veckan skapa det som ni anser vara konst!

Vecka 8 2025 Knappar
Jag är säker på att alla ni som läser detta har knappar liggande i någon låda, burk eller annat. Knappar tillhör ju de saker som kan vara bra att ha och säkert har ni någon gång letat igenom knappsamlingen för att hitta just den knapp ni ska sy in i något plagg. När ni tagit den knappen har ni säkert jättemånga knappar kvar. Det blir som en knappsamling. Säkert finns det folk som är knappsamlare. I Tove Janssons serie Klåttdjurets frier är klåttdjuret en knappsamlare som är gift med stensamlaren Skruttan. De vet båda att deras samlingar aldrig blir kompletta för antalet olika knappar och stenar är oändligt. Utanför seriens värld finns det seriösa och allvarliga knappsamlare som tar sin hobby på allvar. De är säkert fascinerade av skönheten och mångfalden i färg såväl som form hos knappar. Vi kan likna knappar vid människors tankar, för de är oändligt många. Ta upp en knapp och lyssna till vad den människan tänker, ta upp en annan och den tänker något helt annorlunda. Lägg två knappar bredvid varandra och låt dem diskutera något och lyssna till vad de kommer fram till. En del knappar är jättestora och tror därför att deras tankar är de bästa. Andra knappar är små och tror därför att deras tankar är obetydliga. Men de kan vara mycket bättre än de storas. -Om knappars funktion är att hålla samman plagg så de inte går isär så är tankeknapparnas funktion att hålla samman tillvaron så den inte går isär.

Vecka 6 Kyndelmässodagen
Söndag 2 februari är det Kyndelsmässodagen. Då firar vi ljuset lite extra och det kan vi göra hela veckan. Ljuset har en avgörande roll i tillvaron. Nu går vi mot ljusare tider ända fram till midsommar. Ljus använder vi i språket när vi t.ex. talar om att någon har ett ljust sinne som sprider glädje. Får vi veta något nytt kan vi säga att vi fått upplysning. Inom filosofins värld finns en riktning som kallas Nyplatonismen. Den grundades av filosofen Plotinus (204-270 e Kr) i Alexandria och har betytt mycket för filosofin och har letat sig in i det kristna tänkandet, speciellt inom mystiken. Det är en ganska komplicerad lära där ljuset spelar en roll. Det jag tycker är intressant är att Plotinus lär ha fått det mesta av sin filosofi från en man som hette Ammonios Sakkas som kom från fattiga förhållanden. Han höll undervisning för lärjungar, av vilken Plotinus var en. Sakkas förbjöd att någon fick skriva ner hans undervisning, men det höll ju inte. Det sägs att Ammonios var mycket fattig, satt och bodde på gatan. Han var sannolikt klädd i trasor. Han lär ha tagit tillfälliga jobb i hamnen som säckbärare. Det jag tycker är intressant är denna man, lägst ner i samhällsstegen har betytt så mycket för filosofin och kyrkan. Han hade säkert ett inre ljus. Det är något för oss att tänka på. De som vi inte tycker är så mycket att bry sig om kanske har ett inre ljus som lyser starkare än de som vi tror är något här i världen.

Vecka 5 Pelargång
Förra veckan berättade jag om rälsbussar som är mitt favorittåg. De är vackert målade och ger en fin ”åka tåg känsla”. Dock måste de hålla sig på spåret. En ganska stor grupp filosofer, som kallades stoiker, menade att våra liv går ut på att följa plikten och anpassa oss till de normer som finns i samhället. Med rälsbuss språk kan vi kalla rälsen för plikten som vi ska följa. Filosoferna höll en stor del av sin undervisning i en pelargång ganska nära Akropolis i Aten. Pelargång heter stoa på grekiska, därav namnet stoiker. Just denna pelargång var brokigt målad och kallades stoa poijkilä. Stoikerna har haft och har i vissa fall fortfarande stort inflytande på filosofiska tänkande. Pelargångar fanns på ganska många ställen och fungerade, utöver plats för filosofiundervisning, även som sociala mötesplatser och någon gång även som domstol. I Bibeln berättas det om att Jesus går omkring i Salomos pelargång i Jerusalems tempel och passar på att undervisa de som vill höra. (Joh.ev10:22-36). I Apostlagärningarna berättas om att de troende höll till i just Salomos pelargång. (Apg. 5:12-16). Jag tycker det vore en bra idé att man börja bygga pelargångar där folk kan träffas och föra intressanta samtal. Kanske ligger det något i själva pelargångsidéen som gör att det blir lättare att tala om livsfrågor och naturligtvis annat också. Bilden: En pelargång Tunis i Tunisien Jag tog bilden 1977.

Vecka 4 Rälsbuss
En rälsbuss på väg till Nässjö från Halmstad. Att åka rälsbuss var trevligt. De var gula och orange och vackra att se på. Man kunde stiga på i fören och då känna dieseldoft och samtidigt titta på instrumentpanelen framför föraren. Färden var lite gungande eftersom rälsen hade skarvar. Dunk-dunk-dunk-dunk lät det. Har ni inte åkt rälsbuss så kan ni säkert göra det till sommaren då det finns en del museijärnvägar som erbjuder turer. Det finns många som tjusas av järnvägar av många skäl såsom tekniska, estetiska eller som ett bekvämt sätt att åka. Filosofiskt kan man tänka att livet är som en räls på vilken vi färdas framåt i livet från födelsen till döden. Det gäller att hålla sig på rälsen så att man inte spårar ur. Frågan blir vem har lagt ut vår räls. Det kan vara gud, ödet eller slumpen. Ingen vet med bestämdhet. Tänker man så här så är ju livet förutbestämt och man måste hålla sig på spåret. Detta är en knepig fråga som ni kan fundera över i veckan.

Vecka 3 2025 Skrumpnat
Ett förtorkat päron hittar jag under soffan. Det har nog legat där länge och är ju alldeles för gammalt att äta. Jag tänker att först var det ett skott bland många på ett päronträd, sen blev det en befruktad blomma som mognade till ett gott päron för att sedan, tyvärr, skrumpna och slängas. Så kan det också vara med idéer och tankar. De börjar med ett tankeskott som successivt mognar till en tanke som omfattas av alltfler allt eftersom tiden går. Efter en tid, lång eller kort, mister tanken sin kraft och aktualitet, skrumpnar bort och blir oanvändbar. Exempel är häxprocesserna som kyrkan och prästerna trodde på. Det kostade många kvinnor livet. Idag är den tanken skrumpnad och bortkastad. Så här i efterhand kan vi fundera över varför just präster, av alla, trodde på häxor och inte förhindrade att de brändes. Tanken att jorden är platt och att någon varje kväll tänder stjärnorna är egentligen en vacker tanke som känns trygg och stabil. Men idag är den skrumpnad och kastad på soptipp. Som barn trodde man på tomten. Det var så roligt när han kom på julafton och sa håhåhå och delade ut julklappar. Nu är den tron borta och kommer aldrig tillbaka. Förr bestämde kungen mer eller mindre allt men idag är det folket via riksdagen som bestämmer. Kungamakten finns numera skrumpnad på historiens soptipp. Säkert har du egna idéer och tankar som du slängt, befriat dig från och gett dig ett rikare liv.

Vecka 2 Trettondagen
Nu är vi i slutet på jultiden och den sista manifestationen är Trettondagen. Tiden därefter kan dröja sig kvar hos oss som en sista klang av julen i några dagar. Ni vet alla att Trettondagen firas för att minnas de tre vise männen som kom till stallet i Betlehem för att uppvakta det nyfödda Jesusbarnet med guld, rökelse och myrra. Som navigation följde de en stjärna. Men innan hade de besökt kung Herodes för att berätta att det fötts en kung. Herodes verkade intresserad och ville veta var barnet fanns för att kunna döda det för att behålla sin makt. I Lunds domkyrka finns sedan år 1425 det berömda uret som visar tiden, månen och solens positioner samt kalender som är giltig fram till år 2123. Dock är det mest berömda i uret spelet med de tre kungarna som skrider fram till Jesus barnet med sina gåvor. Två trumpetare höjder sina instrument. En liten orgel i uret spelar In Dulci Jubilo. Detta är medeltidens uppfattning om händelsen. En nutida variant skulle kunna vara tre datanördar som sett något på nätet om en nyfödd ledare och tar helikopter till president Herodes som blir intresserad och ber om koordinaterna till huset där ledaren är född för att kunna gratulera. Datanördarna ger sig iväg och landar framför det lilla huset, de går in och hyllar den nyfödde med aktier och fonder, rökelse och parfym till Maria och rakvatten till Josef. Sen flyger de iväg. Till Herodes skickar de helt galna koordinater så han inte hittar Jesusbarnet. De skrattar skadeglatt i helikoptern när de flyger hem igen!

Vecka 53 Nytt År
Solen lyser över fjärde vik här i Varberg och då tänker jag att nu är det nytt år, 2025. Jag tycker allt som är nytt är trevligt och kan användas efter eget behag. Värre är det med sådant som är begagnat. Där har man inte varit med från början utan ser spår efter tidigare användare. Tänk om vi skulle få ett begagnat år nu på nyårsafton. Vi skulle nog säga att det begagnade året är så fullt av misstag från tidigare användare så vi skulle gärna slippa för det är så fyllt med helt felaktiga politiska beslut, egna felsatsningar på än det ena än det andra, dumma saker som man sagt. -Allt detta skulle på ett eller annat sätt komma åter med oförminskad styrka. Men nu får vi hålla tummarna för att det verkligen blir ett helt nytt och obegagnat år fullt med nya möjligheter. För många år sedan läste jag på en löpsedel om en svensk kvinna som skilt sig och skulle gifta om sig på nyårsafton. Hon var så glad för nu skulle hon få ny man, nya barn, nytt hus och ny bil! Det tycker jag är extremt, men hoppas hon blev lycklig i alla fall hela det nya året. Motsatsen är orden från en kinesisk filosof som sa att innan han somnar tänkte han tusen tankar, men när han vaknar gör han som vanligt. Inget av dessa två alternativ tycker jag är så bra. Men ni får själva välja hur ni ska hantera det nya obegagnade året. -Gott Nytt År!

Vecka 52
Nu är det fjärde adventsljuset tänt och med raska steg närmar sig julen. Jag vet inte vem som bestämt att advent ska vara i fyra veckor. Kanske någon som gillade fyrtalet som finns på andra håll än just antal adventsljus. I ett kortspel kan man sitta på fyrtal i ess. Det kan vara en stark giv, beroende på vilket spel som spelas. Barn gillar att krypa omkring på gräsmattan om sommaren för att leta efter fyrklöver och blir så glada när de hitta ett eller flera. Höst, vinter, vår och sommar är fyra årstider. Det beror lite på vilket humör man är på om man ska välja vilken årstid som man tycker bäst om. I bibeln finns fyra evangelier, Matteus, Markus, Lukas och Johannes. -Utöver dessa finns flera s.k. apokryfiska evangelier som rent av är underhållande att läsa och ger en annan bild av Jesus. Gösta Stevens skrev texten till sången ”Det är den stora, stora, stora, stora kärleken”. Musiken skrevs av Jules Sylvain. Från början skulle de bara ha med ordet stora tre gånger. De tänkte på tretalet Tro, Hopp och Kärlek men tyckte det var så banalt, för kärleken är det bästa som finns så den är värd att upprepa fyra gånger! -Ni kan lyssna på sången på nätet och sjung gärna med nu i juletiden. Många artister har sjungit in den så välj er favorit. -God Jul allesammans!

Vecka 51 Tretalet
Julen kommer närmare när vi tänder det tredje adventsljuset. Låt oss tänka på tretalet som förekommer i många sammanhang. Auktionutroparen som håller upp en gammal gryta vill ha bud. Han har bud på 15 kr och säger för det första, för det andra slår klubban på det tredje. Kristendomen bygger på den heliga treenigheten med Gud, Jesus och den Helige Anden. Vad de egentligen står för som helhet eller var för sig tvistar de lärde om och kommer nog att fortsätta med det i all evighet utan att komma fram till ett 100% godtagbart svar. I den tidiga filosofin möter vi tretalet i Sokrates, Platon och Aristoteles. Sokrates var fattig, gift och hade en son. På Atens torg undervisade han de som ville höra. Han lät sig bjudas hem på middag till de rika mot att han höll ett filosofiskt tal efter maten. Platon var rik och grundade en skola som hette Akademien. Vi känner det namnet än idag i olika sammanhang. Han är väl mest känd för att ha menat att vår värld är ofullkomlig till skillnad från idévärlden där allt är fullkomligt. Platon var mer förtjust i män än kvinnor. Aristoteles var privatlärare till Alexander den store och var intresserad av hur saker, ting och idéer hade en inneboende lust att bli allt bättre och bättre. Han menade att det mesta är materia som kan fulländas mer och mer. Han lär ha varit en riktig kvinnokarl. Detta var några reflektioner runt tretalet. Du som läser kommer säkert på flera. Du har ju en vecka på dig innan den fjärde advent.

Vecka 50 Tvåtalet
Nu tänder vi andra adventsljuset och tänker på tvåtalet. I staden Efesos i nuvarande Turkiet bodde Herakleitos. Staden ansågs som en av pärlorna i den antika världen och hade ett stort bibliotek. Han tillhörde den allra högsta societeten, vissa källor säger att han bar titeln kung. En dag ställde han sig på stadens torg och ropade högt att alla borde ta livet av sig, utom han själv. Därefter klädde han av sig naken, lade sina dyrbara kläder på marken och iklädde sig en säck. Sen gick han till stadens berömda tempel som var tillägnat guden Artemis. Där satte han sig utanför och där höll han till resten av sitt liv. Han samlade några lärjungar omkring dig och det är genom dem vi kan ta del av hans filosofi som i korthet går ut på att allt har sin motsats. Kärlek och hat, krig och fred, vackert och fult, vått och torrt, bra och dåligt osv… Det är motsatserna i tvåtalen som driver allt framåt. Nu till filosof nummer två: Platon menade att våra liv kan liknas vid en vagn som två hästar drar. Den ena är sprallig och nöjeslysten medan den andra är eftertänksam och klok. Livskonsten är att hålla balansen mellan dem och inte låta någon av dem få övertaget för då hamnar vagnen i diket. Säkert kan ni nu i andra adventstiden komma på många egna tvåtal!

Vecka 49 Äventyr
I söndags tändes det första adventsljuset i tusentals hem och kyrkor. Det markerar att julen närmar sig och med den Jesu ankomst då han föddes i stallet i Betlehem. Ordet advent är släkt med ordet adventure som betyder äventyr. Alla har vi varit med om äventyr av olika slag. Jag minns när jag som 14-åring, en snöig decemberkväll, smet in på en barnförbjuden film. Jag kom en kvart efter det att filmen börjat för då var det ingen i biljettkassan. Jag satte mig längst ner i biosalongen. Det var en Western Film med John Wayne i huvudrollen som en hårdför hjälte som inte sparade på krutet. Efter en stund kom ortens polis in och satte sig alldeles framför mig. Han var uniformsklädd och snön satt kvar en stund på hans svarta uniform. Förmodligen hade han tröttnat på att meningslöst spankulera omkring i snöfallet. Jag tänkte att nu tar han mig och ringer till mina föräldrar. Men snart glömde jag det och sögs in i filmen. När filmen var slut och eftertexterna rullade fram på bioduken gick jag ut och möttes av att snön föll över de välbekanta husen och gatorna. Så fjärran från Vilda Västern. Till minne av detta äventyr tänder jag det första adventsljuset. Tag nu fram något äventyr som ni minns och tänd det första ljuset.

Vecka 48 Advent
När jag gick i småskolan frågade fröken oss på måndagen, efter första advent, om vi visste vad ordet advent betyder. Alla svarade ”väntan” för vi väntade alla på våra julklappar. Vi hade ju sett många leksaker i affärerna på skyltsöndagen och hade heta önskningar efter hårda paket på julafton. Den väntan blev bara starkare och starkare för varje dag som gick. -Men, sa fröken, ni måste veta att ordet advent betyder ankomst. -Vems ankomst väntar vi på? Jag tror inte någon svarade på frågan. -Vi väntar på Jesus ankomst, han ska födas i stallet, sa hon. Jag tror inte hennes förklaring på något sätt minskade vår julklappslängtan. Ibland när jag är på flygplatser eller, som nu, på dataskärmen, ser ankomster då snuddar tanken lite på den dagen i småskolan. Jag kan få märkliga tankar som att det på flygplatsen står att 25 december ankommer Jesus till stallet i Betlehem. Jesu födelse var starten på kristendomen. Slutet på kristendomen är när Jesu ankommer tillbaka till jorden för att hålla dom. Det ”firades” i kyrkorna i söndags då det var Domsöndagen. Om den ankomsten vet ingen. Det är i alla fall intressant att fundera på det. Avslutningsvis: Första Advent är kyrkans nyårsdag, så Gott Nytt Kyrkoår!

Vecka 47 I förtid
Bilden på julgrejerna tog jag i ett varuhus här i Varberg i mitten av september i år då de som bäst höll på att sätta upp julsakerna. I ett annat varuhus spelades julmusik. Texterna handlade, så klart, om Jesu födelse i stallet, herdarna, änglarna och utöver det s.k profan julmusik. När jag gick ut i friska luften var det 12 grader varmt, solen sken och det satt löv kvar på grenarna. Nu är det jul överallt trots att det är en månad kvar till julafton. Brevlådan fylls med julklapps tips. Varför har det blivit så här? Svaret är enkelt: Det handlar om pengar. Affärerna vill sälja så mycket det bara går. Jag har hört att folk tar lån för att köpa julklappar. Sen har de avbetalningarna hängande över sig hela året. När julafton kommer kanske många redan tröttnat på julen. Jag läste i veckan att nästan hälften av svenskarna känner sig stressade och har ångest. Jag tror att det till en viss del nog har att göra med julstressen. Vi påminns dagligen från mitten av september till slutet av december om den. Ett råd: Le bara överlägset åt allt som butikerna vill att ni ska köpa till jul för de har ingen rättighet att stressa upp er.

Vecka 46 Rätta stunden
Jag gillar det gamla begreppet Rätta Stunden. Det betyder ungefär att det som händer inträffar precis i det ögonblick då allt stämmer. Det är, såvitt jag uppfattar det, inget vi kan styra eller bestämma över. Lövet hänger löst på sin gren och är ensamt efter det alla dess lövkompisar redan fallit till marken. Det bestämmer inte själv när det ska falla men när tiden är inne släpper det från grenen. Jag tror att om vi tänker efter så har många händelser i våra liv inträffat just i den rätta stunden. Vi har inte kunnat planera dem eller förutse dem, de har bara kommit till oss. I framtiden väntar säkert mycket av olika slag som vi nu inte vet något om. Men var säkra på att de kommer att inträffa i den rätta stunden. (Bilden tog jag i Brunnsbergsskogen intill Svarta Havet)

Vecka 45 Brahma Natt
En av de många solrosorna har mer eller mindre givit upp och slokar nu på sin stjälk. Fåglarna pickar i sig frön, så in i det sista bjuder solrosen på glädje. När fröna är slut har slutet kommit för den förr så vackra röda solrosen. Så är det för i stort sett allting; Det finns ett slut som väntar. Eller är det så? Solrosen kommer att leva vidare genom de frön som jag tar, sätter till våren och så blir det en ny solros. Så arten solros kommer att leva vidare trots att denna solros från sommaren 2024 kommer att försvinna. Människor dör. När ingen längre minns dem är de borta för alltid. Nya människor föds så arten människa kommer nog att bestå så länge världen existerar. Jorden, som är så blå och vacker sedd från rymden, kommer också att försvinna när den bränns sönder av solen en gång i tiden. Kommer det en ny jord då så att arten jord kommer att bestå? Jag brukar tänka på en hinduisk uppfattning. -När jorden är borta vidtar en s.k. Brahma Natt. Den är väldigt lång. Så här lång är den: Man tar ett extremt tunt silkestyg och vart 100.000 år berör man mycket varsamt toppen på världens högsta berg. När berget är nednött så är Brahma Natten över. Då kommer en ny jord med nya människor, solrosor och fåglar att uppstå!

Vecka 44 Rönnbären
Nu glöder rönnbärsträden riktigt röda. Somliga menar att det är ett tecken på att vintern blir kall och hård. Om de får rätt vet i till våren. Alla har vi ju hört uttrycket ”Surt sa räven om rönnbären”. Ni vet ju att det betyder att man så gärna vill ha något men då man inser att det inte blir så då nedvärderar man det man så hett ville ha men inte fick. Jag läste Teknikens Värld på 50/60 talen och läste i ett nummer om Mercedes-Benz 300 SL, den s.k. måsvingen och jag bestämde mig för att en sådan skulle jag köpa när jag fått körkort. I en annan tidning läste jag om arabiska fullblod och bestämde mig för att sådant skulle jag ha. Så efter bilturerna skulle jag rida på mitt fullblod och se över mina marker. Nu blev det inte så. Det blev en svart gammal Volvo PV444 och en svartvit bondkatt som hette Mimmi. Jag tänkte ibland att sportbilen hade varit stöldbegärlig och dyr i drift och försäkring. Hästen skulle skötas minst en timme varje dag. Tala om nedvärdering! Men jag är ändå glad att jag hade dessa orimliga önskningar. De var så härliga att umgås med så jag ångrar dem inte en sekund. Ett råd: Fyll upp er med orimliga önskningar och strunt i både räven och rönnbären!

Vecka 43 Mäta lönnlöv
I dessa dagar är det väldigt många löv som ligger på marken och som blåser omkring när vinden tar tag i dem. De har fallit från träden för att ge plats åt de nya som trycker på och kommer att bli vårtecken framöver. Idag mätte jag ett lönnlöv och det var 23 cm i sin helhet. Är detta ett normalt löv? Det vet vi inte. Vi måste mäta minst en miljon löv för att få svar. Några är pyttesmå och några jättestora. Det vore roligt att få se jättelöven och de små. Vi lägger samman deras längd och dela det på just en miljon. Då kanske vi får fram att ett normalt löv är 17,6 cm. -Vem vet? -För ingen har gjort det och ingen kommer någonsin att göra det. Jag tänker på alla mätningar som görs. I tidningar ser jag ibland att man kan mäta sig i hur man ligger till i olika ämnen genom att kryssa i rutor. Du kan få reda på om du t ex är lycklig genom att besvara 20 frågor och sätta kryss från 1-10 vid varje påstående. Första frågan kan vara ”Är du lycklig just nu?” och sista frågan kan vara ”Tror du att du är lycklig om 10 år?” När du svarat på frågorna kan du se i ett facit hur du ligger till på lyckoskalan. Tänk om, som i lövens fall, en miljon människor gör lyckotestet. Jag tror att om man väger samman svaren så blir det nog siffran fem. Alltså folk i allmänhet är ganska lyckliga. Fast det vore roligt att träffa de som är jättelyckliga. De som är olyckliga kanske man kan hjälpa så de kommer upp några snäpp på lyckoskalan.

Vecka 42 Mål
I veckan såg jag denna skärm i skogen. Den är röd och vit, väl synlig om man är något så när i dess närhet. Skolorna tränar eleverna i att orientera. De får varsin karta på vilken skärmar är markerade och så gäller det att hitta dem, stämpla sitt kort som ett bevis på att man varit vid skärmen och springa vidare till nästa. Man är i mål när alla skärmar är hittade. Jag tycker man kan likna detta med att vi sätter upp mål i våra liv. T ex om man vill gå ner från 100kg till 80kg så kan man ju tänka att första etappen är att gå ner till 95kg. Då när man är vid den skärmen stämplar man som ett bevis att man nu väger 95 kilo. Sen tittar man på kartan efter 90 kilos skärmen och vägen dit går genom att äta mindre fett. Plötsligt är man vid den skärmen. Sen orienterar vidare på kartan och ser att vägen till 85 kilos skärmen går genom att inte äta chips och dricka öl. Så är man efter ett tag vid den skärmen, stämplar in och ser på kartan att vägen till 80 kilos skärmen går genom att motionera regelbundet. Och så går man i mål och många hurrar och gratulerar till att 80 kilo är uppnått! Vi kan också ha andra mål som är försedda med etappskärmar, som t ex spara till något man vill köpa, lägga bort dåliga vanor eller bli en god och hjälpsam människa. Valet är fritt vad man vill satsa på för mål.

Vecka 41 Vattenspegel
Thales räknas som en av det allra första grekiska filosoferna (Ungf 600 f Kr). En av historierna om honom handlar om att han en stjärnklar natt var ute och gick. På den här tiden var stjärnhimmeln gnistrande mot idag med alla elektriska lampor som nu för tiden lyser upp nätterna. Som han går där med blicken stadigt fäst uppåt för att kunna njuta och studera stjärnorna ser han inte vad som ligger framför honom: En stor vattenpöl. Han faller pladask i den! Just då kommer en liten flicka fram och säger -Så går det mer er filosofer. Ni ser vad som är i himlen men inte vad som är på jorden. Den här historien kan tolkas på många sätt. T ex politiker som pratar och pratar som om de ser upp bland stjärnorna och fantiserar iväg, men så kommer verkligheten ikapp dem och deras prat faller platt! För att inte tala om filosofiska teorier som verkligheten hinner ikapp med tiden. Eller tänk på pastorer som pratar sig varma för sin sak, skriker halleluja och viftar med armarna. Men så kommer verkligheten ikapp dem. Församlingsmedlemmarna känner sig lurade och pastorerna försvinner med svansen mellan benen.

Vecka 40 En krona
För ett par dagar sedan köpte jag lite småsaker. De kostade 39 kronor. Jag betalade kontant och fick en krona tillbaka. -Vad gör man med en krona i dagens läge? Den räcker väl knappast till en femöres kola. På bilden ser ni min enkrona. Jag kom att tänka på begreppet ”Änkans skärv” från den gamla bibelöversättningen, där skärv ungefär betyder ett mynt av ringa värde. Berättelsen handlar om en fattig änka som sitter framför Jerusalems tempel och lägger sitt sista mynt i tempelkistan. Jesus ser det och säger till lärjungarna att änkan gav allt hon hade medan andra som hade mycket pengar lade av sitt överflöd i tempelkistan. Om detta har det predikats hur mycket som helst i kyrkorna genom åren. Nu i helgen, 6 oktober, är det dagens predikotext. För egen del tänker jag på en scen i en film där en man mot slutet av sitt liv ångrar mycket, men mest av allt ångrar han att han varit snål. Det har gjort honom olycklig. Han borde varit generös istället. Kort sagt: Snålhet leder till olycka medan generösitet leder till lycka. Vi får väl hoppas att änka till slut blev lycklig!

Vecka 39 Himlen och fåglarna
För ett par dagar sedan stannade jag till utmed polishuset i Varberg. På masten satt många kråkor och kraxade hej vilt. Jag undrade om de verkligen kunde höra varandra eller om de bara deltog i kören av kraxande. Jag började tänka på Dantes Alighieris berömda verk Divinia Commedia (Den gudomliga komedin) från 1300-talet. Boken handlar i stor sett om nedstigning till helvetets sju kretsar, sedan upp genom skärselden och slutligen uppstigning genom himmelens sju kretsar till den sjunde himlen. Dit vill alla komma för där sitter Gud. Därför kämpar de på så gott det går för de vet ju att målet hägrar. Kan det säga oss något idag? -Jag tänker att masten och fåglarna får symbolisera att alla nog innerst inne vill bli lyckliga, helst 100% lyckliga. Men de flesta får nog nöja sig med lite grand lycka då och då i tillvaron och titta upp mot de som kommit en bra bit högre upp. Kanske blir man avundsjuk. Då kan man ju tillsammans med de andra, som inte heller kommit så långt kraxa i kör.. Men ändå hoppas att man kommer lite högre upp med tiden.

Vecka 38 Tro Vetande
Det lilla trekantiga klistermärket i form av ett trafikmärke delades ut av Svenska Kyrkan någon gång på 1950-talet. Jag är säker på att det är ett av kyrkans svar på den s.k. Tro-Vetande debatten som pågick på 1950-talet. Den var stundtals ganska hetsig och några av debatterna sändes i radion och blev mycket uppmärksammade. Vi får komma ihåg att på denna tiden fanns det bara en radiokanal och ingen TV. Ytterst gällde frågan om det är meningsfullt att tro på en gud vars existens inte går att bevisa eller hitta logiskt hållbart stöd för. Filosofiprofessorn och ateisten Ingemar Hedenius bok ”Tro-Vetande” som kom ut 1949 låg till grund för debatten. Han angriper bl a biskoparna för att mer eller mindre fara med ohållbara resonemang. Biskopar och teologiprofessorer å sin sida öppnade moteld och menade att Hedenius hade fel för visst är det meningsfullt att tro och gud finns. Det jag funderar på är hur så ytterst lärda och belästa människor kan komma till så helt olika åsikter. Kan det vara arv och miljö, ja kanske genetik, som ytterst ligger bakom. De religiösa är säkra på att de har rätt och inget kan rubba dem. Samma för ateisterna. En slutsats är att om man tror på gud eller inte blir ytterst en fråga om arv, miljö och vilka gener man fötts med.

Vecka 37 Varma och kalla tankar
I söndags 8 september, visade termometern 42 grader i solen. Värmen var tryckande och det var svårt att ta sig för något. Jag undrar om stark värme påverkar tänkandet. Det sägs att filosofen Rousseau (1712-1778) hävdade att han inte kunde tänka någon filosofisk tanke om temperaturen understeg 28 grader! Om han skojade eller var allvarlig är inte lätta att veta. Jag kunde i alla fall inte tänka riktigt klart när det var 42 grader i söndags. Det finns ganska lösa teorier om att länders klimat påverkar den filosofi som dess filosofer tänker fram. Här uppe i norden borde de filosofiska tankarna, pga klimatet, vara mera stelbenta än de mera livfulla som tänkts fram i södra Europa. Kanske ligger det en smula sanning i det. Ett absurt experiment vore att samla 12 människor, de behöver inte alls vara filosofer och låta dem, i tre olika rum, filosofera, runt det s.k Eviga Frågorna. I varje rum ska de vara två timmar. Det första rummet ska hålla ungf tio grader plus och vad de kommer fram till ska de skriva ner. Någon vecka senare träffas de i det andra rummet som ska hålla normal rumstemperatur och efteråt skriver de ner vad de kommit fram till. Efter några vecka samlas de i en varm bastu och diskuterar samma frågor under med avbrott för dusch då och då. De skriver, i vanlig ordning, ner vad de kom fram till. Det kommer att bli intressant att läsa de olika svaren. Jag tror inte de är lika. Vilka som är bäst får var och en som läser dem själv ta ställning till. Tanke: Vi har klimatförändringar som pågår och jordens temperatur höjs. Kommer det att ha någon inverkan på det allmänna filosofiska tänkande? -Det är något för er att fundera över.

Vecka 36 Mala
I många tusen år har vi malt säd till mjöl som vi sedan gör bröd av. Kvarnstenar kan dras för hand, drivas av vattenhjul, väderkvarnar eller el. Jag tycker det är fint att titta på kvarnstenar och ana hur mycket arbete det ligger bakom en färdig kvarnsten. Jag tänker ibland att en dag är som korn som mals ner timme för timme. När kvällen kommer och det är färdigmalt kan man man se om det blev bra eller en massa föroreningar i mjölet. På nyårsafton tänker vi väl alla tillbaka på året som är ner malt och så kollar vi vilken kvalité det blev på årsmjölet. Hela livet kan vi se som en jättestor åker där säden, som är alla våra dagar, växer. Det gäller att vårda den åkern väl så att livsmjölet blir av högsta kvalité.

Vecka 35. Frimärken och livet
En gång i tiden var det populär att samla frimärken. Vi som gjorde det hade drömmar om att få tag i de riktigt dyra och sällsynta frimärkena. Allteftersom tiden gick förstod, åtminstone jag, att drömmarna om dessa nog aldrig skulle bli verklighet. På bilden ser ni det första bladet av min svenska samling. Utöver frimärkena, som jag ganska noga klistrat in, ser ni tomma rutor i vilka jag skrivit vilka jag skulle söka efter. Men med tiden gav jag upp och än idag gapar rutorna tomma. Nu inser jag att de kommer att göra så i all framtid. Men jag är så glad för de som är inklistrade. När vi är barn och unga har vi alla stora drömmar om vad vi ska bli när vi är vuxna. Men vi får nog erkänna att alla drömmar inte slog men vi får vara glada för de liksom de inklistrade frimärken, trots allt blev verklighet.

Vecka 34 Atomer
Det sägs att den grekiske filosofen Demokritos (460-370 f.Kr.) en morgon satt vid frukostbordet. Han tog en bit ost och delade den på mitten. Först en gång, sedan delade han den många gånger, ja så länge så det inte gick att dela osten i mindre bitar. Han menade därmed att han kommit fram till vad allt är uppbyggt av nämligen det som inte går att dela mera. Det som är odelbart heter på grekiska atom. Alltså, menade Demokritos allt är uppbyggt av atomer. Den uppfattningen kallas materialistisk. Filosofen skiljde mellan glatta och lättrörliga atomer och mera tröga. När vi tänker så använder vi de glatta atomerna och när vi rör kroppen de mera tröga och tunga. Bilden på luftballongen i keramik säger oss att den kan inte flyga för den består av tunga leratomer. Men i vår fantasi där använder vi de glatta atomerna så då kan ballongen flyga hur lätt som helst. I vår fantasi kan var och en av oss åka Vasaloppet på 15 minuter, hoppa 30 meter höjdhopp, vara synnerligen charmerande så alla faller för vår charm, breda ut armarna och flyga, förvandla oss till osynliga personer. Ja, det finns ingen gräns för vad de glatta atomerna kan få oss att tänka. Det är de andra tunga atomerna som sätter gränserna för vad vi kan göra i verkligheten. Ett intressant experiment vi kan göra är: Vad skulle hända om de glatta och tunga atomerna bytte plats. Tänk på det en stund!

Vecka 32 Växthuset
Det regnar och känns ganska kyligt. Växthuset, av det mindre formatet, står ute och där inne finns gurkplanta, majsplanta och några örter. Som ni ser på bilden är det inte lätt att gå in i växthuset. Jag tänker på den tyske filosofen Artur Schopenhauer (1788-1860) som en gång besökte ett stort växthus i Dresden. Filosofen var mycket intresserad av växter och stannade länge i växthuset för att ingående, med ett förstoringsglas, studera de vackra och ovanliga växterna. En vaktmästare, som inte hade någon aning om vem filosofen var, följde honom med blicken. Efter ett tag tyckte han det var dags att ta reda på det. Han gick försynt fram. Deras blickar möttes. -Vem är ni, min herre frågade han. Schopenhauer tittade länge på vaktmästaren och sade -Min herre, kan ni tal om det för mig skulle jag vara er evigt tacksam. Här möter vi ett filosofiskt problem; Vem är man egentligen bakom alla fasader som man bygger omkring sig? Kanske ska ni gå in ett ett växthus och fundera på vem ni innerst inne är.

Vecka 31 Romantik
Den här bilden från Galtabäcks hamn tog jag ganska nyligen. Den känns romantisk tycker jag för romantiken trivs bäst i lugna miljöer. Musik med smekande toner, lugnt tempo som man kan sluta ögonen till och i fantasin sväva bort ifrån nuet är skönt. Raka motsatsen är smattrande och ytterst taktfast militärmusik som bl a har som syfte att ingjuta mod i militärer. Romantiska romaner finns av skiftande kvalité. En del är ytterst hafsigt skrivna och inte värda att ödsla sin tid på att läsa. De känns långt ifrån sanna, mer som torra skrivbords produkter. De riktigt stora romantiska romanerna känns så äkta att man lever sig i dem och kanske fäller tårar när man läser känsliga partier. Har författaren själv upplevt det hen skriver om blir det ännu bättre. För ett tag sedan stötte jag på begreppet romantisk mat. Som ni förstår är det dyr mat upplagd på elegant vis. Serveras på lyxiga restauranger där rikt folk finns i salongerna. Jag tror vi alla vill uppleva romantik utan att gå på svindyra restauranger, läsa tjocka böcker eller nödvändigtvis lyssna på smekande musik. Det kan räcka med att åka till ett vackert ställe med en vän, kanske nynna, småsjunga på en fin melodi, ha med kaffe i termos och bredda goda smörgåsar.

Vecka 30 Kulspetspenna
När kulspetspennan uppfanns på 1930-talet kunde väl ingen ana att den skull bli en sådan succé. Nu finns den i varje hem. Inte bara en utan många pennor håller sig folk med. Oftast är det reklampennor men det går ju också köpa dyra statuspennor. Den är egentligen en fantastisk uppfinning av två påhittiga män. Längst ut en kula som måste vara perfekt rund och sitta så den kan snurra och samtidigt få med sig bläcket. Det får inte bli för mycket eller för lite bläck utan lagom mängd. Pennan ska också vara skön att hålla i. Med den kan man skriva små trevliga meddelanden, viktiga dokument eller bara slarvrita en massa figurer när man t ex talar i telefon. Fast vi människor är en ännu mer fantastisk uppfinning. Vem som har gjort oss är inte gott att säga. Religionerna hävdar att just deras gud ligger bakom, andra menar att vi är en lycklig slump av atomernas fria spel, andra tycker det är inget att fundera över. Frågan är, i anslutning till pennan, om vi ska slarva bort våra liv, följa religioners påbud och filosofiska tankar som finns i viktiga dokument eller om vi nöjer oss med att ha småtrevligt. Något att tänka på när du skriver med en kulspetspenna.

Vecka 29 Kaffekvarn
Den här kaffekvarnen tillhörde en gång i tiden min pappas mormor Kristina. Ofta har jag tänkt att slänga den, men för varje gång ångrar jag mig och tar med den hem från tippen. Det är något speciellt med den, liksom med alla kvarnar. Kristina älskade kaffe och malde det i kvarnen. Hon hade aldrig varit hos någon läkare. Vid 90 års ålder satt hon med en kopp kaffe och fick då en hjärnblödning. Hon höll hårt i koppen hela tiden på väg till sjukhuset i en taxi. Hon dog strax därefter med kaffekoppen i handen. Året var 1940. I filosofins värld är den franske filosofen Voltaire (1694-1778) berömd för sitt kaffedrickande. Det sägs att han drack 80 koppar om dagen! Naturligt vis inte så stora koppar som vi dricker kaffe i numera. Jag tycker det är sån fart och fläkt i det som Voltaire skriver. Kanske beror det på kaffets uppiggande effekt. Jag rekommenderar varmt hans härliga roman Candide. Den handlar om hur Candide med sin musa Cunigunda reser omkring och får uppleva mycket i världen, mer än det allra flesta av oss någonsin kommer att få uppleva. I slutet av boken kommer de fram till att trädgårdsarbete är bland det bästa som finns. – Nåvälan, så låt oss odla vår trädgård, säger de i slutet av boken. Så sätt dig i din trädgård med en kopp kaffe och filosofera!

Vecka 28 Flyg
Förr var jag mycket intresserad av modellflygplan. Jag började med enkla byggmodeller av balsa som jag på knappt en timme klistrade samman med hobbylim. De drevs av en propeller som var kopplad till ett gummiband. Jag vevade upp propellern, kastade varsamt iväg planet som flög ungfär 10 meter. Det var så fint att se planet flyga iväg över gräsmattan. Dock måste det vara vindstilla. Sedan ville jag ha lite större plan som drevs med en liten bensinmotor. Plantyperna som fanns var friflygande, linkontroll eller radiostyrning. Jag valde linkontroll. Då var planets höjdroder kopplat till två linor som gick till handtaget som jag höll i. Jag stod i mitten och planet flög i en cirkel omkring mig. Vinklade jag handtaget uppåt steg planet och nedåt så sjönk planet. Jag skickade efter en byggsats och en bensinmotor med tillbehör från Sven E.Truedsson i Malmö. Efter några byggkvällar var planet klart för flygning. Jag hade ganska noga läst in mig på hur jag skulle styra planet med handtaget och var säker på att jag visste hur man skulle göra. Men efter knappt ett varv störtade planet så då fick jag ta hem det för reparation. Nästa flygning slutade likadant liksom den tredje. Så här efteråt förstår jag att jag skulle hållit mig till de små balsaplanen. Jag borde känt min begränsning och inte överskridit den. Men å andra sidan var det ju inte fel att få sig en läxa när det egentligen gällde så små saker. Värre är det när folk med mycket makt inte känner sina begränsningar och förstör viktiga verksamheter. De borde ”bygga balsaplan” och vara nöjd med det.

Vecka 27 Rätta Stunden
Min tomatodling är aktiv. Det finns många gula blommor och dessutom ganska många gröna tomater. Jag tittar till dem varje dag och ser om de gröna har börjar bli röda. De har inte blivit det än. Jag låter dem växa naturligt utomhus utan att på något sätt påverka dem. Men när rätta stunden är inne för dem, då blir de röda och ätbara. Jag tycker begreppet rätta stunden är intressant. För om vi planerar att göra något så är det bra att inte jäkta eller vara oroligt utan lugnt invänta den rätta stunden. Det fanns (kanske finns än) böcker om hur en man skulle fria till till en flicka. Det gällde att inte gå för hårt fram eller låta tillfället glida en ur händerna. När allt kändes rätt och romantiken blomstrade, då var rätta stunden inne för att fria och då kunde man vara säker på att får ett ja. Ska man köpa en begagnad bil privat så får man köpslå med säljaren och när rätta stunden är inne slår man till och får bilen till det pris man tänkt sig. En fotbollsspelare inväntar den rätta stunden då allting stämmer innan hen gör mål. Men då är det frågan om tiondels sekunder! Jag tror att vi alla framför oss har oförutsedda händelser som kommer att inträffar när Rätta Stunden är inne!

Vecka 26 Ånglok
Ånglok är det något speciellt med. Det känns som de nästan släkt med oss människor. Är det många vagnar fyllda med passagerare och uppförsbacke så pustar och stönar ångloket men till slut är backen slut, då går det galant. Passagerarna känner att nu är farten normal igen och beundrar ångloket för dess sega styrka. Vi kan då och då känna att livet känns jobbigt som en uppförsbacke utan slut och krav från folk runt omkring oss. Så gott det går så får vi i vårt inre pusta och stöna tills backen är slut och sen går livet galant. Ånglok behöver vatten annars orkar det ingenting. Vi behöver vatten annars orkar vi ingenting. Sommaren kan bli mycket varm så glöm inte att dricka vatten.

Vecka 25 Under ytan
På bilden ser ni Västra Vallgatan i Varberg. Under den finns den nya tågtunneln som går under staden och kommer ut några kilometer söder ut. Tågtrafiken släpps på om ungefär ett år. Då är Västra Vallgatan återställd. Bilar kommer att köra där, cyklister och gående vid sidan av. De kommer inte att höra något av tågen som går under dem i en strid ström. Jag tänker nu på den irländske författaren James Joyces roman Ulysses som handlar om en dag i Dublin 16 juni 1904. Huvudpersonen i boken är Leopold Bloom som går omkring utan någon plan och tänker på livet och döden. Romanen bygger mycket på det som kallas Stream of Consciosness. Betyder ungefär att i människans inre rör sig massa tankar och känslor som bara den enskilda själv är medveten om och som inte syns på utsidan. Jag tänker att det liknar tågen som kommer att gå i tunneln utan att det syns eller märks på utsidan. Jag tror att många av oss, kanske alla, har många tankar som far genom huvudet på oss men som vi behåller för oss själva. Varje år firas Bloomsday i Dublin den 16 juni. Det vore roligt om tunneln i Varberg öppnas för trafik den 16 juni!

Vecka 24 Humla
Jag har alltid tyckt om humlor. När jag var liten kunde jag sitta länge vid hålet intill ett humlebo och se hur honan flög in gång på gång för att mata ungarna. En gång fångade jag en humla i en glasburk, satte på locket och grävde ner den ett stycke i marken för att se om den överlevde. Det hade den inte gjort då jag efter en vecka grävde upp burken. Jag har fortfarande lite dåligt samvete för detta. Kanske är det därför som jag fotograferar humlor som ett sätt att be den nedgrävda humlan om förlåtelse. För inte så länge sedan sas det att humlor inte kunde flyga men eftersom de inte visste om det så flög dom oberörda av den hemska sanningen. Med höghastighetskamera har man nu upptäckt att humlan vinklar vingarna och därmed kan flyga. Jag tycker detta kan vara ett exempel på att man inte ska ge upp om man vet att man har rätt, oberoende av vad andra tycker. För vem vet, med tiden kommer det att visa sig att man hade rätt. -Glöm inte att titta på humlor.

Vecka 23 Får
Här ser ni en skock får som är nyfikna och vill hälsa på mig. De tror väl att de ska få något gott att äta. Men de får nöja sig med att säga bääää vilket kanske betyder hej. Tänk om det är så med oss att vi är en enda stor skock människor som går åt samma håll och tycker lika och inte vill skilja oss från mängden. -Man ska göra som Svenssons gör och inte skilja sig från mängden, skrev UP Olrog. Filosofen Sartre menade att vi alla är högst olika men vågar inte gå vår egen väg, för vad ska folk tycka och tro. Skulle någon ändå göra det får den personen utstå spott och spe från den stora flocken. Ytterst beror det på att de är så avundsjuka på att någon vågar göra det som de inte vågar. Nu har sommaren just börjat så njut och gör något eget som du vill göra, oavsett vad flocken tycker.

Vecka 22 Fin teknik
Jag har alltid gillat motorer. Min första var en BabyBee 08 kubik till modellflygplan. Motorn var liten och ettrig. Min mopedmotor plockade jag ner på vintern innan jag fyllde 15 på våren. Jag njöt av att se hur vackert och väl uträknat allt var på motorn. Senare hade jag en Volvo 544 Favorit och därefter en Volvo Amazon. Deras motorer B16 resp B18 kunde man fixa med en hel del själv, såsom ställa brytarspetsar, byta olja, tändstift, bränslepump, kamrem mm. Motorer utvecklas hela tiden. Många är vackra att titta på. Ni kan se många på nätet om ni vill. Flygmotorer är särskilt intressanta. Titta bara på den här som är på bilden. Den har suttit på ett bombflygplan under andra världskriget som störtat efter att ha blivit nedskjutit. Jag tycker det är så synd på en så fin motor. Ett par hundratusen flygplan blev nedskjutna och deras fina motorer blev skrot. Jag tycker det visar hur dum människan är som startar krig och konstruerar jättefina motorer varav de flesta blir skrot. Motorerna kan man säga är skyldiga till miljoner människors död. Kostnaden för motorerna i andra världskriget är milliarders milliader och mer därtill. Så bra det vore om man använder fin motorteknik till göra något bra och vettigt för människan. Det verkar som om vi människor har två sidor. Den ena sidan: att använda motorerna till att förstöra och döda. Den andra: att använda motorerna till goda ändamål. Kommer det alltid att vara så här? Gud hjälpe oss i så fall!

Vecka 21 Som vanligt.
Här står min scooter vid Apelviken. Bilden tog jag på Pingstdagen i år. Det händer ofta att jag kör dit, ser havet och känner den friska doften av salt och tång. När jag ser scootern tänker jag vilka möjligheter som den erbjuder. Jag skulle kunna köra till Paris. Det skulle ta 2-3dagar. Väl där skulle jag kunna köra runt Triumfbågen och tuta upprepade gånger. Sen skulle jag ställa den vi Eiffeltornet, gå upp i en av restaurangerna och njuta av maten och utsikten. Sen vidare till Montmartre och gå runt bland konstnärerna. Möjligheten att köra till Paris finns men jag vet att jag nog aldrig kommer att göra det. Det blir den gamla vanliga rundan till Apelviken. Eller tänk om jag skulle ligga kvar i sängen en hel dag och leva på champagne och ostron som jag läst att några filmstjärnor gör ibland. Det skulle vara roligt att pröva, det är ju bara en dag i livet. Men jag vet att det blir det gamla vanliga, kaffe och smörgås på morgon och kväll, köttbullar och potatis till middag. Man tänker tusen tankar på kvällen och nästa dag gör man som vanligt. -Och så rullar livet på som vanligt i maklig takt.

Vecka 20 Pingst
Nu är det pingst, ”hänryckningens helg” som man ibland kallar den. Detta för att lärjungarna var samlade efter Jesu himmelsfärd och stod undrande över vad de skulle göra nu när inte Jesus var med dem länge. Han hade ju farit upp till himlen. Som de står där så kommer Anden över dem och de blir hänryckta och börja tala främmande språk. I en gammal bibelöversättning står det att de blev som om de var fyllda av sött vin. Denna upplevelse gav dem en stark livslust och vilja att berätta om Jesus. Det är alltså denna händelse som Pingsten firas till minne av. Pingst är den tredje händelsen från påsk räknat. Jag tycker att händelserna speglar vår natur. Först påsk som är uppståndelsen och då börjar träden och vårblommorna uppstå ut jorden. Sen kommer himmelsfärden och då strävar blommor och nyutslagna träd mot himmeln och slutligen kommer pingsten då naturen känns som om den vore hänryckt av glädje och växtkraft. Någon gång då och då händer det oss alla att vi blir uppfyllda av en oförklarlig och härlig lust att leva. Dessa stunder brukar inte vara länge men är desto mer välkomna när de händer oss. De blir som korta privata pingsthelger för oss.

Vecka 19 Kristi himmelsfärd
I veckan så firas Kristi Himmelsfärd. Genom åren har denna händelse intresserat många och man har tänkt på hur den gick till. En tanke är att han liksom sögs upp i himlen bland molnen, nästan som en rymdraket med siktet inställt på himlen där han omsider förenades med Gud Fader. Är detta verkligen sant eller är det falskt? Antingen eller så kräver himmelsfärden att Jesus har uppstått från de döda, annars är ju himmelsfärden omöjlig. Enligt undersökning från 2017 tror 75% av prästerna i Svenska Kyrkan att han har uppstått medan 25% inte tror det. Tänk om det bara är toppen på ett isberg! I Danmark gick en präst för några år sedan ut med att han inte tror på Jungfrufödseln, uppståndelsen, himmelsfärden och knappast ens Gud. Biskopen ville avskeda honom medan chefen för den teologiska utbildningen tyckte att prästen var en frisk fläkt. Jag tycker detta visar att det är svårt att hålla fast vid en ursprunglig ideologi/tanke. Tiderna förändras och folk ställer sig undrande inför vad som påstås. Det är en utmaning för kyrkan och kristendomen att förklara och göra himmelsfärden trovärdig.

Vecka 18 Stämma instrument
Här håller jag fingret på tonen ”Ett strukna A”. Den är utgångspunkt för all stämning. En stor symfoniorkester stämmer alla instrumenten i A innan konserten börjar. Skulle musikerna inte göra detta blir konserten nästan outhärdlig. Välstämda instrument ger harmoni och glädje åt all musik, inte bara de som ingår i orkestrar. Jag funderar på om det går att överföra till oss människor. Man kan ju tänka sig att vi alla ingår i en jätteorkester och att vi alla måste stämma oss i rätt ton för att det ska bli uthärdligt att leva tillsammans. Rätt ton kan vi ersätta med vänlighet och tolerans. Sokrates var säker på att vi innerst inne vet hur vi ska leva. Vi ska då och då stanna upp i livet och kolla hur vi lever våra liv. Känner vi då att vi inte riktigt lever rätt så måste vi stämma om vårt livsinstrument så harmonin återställs.

Vecka 17 Lego och språket
I helgen var det stor legoutställning här i Varberg. Jag blir minst sagt häpen över hur mycket man kan bygga med lego, t ex en Volvo V70 i fullstorlek! Jag tror inte det finns någon gräns, bara fantasin sätter gränserna. En tanke är att låta varje bit vara ett ord och så kan vi sätta ihop bitarna och få en hel mening med både subjekt och predika. På utställningen hade man lagt 2,5 ton legobitar som man fick bygga bäst man ville med. Det var säkert tiotusentals bitar. Tänk om varje bit vore ett ord! Normalt sett har vi cirka 3-4000 ord i vårt medvetande som vi bygger meningar med. Vi använder ju så klart inte alla men de finns där. När vi talar med varandra eller när vi sitter bakom datorn och skriver så fiskar vi upp ord från vårt medvetande och sätter samman dem till meningar. Köper vi en legobyggsats så finns en beskrivning med hur vi ska sätta samman bitarna för att det ska bli t ex en bil. Vi kan likna beskrivningen vid en grammatik som lär oss hur vi ska använda språket. Fast det är minst lika roligt att strunta i beskrivningen hur man bygger och istället låta fantasin flöda och sätta ihop bitarna som vi vill och så blir det säkert något lika roligt som oväntat. Så testa att göra ett språkexperiment och sätt samman ord precis som ni vill och låt fantasin flöda och se vad det blir!

Vecka 16 Drömmar och bokmärken
I veckan hittade jag en gammal chokladkartong. Där låg mina bokmärken från barndomen. De har ju aldrig använts som bokmärken men som bilder av de drömmar jag hade. Knoll och Tott var en rolig serie som också fanns som bokmärke. De två var fria i sina tankar och handlingar. De var existentialister som följde sina infall. Jag drömde om att bli en bra tennisspelare och fick autograf av den store Kalle Schröder. Han skrev ”Lycka till Lars” -men någon tennisspelare blev jag inte. Jag tog pianolektioner men hann bara till låten ”Barnens dröm” som jag fick spela på en samling för barn i NTO-föreningen. Lokförare ville jag, som många pojkar, bli. Tänk att få köra ett stort, starkt och frustande ånglok genom landskapen. En vacker och stark bil med en V8 motor, glänsande lack och vita däcksidor ville jag ha. Lastbilschaufför verkade trevlig och jag fick ibland åka med en släkting i den stora ScaniaVabis som han körde. Indianer och cowboys var en vanlig lek förr och ibland drömde jag om att bli westernhjälte och få vara med i bröderna Cartwright. Alla har vi haft och har drömmar. De är så viktiga antingen de slår in eller inte!

Vecka 15 Strävan
Filosofen Aristoteles menade att strävan efter förbättring är det som är gemensamt för i princip allting. Den lilla arbetsmyran i stacken, som snart vaknar, kommer att sträva efter att bli en bra arbetsmyra. Backsipporna som kommer inom kort har en strävan efter att var och en bli fulländad. Andungarna som kläck ur äggen om någon vecka vill var och en bli en så fulländad and som möjligt. Författaren, som sliter med sitt bokmanus och kör fast med jämna mellan rum, strävar efter att skriva den fulländade romanen. Idrottaren måste träna ofta om hen vill komma någonstans. Hur ofta säger vi oss inte till oss själva att nu är det dags att bli en bättre människa? Vi ser nog i vårt inre vartåt vi strävar, men det är ofta svårt att komma just dit. Det är lätt att sätta upp mål men svårare att nå dem. -Igår kväll tänkte jag tusen tankar men idag gjorde jag som vanligt. -Enligt ett gammalt ordspråk. Trädet på bilden strävar kanske inte längre. Det har kanske gett upp. Men om värmen, ljuset och regnet kommer så vaknar det nog till liv och kan börja sträva igen. Av detta kanske vi kan dra slutsatsen att det inte är meningslöst att sträva efter våra mål. Vi får inte ge upp. Rätt som det är så har vi nått målen. Ser ni noga så är det en duva mellan grenarna, den kommer med hopp!

Vecka 14 Visdomsord
Förra veckan skrev jag att den gula färgen markerar att nu vaknar naturen. I Ordspråksboken kapitel 6, verserna 6-11 skrivs det om myran. Jag tänkte göra en bibeltolkning och byta ut myran mot humlan. Läs gärna i Ordspråksboken som finns i det Gamla Testamentet. -Gå bort till humlan, du late, se hur hon gör och bli vis. Hon har ingen furste över sig, ingen tillsyningsman eller herre. Hon bereder om sommaren sin föda och samlar under skördetiden in sin mat. Hur länge skall du ligga, du late? När skall du stiga upp från din sömn? Sov ännu något, slumra lite till, lägg ännu en stund armarna i kors för att vila, så skall fattigdomen komma över dig som en rövare och armodet som en väpnad man.

Vecka 13 Nu är det gult
Nu dominerar den gula färgen för den har blivit påskens signatur. Jag tycker det är en lugn och behaglig färg som passar bra till påsk och den Stilla Veckan som påskveckan kallas. Julens signaturfärg är röd. Den tycker jag, i samband med julen, är en stressande färg som hela tiden påminner om allt som ska göras till jul såsom julklappar, städning, julmat och mycket mera. Det är så långt från Stilla Veckan man kan komma. Påsken kräver ingen storstädning eller en dyra presenter. Religiöst firas stilla veckan till minne av Jesus och hans sista tid. Korsfäst på långfredagen och uppstånden på påskdagen. Om detta finns det många teorier såsom uppstod han verkligen kroppsligt eller ska det ses såsom något andligt. Eller så uppstod han inte alls. Hur man ställer sig till detta beror på om man är religiös eller inte. Men naturen uppstår efter påsk och det kan vi alla glädja oss åt. Jag tycker påskens gula signaturfärg också blir startskottet till att nu vaknar naturen efter den långa vintersömnen.

Vecka 12 Skräp
För många år sedan fick jag av en kompis ett gammalt slitet kameraobjektiv. Han i sin tur hade fått det av sin kompis som slängt det i papperskorgen för att det var slitet, fult och lite glapp. Alltså ett objektiv som bara var att slänga. När jag fick det blev det liggande längst in ett ett skåp. Idag hittade jag det och tänkte slänga det men jag tänkte att jag provar det först. Och se: det var inte så illa, visserligen inte knallskärpa som dagen dyra objektiv utan en behaglig ganska mjuk teckning. Så jag ska inte slänga det utan använda det till att ta lite mjuka bilder med. Då kommer det verkligen till sin rätt. Jag tänkte också att mycket av sådant som många tycker är utan värde kan ju vara hur bra som helst och ska inte slängas. Tänker vi vidare på den tråden så finns det ju människor som tycker andra människor är fula, värdelösa och slitna. Men tänker man efter så tror jag att alla människor kan komma till sin rätt om det hamnar i de rätta omständigheterna som passar just dem.

Vecka 12 Mot strömmen
På COOP idag såg jag en stor låda full med Twix till extrapris, 2st för 10:- Billigt, men jag lyckades motstå frestelsen. När jag tittade i lådan såg jag att en enda hade baksidan upp. Då började jag tänka på att gå emot strömmen. Det brukar betyda att ha en annan uppfattning och gå emot vad folk i allmänhet tycker och tänker. Många har gjort det i olika sammanhang trots att de fått offra mycket för det. Martin Luther fick kämpa emot den nästan enväldiga katolska kyrkan. Han fick en påvlig bannbulla utfärdad och blev nästan ett fritt villebråd. Inget kunde stoppa honom och så blev protestantismen ett resultat av hans kamp. Darwin gick emot sin tids religiösa uppfattning och hävdade evolutionen som grunden för utvecklingen till skillnad från uppfattningen att jorden skapades på sju dagar. Luther och Darwin är berömda personer. Men det finns människor som idag lever sina liv på sitt eget vis långt från Medelsvenssons livsstil. Det är inte berömda och lär inte bli det heller. Jag beundrar dem och vet jag jag inte skulle orka med att leva så annorlunda. -Så här i efterhand kanske jag skulle köpt den Twix med baksidan upp. Den kanske var enastående god!

Vecka 10 Målet
Idag var det dags för Vasaloppet. Det var det hundrade loppet sen starten. Jag har som vana att ha kaffet klart till halv åtta på morgonen då tv-sändningen börjar och kl åtta då åkarna startar njuter jag en god smörgås. Jag har inte åkt Vasaloppet och har heller inga planer på att göra det. Vasaloppet är för mig en symbol för att uppnå ett mål. Det kan vara ett som du satt upp för dagen, t ex att städa. Du startar med dammsugaren och går sedan över till dammtrasan och sen går du i mål. Ett mål kan vara att gå ner i vikt. Du börjar med att ställa dig på vågen och då få en smärre chock och så början resan mot målet att nå din drömvikt till badsäsongen börjar. När du var yngre tänkte du på vad du ville för något och så startade du utbildningen och efter några år var du klar, ditt mål var nått och du fick ditt drömjobb. Ett mål för dig kan vara att bli en bättre människa. Då börjar du träna på att inte ljuga, inte svära, inte tala illa om folk, vara en god sällskapsmänniska m.m. Naturligtvis finns det hur många mål som helst upp uppnå. Oavsett vilka mål du vill nå så blir det motigt då och då. Som den tunga backen i början av Vasaloppet. Men håll ut så når du ditt mål. Då blir det för dig som att gå i mål i Mora.

Vecka 9 Pengar
Här ser ni pengar som jag lagt upp på köksbordet. Dessa kan ha två funktioner att fylla. 1 De kan vara goda i sig själva vilket betyder att man har dem för att de är vackra att titta på, riktiga små konstverk. Så tänker samlare som ofta har mynt och sedlar som är jättegamla och passar bra in i deras samlingar. 2 Pengar kan vara goda som medel. Det betyder att man köper något för dem. Det är ju så 99,8% av pengar används. De behöver ju inte vara kontanter, de kan finnas på bankkort. Pengar är på gott och ont. Många är fattiga medan ett fåtal är hur rika som helst. Pengar är en av orsakerna till att det finns stora klyftor både i vårt land och i världen. De har slagit mig ibland att det är lätt att tro att de som har mycket pengar verkligen har lyckats här i livet och när de uttalar sig om diverse saker så har de alltid rätt. Även om de inte har rätt så vill man inte i onödan komma på dålig fot med dem. Låt de rika fortsätta att vara rika, tänker man, så faller kanske några droppar av deras rikedom ner på oss vanliga människor. Kanske tänker de stormrika för mycket på sina pengar och missar annat i livet. Jag tänker på Kalle Anka som är ute på promenad med sin rika farbror Joakim von Anka. Kalle frågar honom varför alla hälsar på honom. Han svarar: ”Det är inte mig de hälsar på, det är mina pengar de hälsar på.”

Vecka 8 Slå sönder
Här är en krossad glasskiva som suttit som skydd för en anslagstavla. Annonserna är borta. Man kan fundera över vilka annonser det var. Kanske reklam för kommande utställningar, konserter med ortens körer, pensionärsaktiviteter, kyrkliga evenemang, teatrar. Men nu är de borta. Så här vill vi ju inte ha det. Detta är tankar om hur några förstör, om än i det lilla formatet. Jag tänker på att i det stora formatet förstörs det mycket i dessa dagar. Vi kan dagligen se på TV bilder på förstörda hus, kulturbyggnader, gråtande barn och förtvivlade människor. Så vill vi ju inte ha det. Jag funderar över om det är samma otäcka drivkraft som ligger bakom både den förstörda anslagstavlan och de hemska krigen som nu pågår. Tänk om vi kunde komma åt den drivkraften hos oss människor. Då skulle vi få en harmonisk och vacker värld.

Vecka 7 Olösligt
För många år sedan tog jag den här bilden på mannen i MC-kläder och väska som tittar ut över Vättern från en höjd utanför Huskvarna. Jag tyckte han såg intressant ut och jag funderade på varför han stod där. Så länge, så jag väntade inte ut honom för att fråga vad han tänkte på och varför just här. Det hade varit roligt att se hur han såg ut, men han vände ju ryggen till hela tiden. Kanske tänkte han på ett intressant filosofiskt problem, eller om han skulle byta jobb eller kanske hade han problem med flickvännen. Kanske löste han några av frågorna där han stod. Jag tror det hade varit intressant få veta fast helt säker kan jag ju inte vara. För mig är han sedan många år en av många symboler för svåra frågor vi aldrig får svar på. Har rymden något slut? Har mitt liv någon mening? Varför föddes jag just in här och inte i medeltiden? -Tänk om han hade svaren på dessa frågor och jag var dum nog att inte vänta ut honom. Eller tänk om det finns människor som vi vet inte vilka de är så vi kan inte fråga dem. -Men de har svaren på de eviga gåtorna.

Vecka 6 Tabula Rasa
På denna griffeltavla tränade min pappa och hans syster att skriva. Jag hade inte sett den på väldigt länge men nyss dök den upp som från ingenstans. Sånt händer ju ibland då man börjar städa i skåp och hyllor. Jag har inget behov att att träna på att skriva på tavlan men kanske behöver folk i framtiden lära sig skriva vacker handstil. Idag är det ett fåtal som kan det. Nästan alla skriver nu för tiden på sina mobiler, surfplattor eller datorer. Det går lätt och stavningsprogram ser till att orden blir rättstavade. Griffeltavlan kan illustrera ett gammalt filosofiskt trätoämne. Föds vi människor helt utan någon som helst kunskap och så får livets erfarenheter forma oss till att vi blir som vi blir. I så fall föds vi som Tabula Rasa (latin -en oskriven tavla). Eller föds vi med vissa egenskaper och kunskaper. -Då är vi inte Tabula Rasa. Jag tänker mig att sanningen finns mittemellan. Några få medfödda egenskaper föds vi nog med så blommorna och deras skuggor på griffeltavlan får vara symboler för det

Vecka 5 Rörelse
Här ser ni scenen i Societetsparken i Varberg. Ännu har inga musiker kommit, ställt upp sina instrument, satt sig i väntan på dirigenten som snart ska höja taktpinnen och starta musiken. Ingen publik har anlänt och sofforna står tomma. Fotot tog jag redan 1975 så det är ett tag sedan. När jag tittar på kortet ser det likadant ut år efter år. Det beror ju på att det är ett fruset ögonblick utan någon som helst rörelse. Hur länge jag än tittar på kortet så händer det inget. Hade det varit ett rörligt kort hade vi sett publiken applådera och musikerna spela. Sedan är det slut och alla går hem. Jag tänker på begreppet ”Den Förste Röraren” som man diskuterade inom filosofin och teologin. Tanken är att någon måste satt igång alltsammans; jorden, växterna, djuren, människorna, ja allting för det kan inte ha kommit till av en slump. För allt som finns och kommer att finnas kräver rörelse. Ni kan ju tänka på det när ni ser bilden som inte rör sig.

Vecka 4 Dialog
Två tomma stolar i Societesparken i Varberg. Bilden kan locka fram fantasier om vad som kan hända på två stolar. Man kan sitta alldeles själv och njuta av en stilla söndagseftermiddag och känna doften från blommorna. Men så kommer någon och sätter sig på den andra stolen. Kanske är det en person man känner eller så är det en helt okänd. Då kan det hända att man sitter alldeles tyst. Eller så inleder man ett samtal om vädret som just denna dag var lugnt och stilla utan någon åska eller regn i sikte. Samtalet kan även handla om vilka härliga och strålande tider vi lever i. Men likaväl om vilka hemska tider med dåliga framtidsutsikter vi har att vänta. Kanske den andra personen har bekymmer och behöver ha någon att prata med. Då får man efter bästa förmåga vara en medmänniska som tar sig tid att lyssna. Allra bäst är om personen har något roligt att berätta så vi båda blir glada. Testa någon gång att sätter er på en ledig stol och se vad som händer.

Vecka 3 Sin tid
Det här tåget tog jag kort på sommaren 1969. Det är linjen Halmstad-Nässjö ett stycke efter Smålandsstenar. Förr kallades det badtåget eftersom många åkte till Halmstad på morgonen och tillbaka på kvällen. När jag ser bilden tänker jag att ångloken hade sin tid liksom mycket annat. Telefon med fingerskiva hade sin tid, nu har alla mobiltelefoner. Vänstertrafiken hade sin tid fram till september 1967. Vill man återuppliva den tiden kan man ta bilsemester i England. Den svartvita tvn och bara en tv-kanal hade sin tid, nu är det färg-tv och hundratals kanaler att titta på som gäller. Skrivmaskinen med sitt knatter hade sin tid, nu skriver vi med datorer och telefoner. Att skicka vackra handskrivna brev hade sin tid, nu skriver det flesta sms eller mail. Att sätt film i kameran och lämna den till framkallning hade sin tid, nu tar vi våra foton med mobilerna. Allt detta, mycket och mycket därtill är exempel på att utvecklingen går framåt. Den tuffar på som ett ånglok in i framtiden.

Vecka 2 Ord
För ett tag sedan läste jag en bok, från mitten på 1950-talet, om vilka ord som är lämpliga i olika sammanhang. Om präster stod det att man får inte säga/skriva att de jobbar hårt under julen då de ju har mer än vanligt att stå i med. Tanken i boken var att präster har ett kall från ovan och då kan man inte säga att de jobbar. De följer sitt kall, vilket är lite finare än andras arbeten. Vad man skulle säga/skriva tipsade inte boken om. Martin Luther menade, om jag fattar honom rätt, att alla har ett kall oavsett vilken status man har i samhället. Den som städar nedgångna toaletter kan se sitt jobb, just då, som sitt kall liksom den stenrike direktören i den dyrbara kostymen som sitter i sitt lyxiga kontor. Jag tror att den bakomliggande tanken hos Luther är att ingen har rätt att nedvärdera någon, vi är alla lika mycket värda hur mycket vi än jobbar. Så visst kan man säga att inte bara präster, utan alla jobbar så hårt de kan efter sin förmåga.

Vecka 1 Nyår
Igår kl 24.00.00 blev det år 2024. Eller… Jag tänker ibland på den gamle filosofen Parmenides som menade att ingenting finns. Skulle det mot förmodan finns något skulle vi varken kunna uppleva det eller tänka på det. Det verkar ju helt galet. Den gamle matematikern Zenon (d.ä.) förklarade Parmenides tankar med matematik. Enkelt uttryck så delar man sträckor på mitten. Tiden kan ju ses som en sträcka som igår när det var en sekund kvar till nyår. Men så delar vi den sekunden på mitten och då blir det en halv sekund kvar, och så delar vi igen då blir det ¼ sekund kvar. När det är en billiondels sekund kvar så delar vi den och så fortsätter vi. Slutsatsen blir helt enkelt att klockan blir aldrig 24.00.00. så det blev inget nytt år igår. Parmenides försvarade sin märkliga idé genom att hävda att vi och hela vår verklighet är bara något som en jätte drömmer när han sover. Nu får vi hoppas att jätten drömmer om ett synnerligen bra år 2024!

Vecka 52 Motsatser
Idag, Juldagen 2023, var det storm. Då är det alltid lika roligt att åka till havet och njuta av den enorma kraft som finns såväl i vågorna och den ytterst starka vinden. Kunde man till fullo ta tillvara dessa krafter skulle vi nog kunna få ut mycket elektricitet. Jag tänkte också på fiskare förr i tiden, som för sin försörjning fick ge sig ut i bräckliga farkoster medan hustrun och barnen var oroliga tills mannan förhoppningsvis kom tillbaka med riklig fångst. Igår var det dags att tända det fjärde adventsljuset i lugn och varm miljö. Vilken stor motsats mellan stormen och det lugnt brinnande ljuset. Fenomenet motsatser har fått många filosofer att fundera. Några menar att det måste vara så här för att det ska råda balans i tillvaron. Tänk på detta när ni äter dadlar och knäcker nötter.

Vecka 51 Tretal
Idag tänder vi det tredje adventsljuset. Tretalet verkar nästan inbyggt i oss. Vi säger i många sammanhang: för det första, för det andra, för det tre TREDJE. Då händer det på trean som var avsikten skulle hända. I skolan sa läraren: Klara, Färdiga Gå och så sprang vi iväg mot målsnöret. -Jag kan avslöja att jag vann 60 meters loppet en gång och fick diplom. Jag sprängde målsnöret på 9,6 sekunder. I Kristendomen är tretalet fundamentalt med Gud Fader, Sonen Jesus och den Helige Anden. Var och en med sin uppgift att fylla. I filosofins värld finns tretalet Sokrates, hans lärjunge Platon och Aristoteles. Var och en har satt sin prägel på den filosofiska utvecklingen. I musikens värld finns treklangen. Tonerna C E G ger en vacker harmonisk treklang i C-dur. Har du något musikinstrument hemma så låt bara C och E ljuda och då känner då att det fattas något och då förstår du att det är G-tonen. Har du inget musikinstrument så sjung ”Blinka lilla stjärna där, hur jag undrar var du.” Då märket du att du måste sjunga ordet är, annars blir det obalans i dig. Ett litet sidospår från den harmoniska treklangen. Summan av veckans tanke är att tretalet ger oss harmoni.

Vecka 50 Tvåan
Nu är det andra adventsljuset tänt. Om ljusen kunde tänka kanske tvåan skulle vara avundsjuk på att alltid bli tänd efter det första. Men man får inte glömma att för att komma på första plats, vad det än gäller,så krävs att någon kommer på andra plats. Annars vore ju första platsen inget värt. Det första ljuset borde alltså känna tacksamhet mot tvåan. Nu har Nobelprisen nyligen delats ut. Vad gäller litteraturpriset så finns det en rad författare som vore väl värda det, men de tycks aldrig få det. De brukar betecknas, var och en, som den ständiga tvåan. Gentemot dessa borde så klart vinnaren känna tacksamhet. Sannolikt tänker varje tvåa att nästa år så blir det jag som får ta emot priset ur kungens hand. Men i så fall tvingas de lämna den kanske trivsamma samhörigheten med tvåorna. Ibland kallas litteraturpriset ”dödskyssen” för nu väntar sig läsarna att allt som vinnaren skriver måste hålla hög klass, vilket kan få författaren att nästan känna panikångest. Alla ni som läser detta har säkert någon gång kommit tvåa i något. Var inte ledsna, utan tänk på vad ni har betytt för de som vann!

Vecka 49 Adventstiden
Nu är det den första veckan i advent och då tänder vi varje vecka ett nytt ljus i adventsljusstaken fram till den fjärde veckan då alla fyra ljusen är tända. Förr tände man ett ljus för varje dag i veckan. Därifrån kommer den sjuarmade ljusstaken. Fast man fick ju så klart börja om varje ny vecka med de sju ljusen. En sed var att ha 28 ljus i julgranen och tända ett nytt varje dag under de fyra adventsveckorna. Advent är väntan på att Jesus ska födas i stallet i Betlehem. Han ses som en fridsfurste sänd till jorden. Som bild denna gång har jag inte adventsljus utan en brasa. Jag tänker på de tragiska krig som pågår och fattiga människor som står och värmer sig vid brasor som denna. Jag tänker och undrar om det någonsin kommer att bli bättre så att krig upphör och människor inte behöver vara fattiga och frusna. Vi får väl med tiden se vad fridsfurste kan göra åt detta eller inspirera till krafttag mot allt elände.

Vecka 48 Förändring
Detta är vad som händer med solrosor allteftersom tiden tickar på. Den ena bilden tog jag 22 juli och den andra 29 november i år 2023. Bilderna illustrera förändring. Filosofen Herakleitos, en av mina favoriter, uppmärksammade förändringen med den berömda frasen ”Panta Rei” som betyder ”Allting flyter” vilket vi kan tolka som att förändring pågår i allt hela tiden. Solrosorna förändras ständigt, varje sekund, men vi uppmärksammar det först när vi kan se det med våra ögon. Tag fram ett foto av dig själv när du var liten, ställ dig framför spegeln och håll fotot framför dig och jämför! Du kan då också ställa dig frågan om det är samma person på bilden. Herakleitos menade att allt övergår till sin motsats som övergår till sin motsats. Några exempel: Krig blir fred, fred blir krig, krig blir fred. Kärlek blir hat, hat blir kärlek, kärlek blir hat. Skönhet övergår till fulhet, fulhet övergår till skönhet, skönhet övergår till fulhet. I all evighet gäller det allt. Vad skulle hända om inget någonsin skulle förändras? -Tänk på det!

Vecka 47 Tiden
Den här klockan fick min mormor då hon fyllde 60 år 1952. Den hängde i hennes sovrum så länge hon levde. Då hon gick bort 1980 tog jag över den och nu hänger den här. Den håller tiden mycket bra. Dess ständiga tickande påminner om att tiden går. Så var det med alla klockor förr. Besökte jag hem där gamla människor bodde så fanns det ofta en klocka där vars tickande jag hörde om jag lyssnade noga. Nu är det inte så, de flesta klockor är tysta och digitala. När klockor tickar påminns vi om att tiden går. Tiden ger sig tillkänna och vi kan på något sätt vila i att vi hör hur den flyttar sig framåt. Jag tror det är avstressande. I de tysta digitala klockorna smyger sig tiden omärkligt fram och överraskar oss. Kanske stressar det oss.

Vecka 46 Milstolpar
Denna milstolpe står utmed Birger Svenssons väg här i Varberg. Till vilken ort det är en mil står det inte, men alltid är det väl någon ort som ligger en mil från stenen. Ibland säger man att livet är en resa som startar när man föds och tar slut när man dör. Jag tänker ibland när jag ser milstolpar, som denna, att under livets resa kan man i sitt inre sätta upp stolpar. T ex en när man började skolan, en när man blev 15 år och fick köra moped, en när man första gången kysste en flicka, en när man första gången fick slut av en flicka, en när man fick sitt körkort, en när man muckade från lumpen, en när man fick sitt första jobb, en när man gifte sig, en när man fick barn, en när man fick barnbarn, en när man blev pensionär. Stannar man upp och ser tillbaka blir det en hel rad med milstolpar, eller kanske ska vi kalla dem minnesstolpar. Man får hoppas att det blir många fler stolpar att sätt upp. -Det är så här jag brukar tänka när jag ser milstolpar. Ni som läser detta kan ju också tänka vilka stolpar ni hittills satt upp och kommer att sätta upp.

Vecka 45 Segling
Här står jag och styr båten som är museum i Torekov. Egentligen är det två båtar, Hoppet av Länna och Fram av Brantevik. som satts samman. Jag låtsade att jag styrde båten genom farliga farvatten och tittade bakåt så jag hade kontroll både framåt och bakåt. Ni vet säkert att många liknar livet vid en båtresa där det gäller att hålla kursen så man inte hamnar fel. George Stiernhielm (1598-1672) skrev i sin berömda dikt Hercules att det finns människor som som inte har något mål i livet. De kan liknas vid skepp utan styre. Det är, tycker jag, trist med sådana människor. Men sådana är ju varken ni eller jag. Vi tittar på sjökortet och tar ut kursen så livet blir bra. Det är så klart viktigt att kolla åt vilket håll det blåser och inte glömma att titta på kompassen. Under seglatsen finns det många trevliga hamnar att lägga till vid, hämta kraft och träffa trevliga människor. Ha i minnet de latinska orden ”Navigare necesse est” -Att segla är nödvändigt.

Vecka 44 Allt förändras
I staden Efesos bodde filosofen Herakleitos. Man vet inte så mycket om honom. Bara mytbildningen om honom finns, men man vet inte om myterna ens är sanna. Men det sägs att han kom från en av de rikaste familjerna i staden. Något fast arbete hade han nog inte och då kunde han ju kosta på sig lyxen att bara gå omkring i fina kläder och njuta av livet. En dag slog det över i honom. Han tog av sig naken och ställde sig på torget och skrek att alla var dumma i huvudet, -men inte han. Därefter tillbringade han, sägs det, resten av livet i mer eller mindre armod intill Artemis tempel i staden. Herakleitos är känd för meningen ”Panta rei” som är grekiska och betyder ”Allting flyter”. Vilket kan tolkas som att allt ständigt förändras. Det gäller oss människor såväl som naturen. Ett exempel på detta är den här rönnen som har gröna löv på våren, sen blommar den, därefter är den full med rönnbär tills den dag då sidensvansarna äter upp alla bären. Nu glöder den och lyser upp hösten och efter ett tag är alla löven borta. Jag tror att Herakleitos hade gillat rönnar.

Vecka 43 Linjalen
En sådan här linjal fick vi som började i första klass 1956. Det var Hallandsposten som bekostade den. Jag lade den längst fram i skolbänken i det lilla facket som gick att fälla upp. Linjalen var så fin när den var ny, lite gulaktigt trä med vackert tryck. Jag använde den ofta och faktiskt än idag då och då. Den blir som en hälsning från skoltiden. Jag kommer ihåg att jag tänkte att varje siffra vid varje centimeter är ett år och när jag fick den var jag sju år. Jag fantiserade framåt i tiden med den. Siffran 15, då skulle jag få köra moped, siffran 18 skulle jag ta körkort. Sista siffran var 20 och då skulle jag vara 20 år och då skulle livet vara igång. -Och sedan har det bara fortsatt. Man talar om att tiden kan vara linjär. Det betyder att allt har en början och ett slut. Vi vet ju t ex när vårt liv började men inte när det slutar. Den andra tidsaspekten är den cirkulära. Det betyder att allt kommer igen förr eller senare. Ett år är cirkulärt. Vid nyår börjar det igen och går ett varv. Har vi en analog gammal hederlig klocka ser vi att dygnet är cirkulärt. Inom filosofin talade filosofen Nietzsche talade om ”Alltings eviga återkomst”. Hade han fått en linjal då han började skolan hade han nog haft någon djup fundering med den som utgångspunkt.

Vecka 41 Verktyg
Här ser ni en bild på en vägg någonstans i Härjedalen. Ni ser att redskapen räfsor, spadar, sågar i olika storlekar, lie, slipsten, borr och annat är ordentligt upphängda så att de är lätta att nå. Alla redskapen är avsedda att användas av handen för rent konkreta uppgifter. Jag tänker mig att det finns många abstrakta redskap som vi använder oss av. De hänger upphängda i vårt inre ända från vår uppväxt, skolgång och livserfarenheter. När ni läser detta tar ni fram redskapet läsförmåga. När ni ska räkna ut hur mycket färg det går åt till att måla om köket tar ni fram redskapet matematik. När ni sätter er ner vid bordet för att skriva något använder ni redskapet skrivarkonsten. När ni ska hjälpa någon tar ni fram redskapet hjälpsamhet. När ni ska laga till köttbullar med potatis, sås och lingonsylt tar ni fram redskapet matlagning. Ta nu fram redskapen från ert inre och häng upp dem på en tänkt vacker rödmålad vägg. Ni kommer att upptäcka att väggen snart blir täckt av alla era inre redskap. Häng gärna upp dem snyggt och prydligt så ni verkligen kan njuta av dem.

Vecka 40 Stopp
Denna skylt finns på landsbygden i Halland. Den minner om tiden då stopp stavades som det ska. Numera stavas det stop. Vilket ju kan betyda ett ölglas. Jag tycker den gamla rättstavade skylten är vacker, speciellt om den putsas upp. Hotell ska stavas med två l och inte Hotel som man ser ganska ofta. Att de rättstavade orden fått ge vika är väl en anpassning till världen utanför. Dock tror jag att ingen kan missuppfatta de gamla stavningarna. Jag tänkte vidare vad stoppskylten borde stå för i dessa tider; Kan ingen sätta stopp för de hemska och totalt meningslösa krig som pågår och de män som står bakom och eldar på krigen. Kan ingen sätta stopp för svälten i världen. Kan ingen sätta stopp för att allt fler blir fattigare och fattigare medan ett fåtal bli rikare och rikare. Kan ingen sätta stopp för de pågående skjutningarna och annat hemskt i vårt land. Det borde finnas ett hotell någonstans där de som bestämmer kan samlas och komma överens om hur de ska sätta stopp för allt elände som finns.

Vecka 39 Existens
Ingen har kunnat undgå att det varit mycket blåsigt den senaste tiden. Jag går ofta i Brunnsbergsskogen som jag lärt känna ganska bra genom åren. I veckan blåste det ner några träd. Denna björken är en av de omkullblåsta som aktualiserar en filosofisk fråga; Om ingen har hört braket när den blåste omkull har det skett ljudlöst. I grunden gäller det att någon måste observera med något eller några av våra sinnen vad som sker för att man ska kunna säga att det skett! Man säger; Att vara är att bli observerad. Att inte bli observerad att detsamma som att inte finnas. I ett klassiskt exempel från läroböcker i filosofi ställs frågan vad som händer om man lägger ett par sockor i en byrålåda och stänger den. Finns sockorna då eftersom ingen observerar dem med synen. Nej, det gör de inte! Men så fort lådan öppnas och man ser dem då existerar de. Ett undantag är att om de luktar förfärligt illa av fotsvett och lukten tränger genom den stängda lådan, och vi uppfattar det med luktsinnet, då finns sockorna! Ni kan ju testa i veckan.

Vecka 38 Tredje budordet
Nu är stränderna nästan helt tomma på badande och solande människor. Denna bild är från Barnens Badstrand i Varberg. Här har det varit mycket lek, glädje, badande och ståhej i sommar. Jag tror att denna strand, liksom alla stränder, måste vila till nästa säsong för att orka med alla glada människor. Jag kom att tänka på Tio Guds bud som står i Gamla Testamentet. Då och då hör man att allt skulle bli bättre om folk följde de tio budorden. Så kan det nog vara. Ibland diskuteras om alla buden är lika viktiga eller om något eller några är extra starka eller svaga . En del teologer och filosofer menar att budet ”Tänk på vilodagen så att du helgar den” är det viktigaste och svåraste budet att följa. De menar att syftet med budet är, utöver att vila på sabbaten också är att vila på rätt sätt de andra dagarna i veckan. Kommer ni ihåg att förr var affärerna stängda på söndagarna för att folk skulle få en hel dag utan att behöver gå i affärer. Jag tycker att jag ständigt hör och läser att många har så mycket att göra och tänka på, så de vet inte ens hur tiden ska räcka till. Det kanske är dags att damma av det tredje budet.

Vecka 37 Tre Rosor
Dessa tre rosor såg jag då jag nyligen cyklade på Strandpromenaden här i Varberg. Rosen är ju en kärleksblomma. -Vi känner väl alla till låten ”Min älskling du är som en ros”. De tre rosorna får mig att tänka på treklangen Tro Hopp Kärlek. När jag arbetade som filosofilärare undervisade jag bl a om vad definitioner är för något. Det är kort sagt att kunna förklara ord och begrepp. Det är en stor del av filosofin. Jag gav en gång eleverna i uppgift att skriva hur de vill definiera Tro Hopp Kärlek. Av alla inlämningar, som var bra, minns jag speciellt en definition av kärlek. Ungefär så här: ”Kärleken är som en liten insekt som kryper in under huden när man är riktig kär i någon. För varje dag sprider den bara mer och mer kärlek. Jag blir alldeles yr och mer och mer förälskad!” Ni ser väl insekten i den högra blomman! Tänk igenom hur ni vill definiera kärlek.

Vecka 36 Skåpet
Det här kassaskåpet står på en sopstation i Sjuhäradsbygden. Jag fick lust att öppna skåpet men det var låst. Det kanske var lika bra det. Men jag funderar fortfarande på vad det kan innehålla. Mina tankar gick vidare och jag såg framför mig en stor skara människor som står framför skåpet och har många olika teorier om vad som finns i det. De blir fast i sina teorier. Var och en är övertygade om just deras teori är den rätta. Det slutar med allmänt slagsmål och blodsutgjutelse Så tänkte jag vidare i religiösa termer. Det finns oräkneliga teorier om vem Gud är. Även det har slutat i slagsmål, blodsutgjutelse och verkligt otäcka krig. -Men tänk den dag då någon kommer med nyckeln och öppnar skåpet och visar vad det innehåller och vem Gud är!

Vecka 35 Kunskap
Här är en bild som jag tog på skottkärran när det regnat mycket på natten. Dagen innan hade jag fyllt den med nedfallna äpplen som det är gott om, väldigt gott om. Regn och sol har gjort sommaren 2023 till ett riktigt fruktår. När jag tittade på alla äpplen kom jag att tänka på Adam och Eva i Paradiset. Ni kommer säkert ihåg att i trädgården där växte ett äppelträd som Gud förbjudit de två första människorna att äta av. Anledningen var att åt man av ett äpple från det trädet fick man lika mycket kunskap som Gud och det ville inte Gud. Dock lurade den listige ormen Eva att ta ett äpple och så åt Adam och Eva. Precis då fylldes de med kunskap. Sedan dessa har äpplet varit en symbol för kunskapen. Alla människor har kunskap om något, hur stor eller litet det än är. Så äpplena i skottkärran blir för mig en symbol för varje människas kunskap.

Vecka 35 Enkla ord
Jag gick för ett tag sedan igenom mina notblad som min mamma köpt en gång i tiden. Förr var det så att man kunde köpa de aktuella schlagerna på noter. De var enkla att spela på piano och texten fanns under noterna. Efter lite träning kunde man alltså både spela och sjunga den tidens schlager. Jag kom att tänka på hur det är idag. Det sägs att folk är är mer stressade nu än tidigare. Vad det beror på är nog inte gott att säga. Jag tror att det kan vara den mångfald av både ting och tankar som stör vår koncentration. Löjlig och tramsig tv-reklam retar mig. Den vill ju inget hellre än att jag ska köpa det som presenteras. Jag har också lagt märke till att det skrattas mer och mer i tv-program såsom matlagning och frågeprogram, oftast med s.k. kändisar. Tanken är väl att jag också ska skratta med folk som jag inte känner. Jag längtade tillbaka till svunna tider när jag läste texten till ”Små nära ting”. Till alla ni som känner att ni är stressade och inte kan eller vill köpa allt som reklamen erbjuder så tänk på andra och fjärde verserna i schlagern: 2.”Du tycker din dag är så fattig och grå. Vad är det du söker? Vad väntar du på? När aldrig du unnar dig rast eller ro, kan ingenting växa och intet gro.” 4. ”Den lycka du söker bak fjället i brand, den har kanske alltid du haft i din hand. Du ska inte jaga så roslöst omkring men lära dig älska små nära ting.” Kan ni dessutom melodin så är det bara att sjunga för alla som vill höra!

Vecka 34. Bilens liv
På väg till konstmuseet Louisiana såg jag denna gamla och förfallna folkvagn. Jag tänkte att så fin den måste ha varit då den första ägaren högtidligt körde ut den från bilaffären någon gång på det sena 1960-talet. Det var nog en familjefar, en lördag i maj månad, strålande sol och klarblå himmel. Frun i framsätet och de två barnen, en pojke och en flicka i baksätet. Färden gick utmed det glittrande havet. Ur bilradion kom det glad musik. Familjen stannade vid en vacker plats, lade ut en ny blå filt som det stod Volkswagen på. Den hade följt med på köpet. Saft, kaffe, bredda smörgåsar och kanelbullar dukade frun upp. Framför sig såg de havet och inte minst den nya bilen som blänkte i solskenet. De kände att den redan blivit en familjemedlem. Frun föreslog att de skulle ge den ett namn. Så funderade de fram och tillbaka, tills barnen samtidigt sa Holger. Så fick det bli. De ställde sig upp, barnen sa högtidligt att nu kära bil heter du Holger. När de kom hem efter utflykten körde pappan in Holger i det nybyggda garaget. Under åren blev det många trivsamma utflykter med den alltid lika välskötta och nyservade Holger. Men åren gick fort, barnen flyttade hemifrån och Holger började visa ålderstecken såsom rost, ojämn motorgång, skrammel och söndersuttna säten. Så till slut fick han flytta ut från garaget och fick stå och förfalla. Men Holger har som alla bilar en historia att berätta. Precis som varenda människa har en historia att berätta. Jag brukar tänka på det ibland när jag ser människor.

Vecka 31 Spegling
När jag nyss var ute på en cykeltur efter en regnskur stannade jag till och tog en bild på vattenpölen som speglar himlen och gatlampan. Bredvid står de två växterna som är rotade i trottoarkanten. Speglingen är bara tillfällig tills dess vattnet torkat upp. Jag kom att tänka på att vi nog alla har upplevt att himmeln öppnat sig för oss tillfälligt för att sedan tillslutas. Oftast vet vi ens en hur det kom sig och efteråt är vi glada att vi fått uppleva det och hoppas på att det snart sker igen. Men det är tyvärr inget vi styr över lika lite som vi styr över regnet som speglar himmel och gatlampa. Dock hoppas jag att himmeln öppnar sig för er minst en gång denna veckan.

Vecka 30 Vandringslust
I alla tider har vi önskat att få vidga våra vyer. Speciellt nu på sommaren vill många besöka platser som man inte tidigare sett. Förr fick man vandra från ställe till ställe och ur det uppstod de s.k. vandrarhemmen som fortfarande finns kvar. Fast numera vandrar väl ingen dit. De flesta åker väl bil och en och annan färdas på moped eller cykel. Vandrarhemmens standard har också höjts betydligt. I veckan såg jag den här motorcykeln i Helsingborg. Den upptände ett ha-begär hos mig. -Tänk om jag ägde den då skulle jag ut på vägarna och upptäcka saker! Från filosofins värld kan jag nämna Immanuel Kant (1724-1804). Hela sitt liv bodde han i Königsberg. En gång vandrade han18 km från staden. Det var hans livs största och enda utflykt. -Tänk om han hade haft den här häftiga motorcykeln. Den kanske hade förändrat hans filosofiska tänkande.

Vecka 29 I skogen
Nyligen gick jag helt planlöst omkring i en skog. Det hade nyss regnat och sen kom solen fram så det blev så vackert ljus. Då frigjordes en massa härliga skogsdofter från marken ur mossa, gamla löv, kullfallna träd, från buskar och höga vackra träd. Då och då stannade jag för att lyssna till fågelsången som kom lite överallt ifrån. Jag såg en ganska stor padda om tog sig fram genom de blöta löven. Filosofiskt är det i stunder som dessa lätt att tänka på den franske filosofen Jean-Jacques Rousseau (1721-1778) som förknippas med slagordet ”Tillbaka till naturen”. På TV ser jag ofta stora megastäder med skyskrapor, mängder med bilar och folk som hela tiden nog är på väg någonstans. De skyndar sig för att inte komma försent. Då tänker jag att mänskligheten nog är på väg bort från naturen. Skogarna blir färre, djurarter försvinner liksom värdefulla växter. Passa på att njuta av naturen nu så mycket ni kan och känn att ni är på väg tillbaka till naturen -om så bara för korta stunder.

Vecka 27 Glitter
Det glittrar så vackert på havet nu på sommaren. Solen är det som speglar sig i varje glittrande punkt och tillsammans bildar alla dessa miljontals punkter glittret. Kort sagt: Utan sol inget glitter. Med glitter kan man beskriva en tidsepok. Så gjorde Esaias Tegnér då han 1836 skrev om Gustaf III: ”Där låg ett skimmer över Gustafs dagar, fantastiskt, utländskt, flärdfullt om du vill, men det var sol däri…” Visst blir vi lockade att för några ögonblick vara med i den tiden. Vissa personer kan få sin omgivning att glittra. Tyvärr är det väl bara ett fåtal som har denna förmåga, men det är alltid lika skönt att vara i närheten av dem. En fotograf som i många sammanhang tagit bilder på Sophia Loren skriver att när hon kommer in i ett rum med mycket folk så får hon hela rummet att glittra. Även om ingen av kommer att få träffa henne så hoppas jag att ni ändå för möta personer som får er att glittra för det är ni värda!

Vecka 26 Platser
Det finns enstaka platser som betyder mycket för enskilda personer. Man går kanske dit för att bli laddad med kraft. Titta på veckans bild. På den bänken kan man sitta och se ut över havet som försvinner in i kvällsdiset. Är man fylld av stress eller tankar som bitit sig fast i medvetandet så kan man nog känna att både stressen och tankarna försvinner in i kvällsdiset och man får lugn och ro av stunden på bänken. Platser kan också betyda mycket för en hel grupp, t ex en fotbollsplan där laget vann en förkrossande seger en gång i tiden. Besöks fotbollsplanen så känns glädjen över den oväntade segern än idag och skänker kraft. I religionernas värld finns det heliga platser. T ex platsen där Jesus föddes. Många troende känner att de får kraft av ett sådant besök och det lever kvar länge hos dem. Jag tänker att det nog finns platser som idag är helt betydelselösa men som för någon enstaka person eller stora grupper i framtiden kommer att få betydelse för enskilda eller grupper. Man kan fundera på vilka ställen det kommer att bli. Men glöm för den skull inte gå till de platser som ger dig kraft.

Vecka 25 Midsommar
I skrivande stund är det sommarsolståndet och om två dagar är det midsommar. -Då har dagen redan blivit någon minut kortare, fast det märks ju inte alls. Båda dagarna är värda att fira. Midsommar är ju den som firas mest medan den andra knappast firas alls. Jag brukar dock stanna upp ett tag och begrunda sommarsolståndet. Midsommar firar väl alla, tror jag i alla fall. På den katolska tiden i Sverige, fram till ungf 1530, firades det ofta. Det sägs att var tredje dag skulle man fira något, oftast var det något helgon som skulle ihågkommas. Numera har vi ju inte så många helgdagar. Men det är intressant att tänka hur det skulle vara om t ex var 14 dag skulle vara en dag att fira och på den dagen skulle alla ta det lugnt och tänka igenom det som firas. Med tanke på att så många sägs vara stressade av än det ena än det andra så skulle det vara intressant att under t ex 5 år utöka dagar som ska firas. Det skulle bli ungefär 26 dagar varje år. Vad som skulle firas kan man ju ha en folkomröstning om. När ni dansar runt midsommarstången kanske ni kommer på något att fira som ingen tänkt på och som skulle kunna firas på en av de 26 dagarna. -Trevlig midsommar till er alla!

Vecka 23 En kula
Nu är vi alldeles i början på sommaren som kan bli väldigt varm. Vi har firat Kristi himmelsfärd, Pingst och senast Nationaldagen. Närmast kommer Midsommar. I tonåren gillade jag att spela flipperspel. Då kostade det 25 öre att spela ett spel och minns jag inte fel så fick man 5 spel för en krona. Jag tyckte om spänningen när kulan for fram och tillbaka, som om den hämtade kraft, klockor ringde och ljus blinkade. Allra roligast var det om jag lyckades så bra så jag fick ett frispel. -Det hände då och då. På den lite otydliga bilden ser ni fyra stationer som kulan ska ladda upp sig på för att fara vidare. Tre av stationerna kan vara de nyligen firade högtiderna. Nu är kulan nästan fulladdad och är på väg till Midsommarstationen som får blir den fjärde. Efter det far den iväg på spelplanen Sommaren fylld av kraft. Vidgar vi resonemanget kan kulan vara som var och en av oss. Vi far hit och dit och hämtar kraft. Om ni i sommar hittar en flipperhall så gå in, spela ett spel och tänk på detta. Har ni tur så får ni ett eller rent av flera frispel.

Vecka 21 Pingst
När Jesus farit upp till himlen kände hans lärjungar sig ledsna och ensamma. Men så plötsligt en dag fick de verklig kraft genom den Helige Anden. Det yttrade sig så att de började tala andra språk och folk runt omkring blev förvånade. Lärjungarna uppträdde som om de var berusade av det söta vin, som det står i en av bibelöversättningarna. De blev hänryckta, som om de befann sig i en annan värld en stund. Därför brukar man kalla pingsten för Hänrycknings Helg. Vi kan kanske känna oss avundsjuka på dem som fick sådan kraft och önska oss själva påfyllning av kraft. Det finns många exempel på hur man kan få enastående kraft. Barn vet säkert om att Bamse blir världens starkaste björn om han äter sin farmors dunderhonung. Beatles sjunger låten ”Till there was you” som handlar om att innan man blir kär i en person hör man inte hur fåglar sjunger eller hur klockor ringer. Men när man blivit jättekär så hör man fåglarnas sång och klockornas vackra klang. Det är verkligen kärlekens hänryckande makt att öppna våra sinnen för allt vackert i världen. Vi kan också sätta oss och titta ut över havet och njuta av att triften blommar. Då kan vi bli milt hänryckta av naturens skönhet. Det finns så klart mängder med sätt att bli hänryckt på. Jag hoppas ni alla hittar något nu i Hänryckningens Tid.

Vecka 20 Himmelsfärd
Nu firar vi Kristi Himmelsfärds Dag. Då kom jag att tänka på kurbitsmålarna i Dalarna som gärna förlade de bibliska berättelserna i miljöer från Dalarna. Jag tänkte, i deras efterföljd, att jag kan förlägga Jesu himmelsfärd från en syrenbuske med en nyutslagen ek i bakgrunden. Så från buskens innersta påbörjas himmelsfärden. Vi, ni och jag, som står och ser på frågar då Jesus om inte vi kan få följa med upp till himlen. -Det får ni, säger han. Han först och vi efter. Vi passerar i ofattbar hastighet den ena vintergatan efter den andra och förundras över att rymden är så stor. Efter ett litet tag är vi framme vid himmelens port. Jesus knackar på och Gud öppnar. -Välkommen tillbaka min son. Nu måste du komma in och berätta allt du varit med om. Jesus frågar då Gud om inte vi kan få följa med in himmelen och se hur där ser ut. -Nej, säger Gud. Ni ska tillbaka till jorden på en gång. För där doftar syrenerna, fåglarna sjunger och fruktträden blommar. Det är en smak av hur det är här himlen och det är inte dåligt. Så passa på att njuta nu av allt som naturen ger er, säger Gud till oss.

Vecka 19 Tiden
Nu är det tiden mellan hägg och syren. Det sägs att det var en skomakare som en gång i tiden satte upp en skylt att han hade stängt mellan hägg och syren. Sedan blev det ju mer eller mindre ett talesätt. Det är i alla fall ett sätt att mäta tiden för det har vi gjort i alla tider. På Sokrates tid sa man i Aten att när bruset på torget är som starkast då är det mitt på dagen. Jag tycker det är ett fint sätt att markera tid. I äldre skrifter brukar man ange tiden med vilken kung som regerade. T ex i Bibeln kan det stå: Under kung Salomos tid… Jag tror att vi alla minns när vi fick vår första klocka och lärde oss den. Vi fick dra den varje kväll som en tidsrutin. Nu för tiden är klockorna riktig avancerade. De kan mäta blodtryck, puls och man kan hålla fram dem i affären och betala med dem. Ja, mycket mer än det kan klockorna. Men nu får ni passa på att njuta av häggen och syrenen och skänka skomakaren en tanke.

Vecka 18 Rytm
Nu håller bokarna på att slå ut. Bladen är skira och vackert ljusgröna. Ni vet väl om att ni nu kan äta bokbladen. De är goda i sig men går också att använda i en vårsallad. När tiden är mogen slår bokarna ut, vitsipporna blommar, fruktträden likaså, fåglarna sjunger i träden och dagarna blir längre. Sedan blir det sommar, höst och vinter. Naturen följer en bestämd rytm och det känns som om naturen har en gigantisk osynlig meteronom som tickar på och anger rytmen. Alla som spelar instrument av något slag borde ha kommit i kontakt med en meteronom. Med dess hjälp vet man vilket tempo tonsättaren vill att musikstycket ska framföras i. Vi kan tänka oss att vi alla ingår i en gigantisk orkester där vi med vårt väsen och själ spelar. Lyssnar vi inåt kan vi höra vilken takt naturen vill att vi ska spela, -egentligen leva i. Gå gärna ut i en bokskog, lyssna på dess rytm och njuta av de goda bokbladen och lär känna din inre rytm.

Vecka 17 Vårvindar
Nu är våren kommen, eftersom det är Valborg idag och imorgon 1 maj. Det är en förändring i naturen som gör detta för oss utan att vi behöver lyfta ett finger. Den tillhör den grupp förändringar som vi inte kan påverka. Vårt åldrande ingår i den gruppen. Skulle vi bestämma oss för att inte åldras alls så hjälper det inte. Naturen tar ut sin rätt. I vårens tid kan det hända att folk blir blixtförälskade. De blir hjälplöst förälskade i varandra utan att kunna stoppa det. Är det månne en naturlag liksom vårens ankomst och åldrandet? Men mycket kan vi ju styra över. T ex så kan vi gå ut i naturen imorgon 1 maj med en kaffekorg med mycket gott i. Nu är det läge att planera i trädgårdslandet. Vad vi ska plantera styr vi över men naturen ser till att det kommer upp ur marken framöver. Jag nynnar i dessa dagar gärna på den vackra vårsången ”Vårvindar friska, leka och viska. Lunderna kring som älskande par.” När jag var yngre spelade jag den på pianot och sjöng till samtidigt. Kanske dags att börja med det igen. Det får bli ett råd till er som läser detta att sjunga, spela och hälsa våren välkommen.

Vecka 16 Segla
Den här bilden tog jag i smyg för ganska många år sedan då jag gick förbi en sommarstuga. Där var ingen hemma så jag gick in på tomten och tog bilden. Som ni ser är det en modell av en segelbåt som står framför ett fönster. Jag tyckte lite synd om segelbåten som bara får stå där och titta längtande ut. Jag tänkte på Gustaf Fröding som i en av sina dikter skriver att han känner sig som en man som sitter bakom galler och ser hur livet pågår utanför. Segelbåtar ska vara ute bland vågorna och vindarna. De är avsedda för det. Människor ska deltaga i livet. De är avsedda för det.

Vecka 15 Tretal
Igår, Annandag Påsk när jag var utanför radiostationen i Grimeton och tog kort på alla påskliljorna tog jag också detta kort. Jag tänkte på begreppet tretal när jag tog bilden. Med tretal är det något speciellt. Ni vet att man säger ”Tro, hopp och kärlek, men störst av allt är kärleken”. I kristendomen är Gud treenig: Fadern, Sonen och Helige Anden. Mitt foto är också ett exempel på tretal. Solen som lyser, de utslagna påskliljorna och radiomasterna. Det går att vidga tanken genom att tänka att först kom solen som väckte liv i naturen och så kom människorna till jorden som den tredje komponenten. Vi bygger märkliga ting, som radiomaster som kan sända budskap över Atlanten. Jag hoppas ni lagt märke till att jag gav er tre exempel som vart och ett innehåller tretal!

Vecka 13 Palmsöndagen
Idag är det Palmsöndagen som firas för att Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Mycket folk hade samlats för att se honom och de viftade med palmblad för att hälsa honom välkommen. Jag tänkte jag skulle föra över detta till vårt land. Det är ju en svårighet att få de gamla bibeltexterna att passa in i vår tid som är 2000 år senare. Så åsnan får bli en smålandshäst och palmbladen får bli blad från en ekplanta. Jesus och allt folket får vi lägga till i vår fantasi. Nu inleds Stilla Veckan. Då är det meningen att vi, om vi har möjlighet, ska stanna upp och tänka på existentiella och andliga frågor. Kanske hittar vi svar på våra frågor, kanske inte. Antingen eller så tycker jag det är fint att vi kan ägna en vecka om året till detta.

Vecka 12 Våffeldagen
Idag är det precis 9 månader kvar till juldagen då vi firar Jesu födelse. 25 mars fick den unga flickan Maria beskedet av ängeln Gabriel att hon är gravid och ska föda en son. Det är en vacker berättelse som sätter igång fantasin. Jag undrar vad den unga flickan, runt 15 år gammal, tänkte på under sin graviditet. -Ingen vet. I äldre tider kallades Maria för Vår Fru och idag sa man VårFruDagen. Uttalas det lite slarvigt blir det våffeldagen. -Tur att någon kom på det. Rolig att tänka att Maria kunde bjudit ängel Gabriel på våfflor med sylt och grädde. Jag tror ängeln hade tyckt det var gott och säkert berättat det när han kom tillbaka till himlen efter besöket hos Maria. Som mycket i religionens och filosofin värld har naturligtvis berättelsen om hur Maria blev gravid diskuterats från olika synvinklar. Är berättelsen inte sann är den ju i alla fall vacker. Om den är sann hur ska den då tolkas. Om detta finns det hur mycket som helst att läsa om man är intresserad. Dock tycker jag att just idag räcker det med att äta några goda våfflor och njuta av att våren är på gång.

Vecka 11 Lego och atomer
I Varberg hölls i helgen legoutställningen ”Klossar i Varberg”. Här är en vacker och välbyggd modell av Kallbadhuset. Den är byggd av tusentals legobitar i olika storlekar och färger. Jag vet inte vem som byggt den, för det stod inga namn på någon av alla modellerna på utställningen. Jag blev överraskad av allt som går att bygga med legobitar. Har man en idé, mängder med legoklossar och skicklighet så kan man nog åstadkomma vad som helst. Filosofiskt så tänkte jag på den antike filosofen Demokritos som menar att precis allt som finns är uppbyggt av små odelbara delar, som han kallade atomer. Det gäller oss människor också. Våra kroppar och även våra tankar är helt uppbyggda av atomer. När jag skriver detta är det atomerna i mig som arbetar liksom atomerna i datorn. Vi kan ju fråga oss vem som byggt oss. Väljer vi att kalla atomerna för legoklossar så är vi alla och allt omkring oss gigantiska legokonstruktioner. Men vem som byggt oss vet vi inte. Byggarens namn saknas.

Vecka 9 Förutbestämt?
Denna bild tog pappa på mig när vi kommit iland från en fisketur. Jag hade dagen innan köpt en haspelrulle för 13:- Jag var så ivrig att inviga den. Min mamma, farmor och faster stod på land och tittade. Jag skrek att nu använde jag rullen för första gången och jag kommer att få en gädda. Tänk, jag fick direkt en gädda på första kastet. Ni ser den i min högra hand. Jag kände så klart på mig att jag skulle få napp. Var det för att det var förutbestämt? Är händelser som är av betydelse för oss förutbestämda? Härom råder det så klart oenighet bland många tänkare. Kyrkofadern Augustinus menade att det är förutbestämt vilka som kommer till himmeln och vilka som kommer till stället där det inte finns änglakörer eller harpospel. Detta oavsett hur man lever sitt liv. En intressant tanke. För min del fick jag ju en liten smak av himmelens fröjder då jag drog upp gäddan! -Ni kan ju fundera över om det var förutbestämt att ni skulle läsa denna tanke.

Vecka 8 Fastan
I onsdags var det Askonsdagen som är inledningen till den 40 dagars långa fastan som håller på fram till Påsk. Jag undrar om det finns några nu för tiden som fastar av religiösa skäl och avstår god mat. Jag tror inte de är så många. Jag tänker att man kan ju fasta på olika sätt. Sokrates menade att det finns en röst inom oss som säger hur vi ska leva på ett rätt sätt. Men tyvärr, säger han, finns det många andra röster i oss som drar till sig vår uppmärksamhet. Utöver dessa röster så finns det en mängd yttre omständigheter som riskerar att kväsa den inre rösten. När han gick på torget i Aten brukade han säga ”Se så mycket här finns som jag inte behöver”. Han menade så klart alla saker och diverse krimskrams som splittrar den inre friden och tystar den inre rösten. Så har vi ju det idag med all reklam som sköljer över oss i tidningar och TV. Så ett sätt att fasta i 40 dagar kan ju vara att koncentrera sig på sin inre röst och stoiskt stå emot reklam. Jag tror inte att det viktigaste är att avstå från god mat. T ex köttgryta med gräddsås. Fast inget hindrar att man avstår sådant mat om man tycker det är ett rätt sätt att fasta.

Vecka 7 Änderna
Idag, 15 februari 2023, gick jag utmed Svarta Havet och gladde mig åt att änderna nu kommit tillbaka igen. De har varit borta ett tag. Kanske var de på semester. När jag såg dem kom en av de kortaste dikterna som jag kan för mig: ”In under den tysta blå skuggan, församlar sig popplarna” Dikten heter ”Afton” skriven av Bertil Malmberg 1948. Det finns en märklig passiv rörelse i dikten, popplarna som samlar ihop sig in mot skuggan. I ändernas simmande finns också en rörelse, nästan som om de är på väg någonstans och vi anar trädens skuggor som speglar sig isen. Jag tycker det var så skönt att bara passivt, ja nästan melankoliskt, stå där och bara titta med dikten i bakhuvudet. Det blev en bra mental övning i vår tid där allt tenderar att gå allt snabbare.

Vecka 6 Förändring
Den här bilden tog jag i spegeln när jag var ungefär tio år. Skulle jag ta om samma bild idag vore det svårt att känna igen mig. Jag tänker på Oscar Wildes roman ”Dorian Greys porträtt”. Den unge Dorian låter en konstnär måla ett porträtt av honom. Med åren visar det sig att det är porträttet som åldras medan Dorian inte åldras inte utan behåller sin ungdom. Tänk om spegelbilden med mig hade åldrats medan jag än idag sett ut som en tioåring! För ungefär 15 år sedan tog jag dagligen under två års tid en selfi på mig själv. En viss skillnad märker jag så klar mellan den första och sista selfin. Men mellan dagarna är det ingen skillnad. Ändå åldrades jag fast jag inte märkte det. Filosofen Herakleitos hävdade att det enda som vi med säkerhet vet är att allt och alla ständigt förändras. Så när du har läst detta har du åldrats/förändrats en aning.

Vecka 5 Ljus
Idag tisdag 2 februari är det Kyndelsmässodagen. Ordet Kyndel betyder ljus. Dagen firas till minne av att prästen Symeon i Jerusalems tempel tar Jesus i famnen och prisar Gud. Kyndelsmässodagen är en fest för ljuset som vi får glädja oss över. När jag var 8 år fick jag denna ficklampa. Jag kunde/kan ändra ljuset från vitt till grön och rött. Jag tänker att våra dagar ser så olika ut. När allt är så perfekt det någonsin kan bli då tycker jag de dagarna får symboliseras av det vita ljuset. Vissa dagar är inte roliga, de känns motiga och vi hoppas att det ska bli bättre tider. Det kan symboliseras av det röda ljuset. Har vi gått och längtat efter att livet några dagar ska bli som vi har önskat och allt det slår in, så får det symboliseras av det gröna ljuset. -Jag är glad att jag sparade min ficklampa.

Vecka 4 Bild
Den här bilden tog jag vid ett av mina besök i den antika staden Efesos som numera inte är den blomstrande stad som den en gång var. Den består numera av ruiner, en del i ganska gott skick. Bilden på stenen gillar jag. Den förställer, tror jag, gudinnan Artemis från Efesos, som dyrkades i staden och på andra ställen under antiken. Jag intalar mig att den haft en framträdande plats någonstans i staden. Filosofen Herakleitos bodde i Efesos. Han är känd för sitt uttryck ”Panta Rei” som betyder ”Allting flyter”. Kanske har han tittat på Artemis och blivit inspirerad att filosofera. Aposteln Paulus bodde tre år i Efesos och grundade där en av de första och större kristna församlingarna. Kanske har han sett bilden och tänkt att min religion är bättre än den som har Artemis som huvudperson och då har han blivit ännu starkare i sin tro på Jesus. Det sägs att Jesus mamma Maria flyttade till Efesos med aposteln Johannes efter det att Jesus korsfästs. Kanske hon också har tittat på Artemis. Någon gång på 400 talet e Kr bestämdes att Marias himmelsfärd ägde rum i Efesos. Jag tror att många av oss gärna tittar på bilder av kända personer och då kanske känner oss stärka. Där har vi nog en gemensam nämnare med folket i Efesos.

Vecka 3 Vad är värdefullt?
I söndags, 15 januari, var det ”Tulpanens dag”. Då såldes säkert fler tulpaner än vanligt och det blir många, med tanke på att Sverige är ett av de länder där det säljs mest tulpaner. Bland det märkliga i tulpanens historia är att i Holland, för några hundra år sedan, så investerade folk i tulpanlökar som var väldigt dyra. De som köpte räknade med att kunna sälja dyrt och göra sig en smärre förmögenhet. Det är så svårt att förstå idag när man kan köpa en tiopack tulpanlökar för ungefär 100 kronor. Jag tror att bakgrunden då i Holland är densamma som nu, och inte bara i Holland; begäret att tjäna pengar. Risken är väl att man bara vill ha mer och mer hela tiden. Ett botemedel mot det är att titta på och njuta av tulpaner. Det är deras enda och ursprungliga funktion, bortom alla spekulationer!

Vecka 2
Nu är det nya året 2023 igång. Jul, nyår och trettondagen är firade så nu känns det ”som vanligt” igen. Känslan förstärks säkert av att de flesta som avgett nyårslöften redan håller på att glömma dem. Jag tycker vi kan se året som en stor vävstol som vi väver en matta i och när året är slut kan vi hoppas att den blev bra och vacker att titta på. Den kommer att bli vävd av upplevelser som ligger och väntar på oss. Dessa symboliseras av de nystan som ligger i korgen.

Vecka 51 Fyrtal
Nu är det fjärde adventsljuset tänt. När vi tänker på fyra finns det en hel del stoff. Här kommer några exempel: Spelar vi kort är det bra att ha fyrtal i ess, då har vi så klart trumf på hand. Just nu är det vinter som är den fjärde årstiden. Jag tror att det är personligt vilken av de fyra vi tycker bäst om. Men jag tror att de flesta gillar gränsen mellan den första och andra årstiden, alltså försommaren. Vi uttrycker vårt gillande inför personer och händelser med ett fyrfaldigt leve. (I Skåne nöjer de sig med trefaldigt leve. Det sägs att de menar att det fjärde levet är avsett för kungen men eftersom Skåne vill vara självständigt markerar de detta med att nöja sig med tre). I Bibeln finns det fyra evangelier, Matteus, Markus, Lukas och Johannes som var ett på sitt sätt beskriver Jesus. Lukas evangeliet 2:1-20 handlar om Jesu födelse och blir uppläst under julhelgen. Texten i den svenska schlagern från filmen ”Den stora Kärleken” (1938) handlar om ett rike där Amor sitter på tronen och man sjunger ”Det är den stora, stora,stora, stora kärleken”. Gösta Stevens, som skrev texten, sa att kärleken, som är det viktigaste i livet, måste upprepas fyra gånger och inte tre som är det vanliga. Det finns en underbar inspelning av Ulla Billqvist när hon sjunger den sången. -Finns på Youtube.

Vecka 50 Tretal
Så är det tredje adventsljuset tänt. Visst är det något särskilt med tretal. I musikens värld talat man om treklang i både dur och moll. Har ni piano eller annat instrument så spela några treklanger och hör hur de skiljer sig åt och hur vackra de är var för sig. I kristendomen är tretalet nästan fundamentalt. Gud är treenig; Fader, Son och Ande. Jesus uppstod på tredje dagen. Går vi på auktion så hör vi hur auktionisten ropar ”första, andra, tredje” och så är det sålt. Ni har säkert hört uttrycket: Tro, Hopp och Kärlek, men störst är Kärleken. Tycker ni om att dansa vals så går den i tretakt. När ni lyssnar på nyårskonserten från Wien så går många av melodierna i just tretakt. Så har vi ju uttrycket Tredje gången gillt som kan gälla både det ena och det andra. I veckan som kommer så tänk på, när ni tänder det tredje ljuset, så mycket det finns av just tre överallt.

Vecka 49 Jämvikt
Nu är vi inne i den andra adventsveckan. Då har vi tänt två ljus och två är ännu inte tända. Så just nu råder det jämvikt mellan ljusen. Det får mig att tänka på Aristoteles som liknade livet vid en vagn som dras av två hästar. Den ena hästen är vild och kan få plötsliga infall som att dra iväg mot diket medan den andra är tam och lugnar den vilda hästen. Så kan våra liv vara: Ibland är vi vilda och får våra infall och ibland är vi kloka och eftertänksamma. Att på bästa sätt få balans mellan hästarna är det bästa för våra liv. Något att tänka på varje gång vi tänder det andra adventsljuset

Vecka 48 Stenar Aristoteles hävdar att vi människor har en själ med vilken vi tänker och som leder oss till handlingar av olika slag. Han menade också att djur har en själ som avsedda för dem och som främst ser till att reagera på rörelse. -Därför springer t ex haren iväg om vi skrämmer den. Men något tänkande utöver det har inte djuren. Växterna har också en själ sa han, och dess uppgift är bara att suga upp näring och inget annat. Kort sagt, allt levande har en själ av något slag. Därom är väl alla överens idag. Men ting utan liv har ingen själ. Stenar är således helt själslösa. Jag såg ett intressant program på TV för ett tag sedan om en man som kunde lägga örat intill stenar och höra röster. Han menade att stenar är som bandspelare som spelar in alla ljud men få har förmågan att lyssna! Jag tänkte på det när jag tog bilden på stenmuren som omger Torpa kyrka utanför Varberg. Det vore intressant att veta vad dessa stenar skulle ha spelat in genom åren. Vi som inte har förmågan att lyssna på stenarna får nöja oss med att fantisera om vad de har att berätta. Och inte minst beundra de hantverkare som visste hur man bygger upp en stenmur.

Vecka 47 Förändring
Snön kom hastigt nu. För några dagar sedan var det meteorologisk sommar men plötsligt blev det vinter och det mesta blev vitt av snön. I förra veckan spelade barnen fotboll med liv och lust men det går ju inte nu. Jag tänker på hur snabbt kan gå. Den antike filosofen Herakleitos funderade över förändringar och kom fram till att de ofta slår över i sin motsats. Sommar blir vinter, kärlek blir hat, glädje blir sorg, fattigdom blir rikedom, sjuka blir friska, krig blir fred.. Efter ett tag kommer det ett omslag och då blir vinter sommar, hat blir kärlek, sorg blir glädje, rikedom blir fattigdom, friska blir sjuka, fred blir krig. Sedan blir det omslag igen och så håller det på i evighet. Naturligtvis gäller det betydligt mer än de tillstånden som jag ger exempel på. Så framöver spelar barnen fotboll igen.

Vecka 46 Välj spår
Här byggs järnvägen ut i norra Varberg till något som ska bli en rangerbangård framöver. Det kommer att bli många godsvagnar på spåren och utöver det persontågen mellan Malmö och Göteborg. Tänk vilket jobb och ansvar de har som ska se till att tågen och vagnarna kommer på rätt spår. Det finns stort utrymme för att filosofera en aning kring spår. När man vaknar på morgonen får man bestämma hur dagen ska bli, vilket spår ska jag ta idag, hur ska jag lägga upp dagen? Skulle man märka, när kvällen kommer, att man tagit fel spår är det ju bara att tänka sig för nästa dag och då välja rätt. Så långt är det enkelt. I livet gäller det att välja rätt spår: Vilket jobb ska man välja, med vem ska man gifta sig, var ska man bo m.m. Då är det så viktigt att man väljer rätt. Skulle det bli helt galet går det väl att få tag i ett växellok som hjälper till att byta spår. -Ja detta var tankar som kom till mig när jag från viadukten såg alla dessa spår.

Vecka 45 Uppståndelse
Allahelgon firades i helgen. Då brinner många ljus på kyrkogårdarna runt om i landet. Ljusen påminner om personer som gått ur tiden. När de föddes trädde de in i tiden, sedan levde de sina liv i tiden för att slutligen lämna tiden. Man kan fråga sig om det finns något livet därefter i någon annan tid. Det är inte lätt att veta. Blir det en rent kroppslig uppståndelse? Vandrar själen vidare och tar sin boning i en nyfödd människa? Kanske blir det inget alls. Eller så blir det någon uppståndelse så märklig och annorlunda som ingen ens kan fantisera om. Sådan tankar kommer för mig just på Allhelgonahelgen.

Vecka 44 Finns nuet?
I Gamla Testamentet berättas det om att när Moses var ute och gick i öknen fick han se en brinnande buske som dessutom talade. Det visade sig att det var gud som uppenbarade sig och talade till Moses från busken. Moses frågade busken/gud vad han heter och fick till svar: ”Jag Är”. Det är ett udda namn som består av både subjektet Jag och predikatet Är. Många teologer och filosofer har så klart försökt att tolka detta ovanliga namn och kommit fram till olika slutsatser. Jag tror att namnet bygger på det som vi fick lära oss i skolan om tempus. Ni kommer säkert ihåg Imperfekt som är förfluten tid, Presens som är nutid och Futurum som är framtid. Tänker vi efter noga så är det så att nuet omedelbart övergår till ett då. Skulle man kunna fånga nuet i handen och titta på det så är det ett då. Nuet blir den punkt där framtiden, i en närmast ofattbar kraft, möter dåtiden. Där kan ingen människa vara för där är det glödhett. Den ende som kan vara där i det absoluta glödande och brinnande nuet är gud och där för kan han säga att han heter Jag Är. Därför uppenbarade han sig i en brinnande buske. Så tänker jag, speciellt när jag i veckan stannade till framför denna höstglödande buske.

Vecka 42 Tankar
Här har jag parkerat min scooter framför Varbergs Fästning. Jag kör ganska ofta med den. Det blir relativt korta turer på den halländska landsbygden. Ibland tänker jag att jag skulle kunna köra långt med den. Utan problem kan jag hålla 70km/tim, för det är en behaglig hastighet. En tanke som slår mig ibland är att på en dag skulle jag kunna köra till gränsen mellan Danmark och Tyskland. Nästa dag kunde jag fortsätt in i Tyskland och efter ytterligare två dagar skulle jag vara i Schweiz som jag borde kunde köra igenom på två dagar. Efter några dagar till är jag framme i Rom. Detta är fullt möjligt och jag fantiserar om att göra det. Men jag vet att det blir inte av, fast bara det faktum att möjligheten finns är värd en del. En gammal kinesisk tänkare sa: ”Igår kväll innan jag somnade tänkte jag tusen tankar, men på morgonen och dagen som följde gjorde jag som vanligt”. Tänk så många möjligheter det finns och så få av dem som vi kanske tar till vara. Martin Luther visste det och kallade det ”Förspillda tillfällen.” Men vem vet; Kanske får ni i framtiden se min scooter parkerad framför Colosseum.

Vecka 41 Färg
På bilden håller jag upp ett löv mot hösthimlen. Solen lyser igenom det och öppnar upp många av de färger som just nu finns i höstlöven. Egentligen finns det bara tre färger, de s.k. grundfärgerna. De är gult, rött och blått. Det går ju att blanda dem hur som helst så därför är ju antalet möjliga färger oändligt. Men tänk om någon skulle hitta en fjärde grundfärg! Det skulle bli en världshändelse som självklart skulle belönas med Nobelpriset. Men naturligtvis går inte. Hur vi än skulle anstränga oss vore det till ingen nytta. Att tänka på något som är omöjligt i verkligheten anser buddhismen stärker vår tankeförmåga, de kallar sådana tankar för koan. Jag tror det ligger mycket i det. Så nu när höstlöven glöder så fundera på hur en fjärde grundfärg skulle se ut. Det är en mycket nyttig övning.

Vecka 40 Tack
Idag, 9 oktober, firar svenska kyrkan Tacksägelsedagen. I vissa kyrkor sätter man fram grönsaker, blommor, frukt och annat som växt under året och som nu är skördat. För detta och mycket annat ska man tacka Gud. Så långt är det väl inga problem. Men vad vill Gud och vem är hen? Det finns hur många uppfattningar som helst om det. T ex menar en del präster att Gud inte tycker om kvinnliga präster medan andra tycker tvärtom. En del präster menar att Gud vill att homosexuella ska få gifta sig medan andra präster tycker att det vill inte Gud. Det finns många fler exempel på där man har helt motsatta uppfattningar om vad Gud vill. Vem är då Gud?. Förr var han en gammal man som satt i himlen omgiven av änglar. Idag är väl den bilden övergiven. Vem är Gud då? Gud är kärlek säger man. Då blir Gud ett ganska abstrakt begrepp. Vem Gud är går nog inte ge ett fullständigt svar på. Jag tror att vi var och en får söka i vårt inre efter Gud. Oavsett vad vi kommer fram till får vi vara glada och tacksamma för att marken ger oss föda. (Bilden tog jag i Vinbergs kyrka för många år sedan)

Vecka 39 Tröst
Nu kan vi konstatera att sommaren är över, för den här gången. Det kan nog kännas ledsamt när kvällarna blir mörkare och temperaturen sjunker. Men jag tycker att naturen tröstar oss med att göra löven vackert gula, röda och många nyanser däremellan. Då blir saknaden av sommaren mildare. Stig Dagerman skrev att människans behov av tröst är omättligt. Förmodligen har han rätt. I bakgrunden ser ni Sollyckans Kyrka. Den får vara en symbol för den tröst som religionen ger. Utöver detta så finns andra sätt att söka sin tröst såsom t ex i musik, poesi, konst och mycket mera. Men vi får inte glömma att man kan njuta mycket av naturen, religionen och allt det andra utan att vara ledsen, men som ett gott sätt att höja sin livskänsla.

Vecka 38 Höstdagjämningen
Idag 23 september är det höstdagjämning. Jag gick till den närbelägna lilla vattensamlingen som här kallas Svarta Havet. Jag tror aldrig jag sett så lite vatten där. Det kändes nästan oroväckande. Änderna som nästan alltid kommer och möter satt kvar som om de väntade på mycket vatten. Jag tyckte de kändes på gränsen till att vara uppgivna. För de, liksom för allt levande, är vatten en grundförutsättning. Den grekiske filosofen Thales (cirka 600 f.Kr) av Greklands 7 vise sade att allt liv har sin början i vatten. Så rätt han hade! Att vara aktsam om vatten är att vara aktsam om livet. Vi får hoppas att det snart kommer regn så änderna kan simma omkring och njuta.

Vecka 37 Val
Idag, 11 september 2022, hålls det val i Sverige. När jag skriver detta vet jag inte hur det gått. Men det ger ju sig med tiden. Låt oss lämna det politiska valet och ägna oss åt andra val i livet. Två av dessa kan vi inte påverka; Vi kan inte välja när och var vi föds eller välja att vi inte någonsin ska dö. Mellan dessa poler rör sig våra liv och där kan vi välja fritt. Det låter enkelt men är nog svårt. Ofta hamnar vi i valsituationer där vi tvingar välja. Ibland är valen lätta för de rör bara den närmaste framtiden som t ex ska vi ha prinskorv eller fisk till middag. Ett felval här spelar ju egentligen ingen roll för det kan vi rätta till vid nästa lunch. Svårare kan de vara när vi ska välja yrke, bostad, äkta hälft, skaffa barn eller inte. Naturligtvis ställs vi inför fler val än dessa. Det är ett ansvar vi har gentemot oss själva att försöka välja rätt. För som vi väljer, så blir livet.

Vecka 36 Stopp
Den här gamla vägskylten såg jag på en av mina scooterturer. Lägg märke till att ordet Stopp är rättstavat! Jag stannade en stund och funderade över varför ingen sätter stopp för kriget i Ukraina och alla småkrig som pågår i världen. Varför sätter ingen stopp för miljöförstöringen? Varför sätter ingen stopp för svälten i världen? Varför sätter ingen stopp för att några i världen är oerhört rika och så många är fattiga? Utöver detta finns det så klart mycket som vi borde sätta stopp för. Du som läser detta har säkert egna tankar om vad du vill sätta stopp för. Tänk då på skylten och fundera ut en plan på hur du ska stoppa det.

Vecka 35 Slump eller mening
Här är en bild på en fjäril som sitter på en blomma. Innan den blev en vacker fjäril var den en larv, sedan spann den en puppa omkring sig för att slutligen bli en vacker fjäril. I blomman hittar den sin näring. När jag tittar på bilden funderar jag på om det verkligen bara är en slump att det finns fjärilar och blommor eller finns det någon som planlagt det. Är det en slump så finns det ingen mening alls men om inte; vad är det för mening med fjärilen och blomman? Denna fråga gäller egentligen allt levande. Tyvärr finns det inget slutgiltigt svar. Vi får nog nöja oss med att njuta av och ta väl vara på allt vackert och levande som finns runt omkring oss.

Vecka 32 Greta Garbo
Här ser ni en bild från St Maria kyrka i Båstad. För väldigt många år sedan var jag med mamma och pappa på en weekendsemester i Båstad. På lördagskvällen gick vi till en aftongudstjänst här. Jag trodde och hoppades att den skulle bli kort. Men där bedrog jag mig! Prästen predikade och jag tyckte det var så ointressant. Hans mässande och tråkiga röst var så jobbig att höra och inte begrep jag vad han talade om. Jag intalade mig själv att det gjorde knappast någon i kyrkan. Så knuffar mamma lätt på mig, pekar på en dam med en jättestor hatt och viskar: ”Den tanten, hon känner Greta Garbo”. Jag vet inte hur mamma visste det, men jag tror hon hade fått det från någon damtidning. Så resten av gudstjänsten såg jag för mitt inre hur Greta Garbo elegant rörde sig i de himmelskt glittrande kretsarna bland Hollywoods filmstjärnor där hon var den största av dem alla. Säkert var damen i hatten med på några av dessa partyn och nu satt hon bara några meter framför mig! Detta minns jag med glädje men av prästens ord minns jag inget.

Vecka 29 Vad vet vi?
Den här mannen sitter försjunken i sin mobiltelefon. Jag tog bilden igår, 20 juli, i Helsingör. Jag vet inget om honom vilket gör att jag funderar på vad han får för meddelande på sin mobil. Kanske får han ett glatt besked att han äntligen blir hembjuden till sin käraste som han länge önskat. Eller så får han veta att hans käraste gjort slut och aldrig vill se honom mer. Han spelar kanske på hästar och har nu fått ett 100% stalltips som kommer att göra honom stenrik. Sjukhuset har kanske meddelat att han är sjuk, eller att han nu är botad från sin sjukdom. Jag tänker att det är kanske mycket som rör sig i huvudet på honom som jag aldrig får reda på. Låt oss vidga tanken; vad vet vi egentligen om de okända personer som vi ser och möter varje dag? Vi vet ingenting! Jag tänker på några rader av Gunnar Ekelöf: ”En värld är varje människa”.

Vecka 28 Minnesvärda dagar
Om solen skyms av lätta slöjmoln den 15 juli kl 15.00 är det den allra bästa stunden att ta perfekta färgkort. Då är den s.k. färgtemperaturen så bra den någonsin kan bli. Detta var en rekommendation från Kodak för många år sedan, långt innan digitalkamerorna slog ut de gamla kamerorna som laddades med film. Jag testade några gånger och visst blev bilderna bra, fast nu vet jag inte var de finns, säkert längst in i någon byrålåda någonstans. Men fortfarande brukar jag stanna upp och njuta av ljuset den 15 juli kl 15.00 som jag numera kallar Kodakdagen. Om vi vidgar perspektivet så tänker jag att vi alla har dagar som vi minns på ett alldeles särskilt sätt för att då hände oss något som vi kommer ihåg länge, kanske hela livet. Om ni har en eller flera sådana dagar så stanna upp ett ögonblick och njut av stunden som etsade sig fast i ert minne. Vem vet, kanske blir det fler sådana dagar i framtiden som blir njutbara.

Vecka 25 Träffpunkt
Det finns få mjölkbord kvar. Förr fanns det väldigt många i anslutning till bondgårdar. När bönderna hade mjölkat korna, hällt mjölken i stora plåtbehållare så ställde de ut dem på mjölkbordet. Sedan kom en mjölkbil och tog mjölken till närmaste mejeri. Mjölkborden var även träffpunkter för traktens ungdomar. Där samlades de på lördagskvällarna efter dagens arbete. Kanske var en spelman med och så dansade till till de spröda fioltonerna. Nu samlas ungdomarna inte längre vid mjölkborden, de bestämmer träff på nätet. Mjölkborden, som har mist sina funktioner, är för mig symboler på hur fort tekniken går framåt. Vem vet vad som kommer efter att bestämma träff på nätet? -Glad midsommar hur ni än bestämt med vilka ni ska fira den.

Vecka 23 Original
Denna man träffade jag i Helsingör idag, 7 juni 2022. Han sticker ju verkligen ut i mängden av alla som går på gatorna i Helsingör. Jag stannade en stund för att prata med honom. Han berättade att han går omkring för att göra folk glada. Han kommer från Tyskland och har nu tagit sig till Danmark. Kanske kommer han till Sverige också. Han talade så klart tyska men även nästan perfekt engelska. Jag fick en känsla av att han är en intellektuell man. Jag sa att jag tycker han är modig som går omkring så här. Han gör ju det han innerst inne vill oavsett vad folk tycker. Tänk om det är så att det de flesta vill göra saker men törs inte, för vad ska folk säga då. Mannen är en exempel på att helt gå sin egen väg. Vi kallar ibland, lite nedsättande, dessa modiga människor för original. Men de är värda all vår uppskattning. De är kryddan i tillvaron.

Vecka 22 Hänryckning
-Jag cyklar. När: pingsthelg på 1960-talet I helgen är det Pingst som firas till minne av att Jesú lärjungar fick kraft från Anden att gå ut och predika om Jesus. När de fick denna oväntade kraft blev de hänryckta och omtumlade. Det lär stå i äldre bibelöversättningar att de betedde sig som om ”vore de druckna av det söta vin”. Eldsliknande tungor satte sig på var och en av dem och de kunde tala främmande språk som folk som talade de språken förstod. Tänk om någon hade filmat detta med sin mobilkamera vilken syn det hade varit för oss idag! Jag tycker begreppet hänryckning är intressant och spännande. När vi går i vår vanliga grå vardag vore det väl trevligt att då och då för en kort stund bli uppfyllda av en sällsam kraft som får oss att uträtta storverk eller rent av bara njuta ohämmat. -Jag tycker det är fantastiskt att vi i vår tid firar en helg där hänryckningen och kraften står i centrum.

Vecka 21 Hägg-Syren
Just nu är det den vackra tiden mellan hägg och syren. Ursprunget är en skomakare som satte upp en skylt på dörren att han har stängt mellan hägg och syren. Det blir väl ungefär två veckor. Jag gillar att man kan tala om tid på detta sätt. Här är några exempel. Tiden mellan jul och nyår blir en vecka. Vi sjunger vi jultiden att julen varar väl till påska men däremellan kommer fastan. Det blir väl ungefär tre månader och sedan några veckor till. Vårt liv sträcker sig mellan födelse och död. En tid som inte går att förutse längden på. Nu på torsdag är det Kristi Himmelsfärdsdag. Enligt den kristna läran lever vi i tiden mellan Kristi himmelsfärd och hans återkomst. Om/när han kommer tillbaka vet ingen. Dock vet vi att nu på torsdag kan vi fira och samtidigt njuta av den himmelska försommaren.

Vecka 20 Tiden
Detta är en av de kameror som jag ska använda mig av i sommar. Det är en Zeiss Ikon Ikonta från början på 50-talet. Den laddar jag med film och då kan jag ta 8 bilder på filmen. När den är slut lägger den i frysen och framkallar den framåt hösten. Någon enstaka gång kommer jag att framkalla den inom en vecka. Detta är en stor skillnad mot dagens digitala kameror där man ser den färdiga bilden direkt. Jag tycker det är en symbol för den tid vi lever i, allt ska gå fort, nästan blixtsnabbt. Tid för att vänta och tänka igenom saker och ting blir allt mer sällsynt. Tacka vet jag den långsamma rytmen i tillvaron. Min gamla kamera påminner oss om detta.

Vecka 19 Nu är det gullvivornas tid. De allra flesta är gula men det finns även röda. Jag tänker på orden gull och viva. Av det gjorde jag en alldeles egen tolkning, helt ovetenskaplig, men därför lite roligt. Gull tänker jag mig betyder guld och viva står för livet. Då blir guldliv det nya namnet eller en ännu yvigare variant, livets guld. Då får vi tänka oss att det som i livet är roligt och meningsfullt är livets guld. Självklart är det olika för alla, men när du ser en gullviva så tänk på vad som är livets guld för just dig.

Vecka 18 solen
Utan solen skulle mörker och tystnad råda. Vi kan alla enas om att solen är alltings yttersta drivkraft som ger ljus och liv. Den är så stark så tittar vi rakt in i den så blir vi blinda. På våren gillar jag att använda solen till att bränna in mitt namn. Jag tycker det är fantastiskt att jag kan förminska hela solen som är alltings livgivare till en liten prick. I det här fallet på en piasavakvast. Jag som gillar gamla kameraobjektiv bränner gärna med ett sådant för då ser jag molnen runt solen tydligare. Här använder jag ett objektiv från början på 60-talet.

Vecka 16 Att härma
Många vill vara som någon idol man har. När James Bondfilmerna kom var det nog många som ville vara som 007 och försökte likna några av hans egenheter. Flera ville ha samma frisyr som Beatles, det ser man tydligt på journalfilmer från 60-talet. Unga flickor ville se ut som Twiggy med den trådsmala midjan. I den religiösa sfären förekommer det också. Många vill följa Jesus andra vill följa Buddha. När jag idag tittade djupt in i en pensé tyckte jag den såg ut som solen. Tänk om det är så att penséer vill efterlikna solen! Nog har de lyckats bra med det!

Vecka 15
Jag har en gång varit med i ”Ring så spelar vi”. Slutsiffran 84 och landskapet Halland. Jag ringde och kom alltså med. Det var ren tur alltsammans och ingen skicklighet, bara att lyfta på luren. Hasse Tellmar var väldigt trevlig att tala med. Vi pratade 10,5 minuter, jo jag tog tiden. Svaret på frågan var Dinariska Alperna. Ett namn som jag hade stött på för kanske något år sedan, men som nu kom till nytta. Av detta kan vi lära oss: Det är bra att ha tur och oviktig kunskap kan komma till hjälp när man minst anar det. För presentkortet köpte jag en LP-skiva med jazzmusikern Ove Lind.

Vecka 14 Tomater
Här ser ni en tomat som jag delat på mitten. Den innehåller många frön. Jag tar frö på tomater som jag tycker om, förgror dem och planterar ut dem på sommaren och får fina goda tomater. Tänk om en tomathalva är hela universum och varje frön som är omgivet av något geleaktigt är en vintergata. Fysikern Stephen Hawkin uteslöt inte möjligheten av att det finns flera universum. I så fall kan den andra tomathalvan symbolisera ytterligare ett universum. -Tänk om vår vintergata och jord är ett frö i en gigantisk tomat! I så fall kan vi fråga oss var den tomaten kommer ifrån!

Vecka 13 Elden och kölden
Det sägs då och då att vi lever i en kall värld. Krig som pågår, känslan av meningslöshet, inte känna sig behövd m.m. När jag idag såg tulpanen i trädgården tyckte jag den såg ut som eld; gul och röd. De gröna bladen var frostnupna, ni ser ju froststrimmorna. Efter ett tag kom solen med sin värme, tulpanen slog ut och frosten försvann. Tänk om det funnes en sådan sol som smälter bort krig, meningslöshet och ensamhet. Vet någon var den finns, så tag fram den och låt den skina starkt!

Vecka 30 Ringblomma
Här en bild på en ringblomma. Ända sedan jag var liten har jag tyckt om ringblommor. Ni är säkert många som satt frön och känt glädje över att blommorna blir så vackra. Ringblomman kan användas till mycket som t ex ringblomssalva och ringblomsolja. Vi kan också odla många och sälja dem på torg. Ja vi kan driva ringblomsodling i stor skala på stora fält och säkert tjäna mycket pengar på det. Men då har vi kommit ganska långt ifrån att njuta och känna glädje över den enskilt vackra blomman. Jag tror det var den kinesiske filosofen Lao-Tse som menade att vi ska låta naturen vara orörd för då kan vi njuta av den och slipper att tänka på hur vi ska använda den för våra egna egoistiska syften.